
Woman invited guests for fetish - Part 1
Situations - City



(Adults only 18+)
Woman with light fetish received apartment visitors - Part 1
A Dutch woman in her thirties (mother of a family), is said to have told her story about the time when she mainly received men in her private home. To this end, she had one of her acquaintances place an advertisement via a contact site that made it possible to see the advertiser's mobile number directly at no cost. The visitor could then know whether the lady, gentleman or other gender in question offered himself for a certain erotic service. The woman said she didn't mind letting men smell her skin, legs and feet once she saw them write their first name in a guestbook after entering. The reason for this request had to do with a 'collection of preference'. This was apparent from her presentation: not so much they had to put the money directly on the table, but that she thought it important to first take a seat next to her on a chair. In the living room she had placed a few chairs next to each other so that sufficient space was created in the middle. Her boyfriend, a man in his forties with a Caribbean background, who liked to sit there, showed her guests his 'smile' who also asked them to drink something. For example, one of the guests initially asked why they did this. In the call, an advertisement published with an unrecognizable image along with a short description, he saw no typical clues or other "intentions" that he described in his way as "unanswered service". By this he meant the way in which the woman only wanted to show herself from a distance. Physical contact was not in her nature because of the experiences she would have had with some men before. Her explanation to receive men in her private home was a choice that, according to her friend, should be temporary. The guestbook served as a further intro. If not interested, the guest was free to leave the apartment as well. It is probable that during the short time the 'private reception' was regarded as a strange start. Since the woman wanted to show herself alone, dressed in her set of lingerie, half-high shoes and accompanied by her boyfriend, the 'intention' could have been 'looking pure' without any physical contact. Whether one of the guests also crawled on the floor and had to follow her 'urgent' instructions, was not noticed by those present. It was strange that someone openly stated that he seemed to be working from a department within an institution. He apparently made no secret of his position and visited the woman's home because he had questions. After her boyfriend decided not to advertise for the woman anymore, another visit from the homeowner took place not much later. He would have received a message from the municipality with the request to leave the rented property as soon as possible. The owner was informed by post, after which the building would have been 'boarded up' afterwards. It was also forbidden to temporarily enter the house. The woman with her boyfriend then decided to leave for another city. Her sessions with men, which she ended halfway through, were not repeated later.
Vrouw licht fetish ontving bezoekers appartement - Part 1
Een Nederlandse vrouw in de dertig (moeder van een gezin), zou haar verhaal hebben verteld over de tijd waarin zij hoofdzakelijk mannen in haar privé-woning ontving. Daarvoor liet zij door een van haar kennissen een advertentie plaatsen via een kontaktsite die het mogelijk maakte zonder enige kosten het mobiel nummer van de adverteerder direkt te zien. De bezoeker kon dan weten of de betreffende dame, heer of ander geslacht zich voor een bepaalde erotische dienstverlening aanbood. De vrouw zei dat zij het geen probleem vond om mannen aan haar huid, benen en voeten te laten ruiken zodra zij gezien had dat zij na binnenkomst hun voornaam in een gastenboek noteerden. De reden van dit verzoek had te maken met een ‘verzameling van voorkeur’. Dat was te zien aan haar presentatie: niet zozeer moesten zij het geld direkt op het tafeltje leggen, maar dat ze het belangrijk achtte eerst naast haar op een stoel plaats te nemen. In de woonkamer had ze een paar stoelen naast elkaar geplaatst zodat in het midden voldoende ruimte werd gecreëerd. Haar vriend, een veertiger met Caribische achtergrond, die er graag bij zat, liet aan haar gasten zijn ‘smile’ zien die hen ook vroeg iets te willen drinken. Zo zou een van de gasten in eerste instantie hebben gevraagd waarom zij dit deden. Bij de oproep, een advertentie die met een onherkenbare afbeelding tezamen met een korte beschrijving gepubliceerd werd, zag hij geen typische aanwijzingen of andere ‘intenties’ die hij op zijn manier beschreef als ‘onbeantwoorde dienstverlening’. Daarmee doelde hij op de wijze waarop de vrouw zich uitsluitend op afstand wilde tonen. Fysiek kontakt lag niet zo in haar aard vanwege de ervaringen die zij ooit eerder met enkele mannen zou hebben gehad. Haar uitleg om in haar privé-woning mannen te ontvangen, was een keuze die volgens haar vriend van tijdelijke duur moest zijn. Het gastenboek diende namelijk als nadere intro. Bij geen belangstelling, was de gast vrij het appartement ook vrij te verlaten. Waarschijnlijk beschouwde men gedurende de korte tijd de ‘privéontvangst’ als vreemde aanvang. Aangezien de vrouw zich alleen wilde tonen, gekleed in haar setje lingerie, halfhoge schoenen en onder begeleiding van haar vriend, kon de ‘intentie’ gelegen hebben aan het ‘pure kijken’ zonder enig fysiek kontakt. Of een van de gasten ook op de vloer kroop en haar ‘dringende’ instructies’ opvolgen moest, werd door de aanwezigen niet opgemerkt. Apart was dat iemand openlijk meedeelde werkzaam scheen te zijn vanuit een afdeling binnen een instantie. Hij maakte er kennelijk geen geheim van zijn functie te noemen en de woning van de vrouw bezocht omdat hij vragen had. Nadat haar vriend besloot niet meer te adverteren voor de vrouw, vond er niet veel later een ander bezoek plaats van de huiseigenaar. Deze zou bericht van de gemeente hebben ontvangen met het verzoek het verhuurde pand binnen de kortst mogelijke tijd te verlaten. De eigenaar werd per post geinformeerd waarna en het pand achteraf zou zijn ‘dichtgetimmerd’. Het was overigens verboden tijdelijk de woning te betreden. De vrouw met haar vriend besloot vervolgens naar een andere stad te vertrekken. Haar sessies met mannen die zij halverwege beëindigde, werd later niet meer herhaald.
Frau mit Lichtfetisch empfing Wohnungsbesuch - Part 1
Eine Niederländerin in den Dreißigern (Mutter einer Familie) soll ihre Geschichte aus der Zeit erzählt haben, als sie hauptsächlich Männer in ihrem Privathaus empfing. Zu diesem Zweck ließ sie von einem Bekannten eine Anzeige über eine Kontaktseite schalten, die es ermöglichte, die Handynummer des Inserenten direkt und kostenlos einzusehen. Der Besucher könnte dann wissen, ob sich die betreffende Dame, der Herr oder ein anderes Geschlecht für eine bestimmte erotische Dienstleistung anbietet. Die Frau sagte, es mache ihr nichts aus, Männer an ihrer Haut, ihren Beinen und Füßen riechen zu lassen, als sie sah, wie sie nach dem Betreten ihren Vornamen in ein Gästebuch schrieben. Der Grund für diese Anfrage hatte mit einer „Präferenzsammlung“ zu tun. Das zeigte ihre Präsentation: Nicht so sehr, dass sie das Geld direkt auf den Tisch legen mussten, sondern dass sie es für wichtig hielt, zunächst neben ihr auf einem Stuhl Platz zu nehmen. Im Wohnzimmer hatte sie ein paar Stühle nebeneinander gestellt, damit genügend Platz in der Mitte entstand. Ihr Freund, ein Mann in den Vierzigern mit karibischem Hintergrund, der gerne dort saß, zeigte ihren Gästen sein „Lächeln“, die sie auch um etwas zu trinken baten. Zum Beispiel fragte einer der Gäste zunächst, warum sie dies taten. In dem Aufruf, einer mit einem unkenntlichen Bild nebst Kurzbeschreibung veröffentlichten Anzeige, sah er keine typischen Anhaltspunkte oder sonstige "Absichten", die er in seiner Art als "unbeantworteter Dienst" bezeichnete. Damit meinte er die Art und Weise, wie sich die Frau nur aus der Ferne zeigen wollte. Körperlicher Kontakt lag nicht in ihrer Natur aufgrund der Erfahrungen, die sie vorher mit einigen Männern gemacht hatte. Ihre Erklärung, Männer in ihrem Privathaus zu empfangen, war eine Entscheidung, die laut ihrer Freundin nur vorübergehend sein sollte. Als weiteres Intro diente das Gästebuch. Bei Nichtinteresse konnte der Gast auch die Wohnung verlassen. Es ist wahrscheinlich, dass in der kurzen Zeit der „private Empfang“ als seltsamer Anfang angesehen wurde. Da die Frau sich allein zeigen wollte, bekleidet mit ihrer Unterwäsche, halbhohen Schuhen und in Begleitung ihres Freundes, hätte die „Absicht“ ohne Körperkontakt „rein aussehen“ können. Ob einer der Gäste auch auf dem Boden kroch und ihren „dringenden“ Anweisungen folgen musste, wurde von den Anwesenden nicht bemerkt. Es war seltsam, dass jemand offen erklärte, er scheine von einer Abteilung einer Institution aus zu arbeiten. Er machte offenbar keinen Hehl aus seiner Position und besuchte das Haus der Frau, weil er Fragen hatte. Nachdem ihr Freund beschloss, keine Werbung mehr für die Frau zu machen, erfolgte wenig später ein weiterer Besuch der Hausbesitzerin. Er hätte von der Gemeinde eine Nachricht mit der Bitte erhalten, das Mietobjekt schnellstmöglich zu verlassen. Der Eigentümer wurde per Post informiert, woraufhin das Gebäude anschließend „vernagelt“ worden wäre. Es war auch verboten, das Haus vorübergehend zu betreten. Die Frau mit ihrem Freund beschloss daraufhin, in eine andere Stadt zu gehen. Ihre Sitzungen mit Männern, die sie zur Hälfte beendete, wurden später nicht wiederholt.
Una mujer con un fetiche ligero recibía visitas de apartamentos: se dice que una mujer holandesa de unos treinta años (madre de familia) contó su historia sobre la época en que recibía principalmente a hombres en su casa privada. Para ello, hizo que uno de sus conocidos colocara un anuncio a través de un sitio de contacto que permitía ver directamente el número de móvil del anunciante sin costo alguno. El visitante podría saber entonces si la dama, el caballero u otro género en cuestión se ofreció para un determinado servicio erótico. La mujer dijo que no le importaba dejar que los hombres olieran su piel, piernas y pies una vez que los vio escribir su primer nombre en un libro de visitas después de entrar. El motivo de esta solicitud tenía que ver con una "colección de preferencias". Esto fue evidente en su presentación: no tanto tuvieron que poner el dinero directamente sobre la mesa, sino que ella pensó que era importante primero sentarse a su lado en una silla. En la sala de estar había colocado algunas sillas una al lado de la otra para crear suficiente espacio en el medio. Su novio, un hombre cuarentón de origen caribeño, al que le gustaba sentarse allí, mostró a sus invitados su 'sonrisa', quienes también les invitaron a beber algo. Por ejemplo, uno de los invitados preguntó inicialmente por qué hicieron esto. En la llamada, un anuncio publicado con una imagen irreconocible junto con una breve descripción, no vio pistas típicas u otras "intenciones" que describió a su manera como "servicio sin respuesta". Con esto se refería a la forma en que la mujer solo quería mostrarse desde la distancia. El contacto físico no estaba en su naturaleza debido a las experiencias que habría tenido con algunos hombres antes. Su explicación de recibir hombres en su domicilio particular fue una elección que, según su amiga, debería ser temporal. El libro de visitas sirvió como una introducción más. Si no estaba interesado, el huésped también podía dejar el apartamento. Es probable que durante el breve período de tiempo la "recepción privada" fuera considerada como un comienzo extraño. Como la mujer quería mostrarse sola, vestida con su conjunto de lencería, zapatos medio altos y acompañada de su novio, la 'intención' podría haber sido 'lucir pura' sin ningún contacto físico. Los presentes no se dieron cuenta de si una de las invitadas también gateaba por el suelo y tenía que seguir sus instrucciones "urgentes". Fue extraño que alguien declarara abiertamente que parecía estar trabajando en un departamento dentro de una institución. Al parecer, no ocultó su posición y visitó la casa de la mujer porque tenía preguntas. Después de que su novio decidió no anunciar más a la mujer, no mucho después tuvo lugar otra visita del propietario. Habría recibido un mensaje del municipio con la solicitud de dejar el inmueble alquilado lo antes posible. El propietario fue informado por correo, tras lo cual el edificio habría sido "tapiado" posteriormente. También estaba prohibido entrar temporalmente a la casa. La mujer con su novio decidió entonces irse a otra ciudad. Sus sesiones con hombres, que terminó a la mitad, no se repitieron más tarde.
Une femme avec un fétichisme léger a reçu des visiteurs d'appartement - Une Hollandaise d'une trentaine d'années (mère de famille) aurait raconté son histoire à propos de l'époque où elle recevait principalement des hommes dans sa maison privée. A cet effet, elle a fait passer une annonce par une de ses connaissances via un site de contact qui permettait de voir directement et sans frais le numéro de portable de l'annonceur. Le visiteur pouvait alors savoir si la dame, le monsieur ou l'autre sexe en question s'offrait pour un certain service érotique. La femme a déclaré qu'elle ne craignait pas de laisser les hommes sentir sa peau, ses jambes et ses pieds une fois qu'elle les a vus écrire leur prénom dans un livre d'or après être entrée. La raison de cette demande était liée à une « collecte de préférence ». Cela ressortait de sa présentation : non pas tant qu'ils devaient mettre l'argent directement sur la table, mais qu'elle pensait qu'il était important de s'asseoir d'abord à côté d'elle sur une chaise. Dans le salon, elle avait placé quelques chaises les unes à côté des autres afin de créer suffisamment d'espace au milieu. Son petit ami, un homme d'une quarantaine d'années d'origine caribéenne, qui aimait s'y asseoir, a montré à ses invités son « sourire » qui leur a également demandé de boire quelque chose. Par exemple, l'un des invités a d'abord demandé pourquoi il avait fait cela. Dans l'appel, une publicité publiée avec une image méconnaissable accompagnée d'une courte description, il n'a vu aucun indice typique ou autre "intention" qu'il a qualifié à sa manière de "service sans réponse". Il entendait par là la manière dont la femme ne voulait se montrer qu'à distance. Le contact physique n'était pas dans sa nature en raison des expériences qu'elle aurait eues avec certains hommes auparavant. Son explication de recevoir des hommes dans sa maison privée était un choix qui, selon son amie, devait être temporaire. Le livre d'or a servi d'introduction supplémentaire. S'il n'était pas intéressé, l'invité était également libre de quitter l'appartement. Il est probable que pendant la courte période la « réception privée » ait été considérée comme un étrange début. Puisque la femme voulait se montrer seule, vêtue de son ensemble de lingerie, de chaussures mi-hautes et accompagnée de son petit ami, l'« intention » aurait pu être « l'air pur » sans aucun contact physique. Que l'un des invités ait également rampé sur le sol et ait dû suivre ses instructions «urgentes» n'a pas été remarqué par les personnes présentes. Il était étrange que quelqu'un déclare ouvertement qu'il semblait travailler dans un département au sein d'une institution. Il n'a apparemment pas caché sa position et s'est rendu au domicile de la femme parce qu'il avait des questions. Après que son petit ami ait décidé de ne plus faire de publicité pour la femme, une autre visite du propriétaire a eu lieu peu de temps après. Il aurait reçu un message de la commune avec la demande de quitter le bien loué dans les plus brefs délais. Le propriétaire a été informé par courrier, après quoi le bâtiment aurait été « barricadé » par la suite. Il était également interdit d'entrer temporairement dans la maison. La femme avec son petit ami a alors décidé de partir pour une autre ville. Ses séances avec les hommes, qu'elle terminait à mi-parcours, ne se sont pas répétées plus tard.
Una donna con un feticcio leggero riceveva visitatori in appartamento - Si dice che una donna olandese sulla trentina (madre di famiglia) abbia raccontato la sua storia di quando riceveva principalmente uomini nella sua casa privata. A tal fine, ha chiesto a una sua conoscente di inserire un annuncio tramite un sito di contatti che permetteva di vedere direttamente e gratuitamente il numero di cellulare dell'inserzionista. Il visitatore poteva quindi sapere se la signora, il signore o altro sesso in questione si offriva per un certo servizio erotico. La donna ha detto che non le dispiaceva lasciare che gli uomini annusassero la sua pelle, le sue gambe e i suoi piedi una volta che li aveva visti scrivere il loro nome in un libro degli ospiti dopo essere entrati. Il motivo di questa richiesta aveva a che fare con una 'raccolta di preferenze'. Questo era evidente dalla sua presentazione: non tanto dovevano mettere i soldi direttamente sul tavolo, ma che lei riteneva importante prima di sedersi accanto a lei su una sedia. In soggiorno aveva messo alcune sedie una accanto all'altra in modo da creare spazio sufficiente nel mezzo. Il suo ragazzo, un uomo sulla quarantina con un background caraibico, che amava sedersi lì, ha mostrato ai suoi ospiti il suo 'sorriso' che ha anche chiesto loro di bere qualcosa. Ad esempio, uno degli ospiti inizialmente ha chiesto perché lo facessero. Nella chiamata, un annuncio pubblicato con un'immagine irriconoscibile insieme a una breve descrizione, non ha visto indizi tipici o altre "intenzioni" che ha descritto a suo modo come "servizio senza risposta". Con questo intendeva il modo in cui la donna voleva mostrarsi solo da lontano. Il contatto fisico non era nella sua natura a causa delle esperienze che avrebbe avuto prima con alcuni uomini. La sua spiegazione di ricevere uomini nella sua casa privata era una scelta che, secondo l'amica, doveva essere temporanea. Il libro degli ospiti è servito come ulteriore introduzione. Se non interessato, l'ospite era libero anche di lasciare l'appartamento. È probabile che durante il breve periodo l'"accoglienza privata" sia stata considerata come un inizio strano. Dal momento che la donna voleva mostrarsi da sola, vestita con il suo completo di lingerie, scarpe a mezza altezza e accompagnata dal suo ragazzo, l'"intenzione" poteva essere quella di "sembrare pura" senza alcun contatto fisico. I presenti non si sono accorti se anche uno degli ospiti strisciava sul pavimento e doveva seguire le sue istruzioni "urgenti". Era strano che qualcuno affermasse apertamente che sembrava lavorare da un dipartimento all'interno di un'istituzione. Apparentemente non ha nascosto la sua posizione e ha visitato la casa della donna perché aveva delle domande. Dopo che il suo ragazzo ha deciso di non fare più pubblicità per la donna, non molto tempo dopo ha avuto luogo un'altra visita del proprietario della casa. Avrebbe ricevuto un messaggio dal comune con la richiesta di lasciare quanto prima l'immobile locato. Il proprietario è stato informato per posta, dopodiché l'edificio sarebbe stato 'sbarrato' in seguito. Era inoltre vietato entrare temporaneamente in casa. La donna con il fidanzato ha poi deciso di partire per un'altra città. Le sue sessioni con gli uomini, che terminò a metà, non furono ripetute in seguito.
Kobieta z lekkim fetyszem przyjmowała gości do mieszkania – Holenderka po trzydziestce (matka rodziny) opowiadała podobno swoją historię o czasach, kiedy w swoim prywatnym domu przyjmowała głównie mężczyzn. W tym celu zleciła jednemu ze znajomych umieszczenie reklamy za pośrednictwem strony kontaktowej, która umożliwiała bezpośrednie zobaczenie numeru telefonu komórkowego reklamodawcy bez żadnych kosztów. Odwiedzający mógł wtedy wiedzieć, czy dana dama, dżentelmen lub inna płeć zaoferowała się na pewną usługę erotyczną. Kobieta powiedziała, że nie ma nic przeciwko temu, aby mężczyźni wąchali jej skórę, nogi i stopy, gdy tylko zobaczyła, jak wpisują swoje imię do księgi gości po wejściu. Powód tej prośby miał związek z „kolekcją preferencji”. Wynikało to z jej prezentacji: nie tyle musieli położyć pieniądze bezpośrednio na stole, ile że uznała za ważne, aby najpierw usiąść obok niej na krześle. W salonie ustawiła obok siebie kilka krzeseł, aby pośrodku było wystarczająco dużo miejsca. Jej chłopak, mężczyzna po czterdziestce z karaibskim pochodzeniem, który lubił tam siedzieć, pokazywał jej gościom swój „uśmiech”, który również prosił ich, żeby coś wypili. Na przykład jeden z gości początkowo zapytał, dlaczego to zrobili. W wezwaniu, w ogłoszeniu z nierozpoznawalnym obrazem wraz z krótkim opisem, nie dostrzegł typowych wskazówek czy innych „zamiarów”, które określił na swój sposób jako „usługa bez odpowiedzi”. Miał na myśli sposób, w jaki kobieta chciała pokazać się tylko z daleka. Kontakt fizyczny nie leżał w jej naturze z powodu doświadczeń, które miałaby wcześniej z niektórymi mężczyznami. Jej wyjaśnienie, że przyjmuje mężczyzn w swoim prywatnym domu, było wyborem, który według jej przyjaciółki powinien być tymczasowy. Kolejnym wstępem była księga gości. Jeśli nie był zainteresowany, gość mógł również opuścić mieszkanie. Prawdopodobnie w krótkim czasie „prywatne przyjęcie” było uważane za dziwny początek. Ponieważ kobieta chciała pokazać się sama, ubrana w bieliznę, półbuty iw towarzystwie swojego chłopaka, „intencja” mogła wyglądać na „czystą” bez żadnego fizycznego kontaktu. Obecni nie zauważyli, czy któraś z gości również czołgała się po podłodze i musiała wykonywać jej „pilne” polecenia. Dziwne było to, że ktoś otwarcie stwierdził, że wydaje się pracować z wydziału w instytucji. Najwyraźniej nie robił tajemnicy ze swojego stanowiska i odwiedził dom kobiety, ponieważ miał pytania. Po tym, jak jej chłopak postanowił nie reklamować się już dla kobiety, niedługo później miała miejsce kolejna wizyta właściciela domu. Dostałby wiadomość od gminy z prośbą o jak najszybsze opuszczenie wynajmowanej nieruchomości. Właściciel został poinformowany pocztą, po czym budynek zostałby „zabity deskami”. Zabroniono też czasowego wchodzenia do domu. Kobieta wraz ze swoim chłopakiem postanowiła wyjechać do innego miasta. Jej sesje z mężczyznami, które zakończyła w połowie, nie zostały później powtórzone.
Жена с лек фетиш прие посетители в апартамента - Твърди се, че холандка на около тридесет години (майка на семейство) е разказала историята си за времето, когато приемала предимно мъже в личния си дом. За тази цел тя накарала един от нейните познати да пусне реклама чрез сайт за контакти, който дал възможност да се види директно мобилния номер на рекламодателя безплатно. Тогава посетителят би могъл да разбере дали въпросната дама, джентълмен или друг пол се предлага за определена еротична услуга. Жената каза, че няма нищо против да позволи на мъжете да помиришат кожата, краката и стъпалата й, след като ги види да напишат първото си име в книгата за гости, след като влязат. Причината за това искане беше свързана с „колекция от предпочитания“. Това беше очевидно от нейното представяне: не толкова трябваше да сложат парите директно на масата, а че тя смяташе за важно първо да седне до нея на стол. Във всекидневната тя беше поставила няколко стола един до друг, така че да се създаде достатъчно пространство в средата. Гаджето й, мъж на около четиридесет с карибски произход, който обичаше да седи там, показа на гостите си своята „усмивка“, които също ги помоли да пият нещо. Например, един от гостите първоначално попита защо са направили това. В обаждането, публикувана реклама с неузнаваемо изображение заедно с кратко описание, той не видя типични улики или други „намерения“, които той описа по своя начин като „услуга без отговор“. С това той имаше предвид начина, по който жената искаше да се покаже само от разстояние. Физическият контакт не беше в нейната природа поради преживяванията, които би имала с някои мъже преди. Обяснението й да приема мъже в личния си дом е избор, който според приятелката й трябва да е временен. Книгата за гости послужи като допълнително въведение. Ако не се интересува, гостът можеше да напусне и апартамента. Вероятно за краткото време „частният прием“ е бил смятан за странно начало. Тъй като жената искаше да се покаже сама, облечена в комплекта си бельо, полувисоки обувки и придружена от гаджето си, „намерението“ можеше да бъде „да изглежда чисто“ без никакъв физически контакт. Дали една от гостите също е пропълзяла по пода и е трябвало да изпълни нейните „спешни“ указания, не се забеляза от присъстващите. Странно беше някой открито да заяви, че сякаш работи от отдел в институция. Явно не е криел позицията си и е посетил дома на жената, защото е имал въпроси. След като гаджето й решило повече да не прави реклами за жената, не много по-късно се случило ново посещение от собственика на дома. Щеше да получи съобщение от общината с молба да напусне наетия имот възможно най-скоро. Собственикът е уведомен по пощата, след което сградата е щяла да бъде „закована“ впоследствие. Беше забранено и временното влизане в къщата. Тогава жената с гаджето си решили да заминат за друг град. Нейните сеанси с мъже, които тя приключи по средата, не се повтаряха по-късно.
Žena s laganim fetišom primala je posjetitelje apartmana - Kaže se da je Nizozemka u tridesetim godinama (majka obitelji) ispričala svoju priču o vremenu kada je uglavnom primala muškarce u svoju privatnu kuću. U tu svrhu natjerala je jednog od njezinih poznanika da postavi oglas putem stranice za kontakt koja je omogućila da se broj mobitela oglašivača izravno vidi bez ikakvih troškova. Posjetitelj je tada mogao znati nudi li se dotična dama, gospodin ili neki drugi spol za određenu erotsku uslugu. Žena je rekla da joj nije smetalo dopustiti muškarcima da pomirišu njezinu kožu, noge i stopala nakon što ih je vidjela da upisuju svoje ime u knjigu gostiju nakon što su ušli. Razlog za ovaj zahtjev odnosio se na 'zbirku preferencija'. To je bilo očito iz njezine prezentacije: ne toliko da su morali staviti novac izravno na stol, već da je smatrala važnim da prvo sjedne kraj nje na stolicu. U dnevnom boravku postavila je nekoliko stolica jednu do druge tako da se u sredini stvorilo dovoljno prostora. Njezin dečko, četrdesetogodišnjak s karipskom podrijetlom, koji je tu volio sjediti, svojim je gostima pokazao svoj 'osmijeh' koji ih je također zamolio da nešto popiju. Primjerice, jedan od gostiju je na početku pitao zašto su to učinili. U pozivu, oglasu objavljenom s neprepoznatljivom slikom uz kratki opis, nije vidio tipične tragove ili druge "namjere" koje je na svoj način opisao kao "uslugu bez odgovora". Pod tim je mislio na način na koji se žena htjela pokazati samo iz daljine. Tjelesni kontakt nije bio u njezinoj prirodi zbog iskustava koja bi prije imala s nekim muškarcima. Njezino objašnjenje da prima muškarce u svoju privatnu kuću bio je izbor koji bi, prema njezinoj prijateljici, trebao biti privremen. Knjiga gostiju poslužila je kao daljnji uvod. Ako nije zainteresiran, gost je mogao slobodno napustiti apartman. Vjerojatno se tijekom kratkog vremena 'privatni prijem' smatrao čudnim početkom. Budući da se žena htjela pokazati sama, odjevena u svoj komplet donjeg rublja, poluvisoke cipele i u pratnji svog dečka, 'namjera' je mogla biti 'čisto izgleda' bez ikakvog fizičkog kontakta. Je li i jedna od uzvanika puzala po podu i morala slijediti njezine 'hitne' upute, prisutni nisu primijetili. Bilo je čudno da je netko otvoreno izjavio da se čini da radi iz odjela unutar institucije. Očito nije krio svoj položaj i posjetio je ženinu kuću jer je imao pitanja. Nakon što je njezin dečko odlučio da se više ne oglašava za tu ženu, nedugo kasnije dogodila se još jedna posjeta vlasnice kuće. Dobio bi poruku iz općine sa zahtjevom da što prije napusti unajmljenu nekretninu. Vlasnik je obaviješten poštom, nakon čega bi zgrada bila 'zabijena' daskama. Također je bio zabranjen privremeni ulazak u kuću. Žena s dečkom tada je odlučila otići u drugi grad. Njezine seanse s muškarcima, koje je završila na pola puta, kasnije se nisu ponavljale.
Женщина с легким фетишем принимала посетителей квартиры. Говорят, что голландка лет тридцати (мать семьи) рассказала свою историю о том времени, когда она в основном принимала мужчин в своем частном доме. С этой целью она попросила одного из ее знакомых разместить рекламу через контактный сайт, который позволял видеть номер мобильного телефона рекламодателя напрямую и бесплатно. Тогда посетитель мог узнать, предлагала ли эта женщина, джентльмен или другой пол себя для определенной эротической услуги. Женщина сказала, что не прочь позволить мужчинам нюхать ее кожу, ноги и ступни, когда она увидела, что они написали свое имя в гостевой книге после входа. Причина этого запроса была связана с «сбором предпочтений». Это было очевидно из ее презентации: они не столько клали деньги прямо на стол, сколько то, что она считала важным сначала сесть рядом с ней на стул. В гостиной она поставила несколько стульев рядом друг с другом, так что посередине оставалось достаточно места. Ее парень, мужчина лет сорока, выходец из Карибского бассейна, любивший сидеть здесь, показал своим гостям свою «улыбку», которая тоже попросила их что-нибудь выпить. Например, один из гостей сначала спросил, зачем они это сделали. В звонке, рекламе, опубликованной с неузнаваемым изображением вместе с кратким описанием, он не увидел типичных зацепок или других «намерений», которые он, по-своему, назвал «службой без ответа». Под этим он имел в виду то, как женщина только хотела показаться на расстоянии. Физический контакт был не в ее характере из-за того, что раньше у нее был опыт общения с некоторыми мужчинами. Ее объяснение, чтобы принимать мужчин в своем частном доме, было выбором, который, по словам ее подруги, должен быть временным. Гостевая книга послужила дальнейшим вступлением. Если это не было интересно, гость также мог покинуть квартиру. Вероятно, за короткое время «закрытый прием» расценили как странное начало. Поскольку женщина хотела показать себя одна, одетая в комплект нижнего белья, полуботинки и сопровождаемая своим парнем, «намерение» могло быть «чистым» без какого-либо физического контакта. Ползла ли одна из гостей по полу и следовала ли ее «срочным» инструкциям, присутствующие не заметили. Было странно, что кто-то открыто заявил, будто работает в отделе учреждения. Он, очевидно, не скрывал своего положения и посетил дом женщины, потому что у него были вопросы. После того, как ее парень решил больше не рекламировать женщину, незадолго до этого произошел еще один визит домовладельца. Он бы получил сообщение из муниципалитета с просьбой как можно скорее покинуть арендованный объект. Владельцу сообщили по почте, после чего здание было бы заколочено. Также было запрещено временно входить в дом. Затем женщина со своим парнем решила уехать в другой город. Ее сеансы с мужчинами, которые она закончила на полпути, позже не повторялись.
Жінка з легким фетишем приймала відвідувачів квартири - кажуть, що голландка років тридцяти (мати сім'ї) розповіла свою історію про час, коли вона переважно приймала чоловіків у своєму приватному будинку. Для цього вона попросила одного зі своїх знайомих розмістити оголошення через контактний сайт, який дозволив безкоштовно побачити номер мобільного рекламодавця. Тоді відвідувач міг знати, чи запропонувала дана, джентльмен чи інша стать себе за певну еротичну послугу. Жінка сказала, що не проти дозволити чоловікам понюхати її шкіру, ноги та ступні, коли побачила, як вони вписали своє ім’я в гостьову книгу після входу. Причина цього запиту була пов'язана з «колекція переваг». Це було видно з її презентації: не стільки їм довелося покласти гроші прямо на стіл, скільки те, що вона вважала важливим спочатку сісти поруч із нею на стілець. У вітальні вона поставила кілька стільців один біля одного, щоб у середині було достатньо місця. Її хлопець, чоловік років сорока з карибського походження, який любив там сидіти, показував її гостям свою «усмішку», які також просили їх випити. Наприклад, один із гостей спочатку запитав, чому вони це зробили. У дзвінку, опублікованій рекламі з невпізнанним зображенням разом із коротким описом, він не побачив жодних типових підказок чи інших «намірів», які він у своєму роді назвав «службою без відповіді». Під цим він мав на увазі спосіб, яким жінка хотіла показати себе лише на відстані. Фізичний контакт не був у її природі через досвід, який вона мала б з деякими чоловіками раніше. Її пояснення приймати чоловіків у своєму приватному будинку було вибором, який, за словами її подруги, має бути тимчасовим. Додатковим вступом послужила гостьова книга. Якщо він не зацікавлений, гість також міг залишити квартиру. Ймовірно, що за короткий час «приватний прийом» розцінювався як дивний початок. Оскільки жінка хотіла показати себе на самоті, одягнена у свій комплект нижньої білизни, напіввисокі туфлі та в супроводі свого хлопця, «намір» міг бути «виглядати чистим» без будь-якого фізичного контакту. Чи хтось із гостей також повзав по підлозі і мав виконувати її «термінові» вказівки, присутні не помітили. Було дивно, що хтось відкрито заявив, що він ніби працює з відділу в установі. Вочевидь, він не приховував свого становища і завітав до жінки додому, бо мав запитання. Після того, як її хлопець вирішив більше не афішувати жінку, ненабагато пізніше відбувся черговий візит власника будинку. Він отримав би повідомлення від муніципалітету з проханням якнайшвидше залишити орендоване майно. Власника повідомили поштою, після чого будівлю потім «забили дошками». Також було заборонено тимчасово заходити в будинок. Тоді жінка зі своїм хлопцем вирішила виїхати в інше місто. Її сеанси з чоловіками, які вона закінчила на півдорозі, пізніше не повторювалися.
Könnyű fétises nő fogadta a lakáslátogatókat – Egy harmincas éveiben járó holland nő (családanya) mesélte el történetét arról az időről, amikor főként férfiakat fogadott magánlakásában. Ebből a célból egyik ismerősével egy kapcsolatfelvételi oldalon hirdetést adott fel, amely lehetővé tette a hirdető mobilszámának közvetlen, költség nélküli megtekintését. A látogató ekkor megtudhatta, hogy az illető hölgy, úriember vagy más nemű felajánlotta-e magát egy bizonyos erotikus szolgáltatásra. A nő azt mondta, nem bánta, ha megengedi a férfiaknak, hogy megszagolják a bőrét, a lábát és a lábfejét, miután belépés után látta, hogy beírják a keresztnevüket a vendégkönyvbe. Ennek a kérésnek az oka a „preferencia-gyűjtemény” volt. Ez kiderült az előadásából: nem annyira közvetlenül az asztalra kellett tenniük a pénzt, hanem azt, hogy fontosnak tartotta, hogy először mellette foglaljon helyet egy széken. A nappaliban néhány széket egymás mellé helyezett, hogy elegendő hely legyen középen. Barátja, egy negyven év körüli, karibi származású férfi, aki szeretett ott ücsörögni, megmutatta vendégeinek a „mosolyát”, aki meg is kérte őket, hogy igyanak valamit. Például az egyik vendég először megkérdezte, miért csinálta ezt. A felhívásban, egy felismerhetetlen képpel és rövid leírással megjelent hirdetésben nem látott tipikus nyomokat vagy egyéb "szándékokat", amelyeket saját módján "megválaszolatlan szolgáltatásnak" minősített. Ez alatt azt a módot értette, ahogy a nő csak távolról akarta megmutatni magát. A fizikai érintkezés nem tartozott a természetébe, mert néhány férfival korábban átélt volna. Magyarázata, hogy a férfiakat magánlakásában fogadja, egy olyan választás volt, amelynek barátja szerint átmenetinek kell lennie. A vendégkönyv további bevezetőként szolgált. Ha nem érdekelt, a vendég szabadon elhagyhatta a lakást is. Valószínű, hogy a rövid idő alatt a „magánfogadás” furcsa kezdetnek számított. Mivel a nő egyedül, fehérneműgarnitúrába, félmagas cipőbe öltözve, barátja kíséretében akarta megmutatni magát, a „szándék” az is lehetett volna, hogy „tisztán néz ki”, minden fizikai érintkezés nélkül. Hogy az egyik vendég a padlón is mászkált-e, és követnie kellett-e az ő „sürgős” utasításait, azt a jelenlévők nem vették észre. Furcsa volt, hogy valaki nyíltan kijelentette, hogy úgy tűnik, egy intézmény osztályán dolgozik. Nyilvánvalóan nem titkolta pozícióját, és felkereste a nő otthonát, mert kérdései voltak. Miután barátja úgy döntött, nem hirdet többet a nőnek, nem sokkal később újabb látogatásra került sor a háztulajdonos részéről. Üzenetet kapott volna az önkormányzattól azzal a kéréssel, hogy mielőbb hagyja el a bérelt ingatlant. A tulajdonost postán értesítették, ami után utólag „bedeszkázták” az épületet. Ideiglenesen tilos volt a házba belépni is. A nő a barátjával ezután úgy döntött, hogy elutazik egy másik városba. Férfiakkal folytatott üléseit, amelyek félúton véget ért, később nem ismételték meg.
Femeie cu fetiș ușor a primit vizitatori în apartament - Se spune că o femeie olandeză în vârstă de treizeci de ani (mamă de familie) și-a spus povestea despre perioada în care primea în principal bărbați în casa ei privată. În acest scop, ea a pus una dintre cunoștințele ei să plaseze o reclamă printr-un site de contact care a făcut posibilă vizualizarea gratuită a numărului de mobil al agentului de publicitate. Vizitatorul putea ști atunci dacă doamna, domnul sau alt gen în cauză s-a oferit pentru un anumit serviciu erotic. Femeia a spus că nu o deranjează să lase bărbații să-i miros pielea, picioarele și picioarele odată ce i-a văzut scriindu-și prenumele într-o carte de oaspeți după ce au intrat. Motivul acestei solicitări a avut de-a face cu o „colectare de preferințe”. Acest lucru a reieșit din prezentarea ei: nu atât au trebuit să pună banii direct pe masă, cât a considerat că e important să se așeze mai întâi lângă ea pe un scaun. În sufragerie pusese câteva scaune unul lângă celălalt, astfel încât să se creeze suficient spațiu în mijloc. Iubitul ei, un bărbat în vârstă de patruzeci de ani cu origini caraibiene, căruia îi plăcea să stea acolo, le-a arătat oaspeților ei „zâmbetul” lui care le-a cerut și ei să bea ceva. De exemplu, unul dintre invitați a întrebat inițial de ce a făcut asta. În apel, o reclamă publicată cu o imagine de nerecunoscut împreună cu o scurtă descriere, nu a văzut niciun indiciu tipic sau alte „intenții” pe care le-a descris în felul său drept „serviciu fără răspuns”. Prin aceasta se referea la felul în care femeia nu voia să se arate decât de la distanță. Contactul fizic nu era în natura ei din cauza experiențelor pe care le-ar fi avut cu unii bărbați înainte. Explicația ei de a primi bărbați în casa ei privată a fost o alegere care, potrivit prietenei ei, ar trebui să fie temporară. Cartea de oaspeți a servit ca o introducere suplimentară. Dacă nu era interesat, oaspetele a fost liber să părăsească și apartamentul. Este probabil ca în scurtul timp „recepția privată” să fi fost privită ca un început ciudat. Întrucât femeia a vrut să se arate singură, îmbrăcată în setul ei de lenjerie intimă, pantofi pe jumătate înalți și însoțită de iubitul ei, „intenția” ar fi putut fi „să arate pur” fără niciun contact fizic. Cei prezenți nu au observat dacă una dintre invitate s-a târât și pe podea și a trebuit să-i urmeze instrucțiunile „urgente”. Era ciudat că cineva a declarat deschis că părea să lucreze dintr-un departament din cadrul unei instituții. Se pare că nu a făcut nici un secret din poziția sa și a vizitat casa femeii pentru că avea întrebări. După ce iubitul ei a decis să nu-i mai facă reclamă femeii, a avut loc o altă vizită a proprietarului casei nu mult mai târziu. Ar fi primit un mesaj de la primărie cu cererea de a părăsi imobilul închiriat cât mai curând posibil. Proprietarul a fost anunțat prin poștă, după care clădirea ar fi fost „tapată” ulterior. De asemenea, era interzisă intrarea temporară în casă. Femeia cu iubitul ei a decis atunci să plece în alt oraș. Sedintele ei cu barbati, pe care le-a incheiat la jumatate, nu s-au repetat ulterior.
Žena s lehkým fetišem přijímala návštěvy bytu - Holanďanka po třicítce (matka rodiny) prý vyprávěla o době, kdy na privátu přijímala hlavně muže. Za tímto účelem nechala jednoho ze svých známých zadat inzerát prostřednictvím kontaktní stránky, která umožňovala přímo zdarma vidět mobilní číslo inzerenta. Návštěvník tak mohl vědět, zda se dotyčná dáma, pán nebo jiné pohlaví nabízel k určité erotické službě. Žena řekla, že jí nevadilo, když nechala muže přivonět k její kůži, nohám a chodidlům, jakmile je viděla napsat své křestní jméno do návštěvní knihy po vstupu. Důvodem této žádosti byla „sbírka preferencí“. To bylo zřejmé z její prezentace: ne tak moc, že museli dát peníze přímo na stůl, ale že považovala za důležité nejprve se posadit vedle ní na židli. V obývacím pokoji umístila několik židlí vedle sebe, aby uprostřed vznikl dostatečný prostor. Její přítel, čtyřicátník s karibským původem, který tam rád vysedával, ukázal svým hostům svůj 'úsměv', který je také požádal, aby něco vypili. Jeden z hostů se například zpočátku zeptal, proč to udělali. Ve výzvě, zveřejněném inzerátu s nerozpoznatelným obrázkem spolu s krátkým popisem, neviděl žádné typické stopy či jiné „záměry“, které svým způsobem označil za „službu bez odezvy“. Myslel tím způsob, jakým se žena chtěla ukázat jen na dálku. Fyzický kontakt nebyl v její povaze kvůli zkušenostem, které by předtím měla s některými muži. Její vysvětlení přijímat muže ve svém soukromém domě byla volba, která by podle jejího přítele měla být dočasná. Návštěvní kniha posloužila jako další intro. Pokud host neměl zájem, mohl byt také opustit. Je pravděpodobné, že během krátké doby byla „soukromá recepce“ považována za podivný začátek. Vzhledem k tomu, že se žena chtěla ukázat sama, oblečená do spodního prádla, polovysokých bot a v doprovodu svého přítele, mohl „záměr“ „vypadat čistě“ bez jakéhokoli fyzického kontaktu. Zda někdo z hostů také lezl po podlaze a musel se řídit jejími ‚naléhavými‘ pokyny, si přítomní nevšimli. Bylo zvláštní, že někdo otevřeně prohlásil, že se zdá, že pracuje z oddělení v rámci instituce. Zjevně se netajil svým postavením a navštívil ženin dům, protože měl otázky. Poté, co se její přítel rozhodl, že už ženě nebude dělat reklamu, se nedlouho poté uskutečnila další návštěva majitele domu. Z magistrátu by mu přišla zpráva s žádostí o co nejrychlejší opuštění pronajaté nemovitosti. Majitel byl informován poštou, poté by byla budova „zabedněna“. Do domu byl také dočasně zakázán vstup. Žena se svým přítelem se pak rozhodla odejít do jiného města. Její sezení s muži, která v polovině ukončila, se později neopakovala.
Kona með létt fetish tók á móti íbúðargestum - Hollensk kona á þrítugsaldri (fjölskyldumóðir) er sögð hafa sagt sögu sína um það þegar hún tók aðallega á móti karlmönnum á einkaheimili sínu. Í því skyni lét hún einn kunningja sinn setja inn auglýsingu í gegnum tengiliðasíðu sem gerði kleift að sjá farsímanúmer auglýsandans beint án kostnaðar. Gesturinn gat þá vitað hvort viðkomandi frú, herra eða annað kyn bauð sig í ákveðna erótíska þjónustu. Konan sagðist ekki hafa á móti því að láta karlmenn lykta af húðinni hennar, fótleggjum og fótum þegar hún sá þá skrifa fornafn sitt í gestabók eftir að hafa farið inn. Ástæðan fyrir þessari beiðni hafði að gera með „safn af forgangi“. Þetta kom í ljós af framsetningu hennar: ekki svo mikið að þeir þurftu að leggja peningana beint á borðið heldur að henni fannst mikilvægt að setjast fyrst við hlið sér á stól. Í stofunni hafði hún komið nokkrum stólum fyrir hvern við annan þannig að nægt pláss skapaðist í miðjunni. Kærastinn hennar, karl á fertugsaldri með karabískan bakgrunn, sem fannst gaman að sitja þar, sýndi gestum hennar „brosið“ sitt sem bað þá líka að drekka eitthvað. Til dæmis spurði einn gestanna í upphafi hvers vegna þeir gerðu þetta. Í símtalinu, auglýsingu sem birt var með óþekkjanlegri mynd ásamt stuttri lýsingu, sá hann engar dæmigerðar vísbendingar eða aðra „ætlun“ sem hann lýsti á sinn hátt sem „ósvaraða þjónustu“. Með þessu átti hann við hvernig konan vildi aðeins sýna sig úr fjarlægð. Líkamleg snerting var ekki í eðli hennar vegna þeirrar reynslu sem hún hefði haft af sumum karlmönnum áður. Skýring hennar á að taka á móti karlmönnum á einkaheimili hennar var val sem ætti að vera tímabundið, að sögn vinkonu hennar. Gestabókin þjónaði sem frekari kynning. Ef hann hafði ekki áhuga var gesturinn einnig frjálst að yfirgefa íbúðina. Líklegt er að á þessum stutta tíma hafi verið litið á „einkamóttökuna“ sem undarlega byrjun. Þar sem konan vildi láta sjá sig eina, klædd í undirfatnaðinn, hálfháa skóna og í fylgd kærasta síns, hefði „ætlunin“ getað verið „hrein útlit“ án líkamlegrar snertingar. Hvort einn gestanna skreið líka á gólfið og þurfti að fylgja „brýnu“ fyrirmælum hennar, varð ekki vart við viðstadda. Það var undarlegt að einhver sagði opinberlega að hann virtist vera að vinna úr deild innan stofnunar. Hann fór greinilega ekki leynt með stöðu sína og heimsótti heimili konunnar vegna þess að hann hafði spurningar. Eftir að kærasti hennar ákvað að auglýsa ekki lengur eftir konunni varð önnur heimsókn húseigandans ekki löngu síðar. Hann hefði fengið erindi frá sveitarfélaginu með beiðni um að yfirgefa hið leigða sem fyrst. Eigandinn var látinn vita í pósti og að því loknu hefði byggingin verið „klædd“ á eftir. Einnig var bannað að fara tímabundið inn í húsið. Konan með kærastanum ákvað þá að fara til annarrar borgar. Fundir hennar með karlmönnum, sem hún endaði á miðri leið, voru ekki endurtekin síðar.
Kvinna med lätt fetisch tog emot lägenhetsbesök – En holländsk kvinna i trettioårsåldern (familjemamma), ska ha berättat sin historia om tiden då hon främst tog emot män i sitt privata hem. För detta lät hon en av sina bekanta lägga ut en annons via en kontaktsajt som gjorde det möjligt att se annonsörens mobilnummer direkt utan kostnad. Besökaren kunde då veta om damen, herren eller annat kön ifråga erbjöd sig för en viss erotisk tjänst. Kvinnan sa att hon inte hade något emot att låta män lukta på hennes hud, ben och fötter när hon såg dem skriva sitt förnamn i en gästbok efter att ha kommit in. Anledningen till denna begäran hade att göra med en "insamling av preferenser". Det framgick av hennes presentation: inte så mycket att de behövde lägga pengarna direkt på bordet, utan att hon tyckte det var viktigt att först ta plats bredvid henne på en stol. I vardagsrummet hade hon placerat några stolar bredvid varandra så att det skapades tillräckligt med utrymme i mitten. Hennes pojkvän, en man i fyrtioårsåldern med karibisk bakgrund, som gillade att sitta där, visade sina gäster sitt "leende" som också bad dem att dricka något. Till exempel frågade en av gästerna först varför de gjorde detta. I uppropet, en annons publicerad med en oigenkännlig bild tillsammans med en kort beskrivning, såg han inga typiska ledtrådar eller andra "avsikter" som han på sitt sätt beskrev som "obesvarad service". Med detta menade han det sätt på vilket kvinnan bara ville visa sig på avstånd. Fysisk kontakt låg inte i hennes natur på grund av de upplevelser hon skulle ha haft med några män tidigare. Hennes förklaring att ta emot män i sitt privata hem var ett val som enligt hennes vän borde vara tillfälligt. Gästboken fungerade som en ytterligare introduktion. Om gästen inte var intresserad var gästen fri att lämna lägenheten också. Det är troligt att under den korta tiden det 'privata mottagandet' betraktades som en märklig start. Eftersom kvinnan ville visa sig ensam, klädd i sitt set underkläder, halvhöga skor och åtföljd av sin pojkvän, kunde "avsikten" ha varit att "se ren ut" utan någon fysisk kontakt. Huruvida en av gästerna också kröp på golvet och var tvungen att följa hennes 'brådskande' instruktioner, uppmärksammades inte av de närvarande. Det var konstigt att någon öppet uppgav att han verkade arbeta från en avdelning inom en institution. Han gjorde tydligen ingen hemlighet av sin position och besökte kvinnans hem eftersom han hade frågor. Efter att hennes pojkvän bestämt sig för att inte annonsera efter kvinnan längre, skedde ännu ett besök från husägaren inte långt senare. Han skulle ha fått ett meddelande från kommunen med uppmaning att så snart som möjligt lämna den hyrda fastigheten. Ägaren informerades per post, varefter byggnaden skulle ha "bordats" efteråt. Det var också förbjudet att tillfälligt gå in i huset. Kvinnan med sin pojkvän bestämde sig då för att åka till en annan stad. Hennes sessioner med män, som hon avslutade halvvägs igenom, upprepades inte senare.
Kvinne med lett fetisj tok imot leilighetsbesøk – En nederlandsk kvinne i trettiårene (familiemor), skal ha fortalt sin historie om den gang hun hovedsakelig tok imot menn i sitt private hjem. Til dette fikk hun en av sine bekjente til å legge ut en annonse via en kontaktside som gjorde det mulig å se annonsørens mobilnummer direkte uten kostnad. Den besøkende kunne da vite om den aktuelle damen, herren eller annet kjønn bød seg til en viss erotisk tjeneste. Kvinnen sa at hun ikke hadde noe imot å la menn lukte på huden hennes, bena og føttene hennes når hun så dem skrive fornavnet sitt i en gjestebok etter å ha kommet inn. Årsaken til denne forespørselen hadde å gjøre med en "samling av preferanser". Dette fremgikk av presentasjonen hennes: Ikke så mye de måtte legge pengene direkte på bordet, men at hun syntes det var viktig først å sette seg ved siden av henne på en stol. I stua hadde hun plassert noen stoler ved siden av hverandre slik at det ble skapt tilstrekkelig plass i midten. Kjæresten hennes, en mann i førtiårene med karibisk bakgrunn, som likte å sitte der, viste gjestene «smilet» sitt som også ba dem drikke noe. For eksempel spurte en av gjestene innledningsvis hvorfor de gjorde dette. I samtalen, en annonse publisert med et ugjenkjennelig bilde sammen med en kort beskrivelse, så han ingen typiske ledetråder eller andre «intensjoner» som han på sin måte beskrev som «ubesvart tjeneste». Med dette mente han måten kvinnen bare ønsket å vise seg på avstand. Fysisk kontakt var ikke i hennes natur på grunn av opplevelsene hun ville ha hatt med noen menn før. Forklaringen hennes om å ta imot menn i hennes private hjem var et valg som ifølge venninnen skulle være midlertidig. Gjesteboken fungerte som en videre introduksjon. Dersom gjesten ikke var interessert, stod gjesten fritt til å forlate leiligheten også. Det er sannsynlig at i løpet av den korte tiden det 'private mottaket' ble sett på som en merkelig start. Siden kvinnen ønsket å vise seg frem alene, kledd i sitt sett med undertøy, halvhøye sko og ledsaget av kjæresten, kunne "intensjonen" vært å "se ren ut" uten fysisk kontakt. Om en av gjestene også krøp på gulvet og måtte følge hennes 'haste' instrukser, ble ikke lagt merke til av de fremmøtte. Det var merkelig at noen åpent sa at han så ut til å jobbe fra en avdeling i en institusjon. Han la tilsynelatende ikke skjul på sin stilling og besøkte kvinnens hjem fordi han hadde spørsmål. Etter at kjæresten bestemte seg for ikke å annonsere etter kvinnen lenger, fant et nytt besøk fra huseieren sted ikke mye senere. Han ville ha fått melding fra kommunen med anmodning om å forlate det leide så snart som mulig. Eieren ble informert i posten, hvoretter bygningen ville blitt 'bordet opp' i etterkant. Det var også forbudt å gå inn i huset midlertidig. Kvinnen med kjæresten bestemte seg da for å reise til en annen by. Hennes økter med menn, som hun avsluttet halvveis, ble ikke gjentatt senere.
Kvinde med let fetich modtog lejlighedsbesøg - En hollandsk kvinde i trediverne (mor til en familie) skal have fortalt sin historie om dengang, hvor hun hovedsageligt modtog mænd i sit private hjem. Til det formål fik hun en af sine bekendte til at indsætte en annonce via en kontaktside, der gjorde det muligt at se annoncørens mobilnummer direkte uden omkostninger. Den besøgende kunne så vide, om den pågældende dame, herre eller andet køn bød sig til en bestemt erotisk tjeneste. Kvinden sagde, at hun ikke havde noget imod at lade mænd lugte hendes hud, ben og fødder, når hun så dem skrive deres fornavn i en gæstebog efter at være kommet ind. Årsagen til denne anmodning var at gøre med en "samling af præferencer". Det fremgik af hendes oplæg: Ikke så meget skulle de lægge pengene direkte på bordet, men at hun syntes, det var vigtigt først at tage plads ved siden af hende på en stol. I stuen havde hun stillet et par stole ved siden af hinanden, så der blev skabt tilstrækkelig plads i midten. Hendes kæreste, en mand i fyrrerne med caribisk baggrund, som kunne lide at sidde der, viste sine gæster sit 'smil', som også bad dem om at drikke noget. For eksempel spurgte en af gæsterne indledningsvis, hvorfor de gjorde dette. I opkaldet, en annonce offentliggjort med et uigenkendeligt billede sammen med en kort beskrivelse, så han ingen typiske spor eller andre "hensigter", som han på sin måde beskrev som "ubesvaret service". Hermed mente han den måde, hvorpå kvinden kun ville vise sig på afstand. Fysisk kontakt lå ikke i hendes natur på grund af de oplevelser, hun ville have haft med nogle mænd før. Hendes forklaring om at modtage mænd i sit private hjem var et valg, som ifølge hendes veninde skulle være midlertidigt. Gæstebogen fungerede som en yderligere introduktion. Hvis den ikke var interesseret, kunne gæsten også forlade lejligheden. Det er sandsynligt, at den 'private modtagelse' i den korte tid blev betragtet som en mærkelig start. Da kvinden ville vise sig selv alene, iklædt sit sæt lingeri, halvhøje sko og ledsaget af sin kæreste, kunne 'hensigten' have været at 'se ren' ud uden nogen fysisk kontakt. Om en af gæsterne også kravlede på gulvet og skulle følge hendes 'haste' anvisninger, blev ikke bemærket af de fremmødte. Det var mærkeligt, at nogen åbenlyst udtalte, at han så ud til at arbejde fra en afdeling i en institution. Han lagde tilsyneladende ikke skjul på sin stilling og besøgte kvindens hjem, fordi han havde spørgsmål. Efter at hendes kæreste besluttede ikke at annoncere efter kvinden længere, kom endnu et besøg fra husejeren ikke meget senere. Han ville have modtaget besked fra kommunen med anmodning om at forlade det lejede så hurtigt som muligt. Ejeren blev orienteret pr. post, hvorefter bygningen efterfølgende ville være blevet 'boarded up'. Det var også forbudt midlertidigt at komme ind i huset. Kvinden med sin kæreste besluttede derefter at tage til en anden by. Hendes sessioner med mænd, som hun sluttede halvvejs igennem, blev ikke gentaget senere.
Nainen kevyellä fetissillä vastaanotti asuntovieraita - Kolmikymppisen hollantilaisen naisen (perheen äiti) kerrotaan kertoneen tarinansa ajasta, jolloin hän vastaanotti pääasiassa miehiä yksityiskodissaan. Tätä tarkoitusta varten hän pyysi erästä tutuistaan laittamaan yhteydenottosivuston kautta ilmoituksen, jonka avulla oli mahdollista nähdä mainostajan matkapuhelinnumero suoraan maksutta. Vierailija saattoi sitten tietää, tarjoutuiko kyseinen nainen, herrasmies tai muu sukupuoli johonkin eroottiseen palveluun. Nainen sanoi, ettei hän välittänyt antaa miesten haistaa hänen ihoaan, jalkojaan ja jalkojaan, kun hän näki heidän kirjoittavan etunimensä vieraskirjaan sisääntulon jälkeen. Syy tähän pyyntöön liittyi "etuuskohtelun kokoelmaan". Tämä kävi ilmi hänen esityksestään: heidän ei niinkään tarvinnut laittaa rahaa suoraan pöytään, vaan hänen mielestään oli tärkeää ensin istua viereensä tuolille. Olohuoneessa hän oli asettanut muutaman tuolin vierekkäin niin, että keskelle jäi riittävästi tilaa. Hänen poikaystävänsä, nelikymppinen karibialaistaustainen mies, joka tykkäsi istua siellä, näytti vierailleen "hymyänsä", joka myös pyysi heitä juomaan jotain. Esimerkiksi yksi vieraista kysyi aluksi, miksi he tekivät tämän. Puhelussa, ilmoituksessa, joka julkaistiin tunnistamattomalla kuvalla ja lyhyellä kuvauksella, hän ei nähnyt tyypillisiä vihjeitä tai muita "aikomuksia", joita hän kuvaili omalla tavallaan "vastaamattomaksi palveluksi". Tällä hän tarkoitti tapaa, jolla nainen halusi näyttää itsensä vain kaukaa. Fyysinen kontakti ei kuulunut hänen luonteeseensa niiden kokemusten vuoksi, joita hänellä olisi ollut joidenkin miesten kanssa aiemmin. Hänen selityksensä ottaa miehet vastaan yksityiskotiinsa oli valinta, jonka hänen ystävänsä mukaan pitäisi olla väliaikainen. Vieraskirja toimi lisäintroina. Jos asiakas ei ollut kiinnostunut, hän sai vapaasti myös poistua asunnosta. On todennäköistä, että lyhyen ajan kuluessa "yksityistä vastaanottoa" pidettiin kummallisena aloituksena. Koska nainen halusi näyttää itsensä yksin, alusvaatteissaan, puolikorkeissa kengissä ja poikaystävänsä seurassa, "tarkoitus" olisi voinut olla "näyttää puhtaalta" ilman fyysistä kontaktia. Läsnäolijat eivät huomanneet, ryömikö joku vieraista myös lattialle ja joutui noudattamaan "kiireitä" ohjeitaan. Oli outoa, että joku ilmoitti avoimesti, että hän näytti työskentelevän laitoksen osastolla. Hän ei ilmeisesti salannut asemaansa ja vieraili naisen kotona, koska hänellä oli kysymyksiä. Sen jälkeen kun hänen poikaystävänsä päätti olla mainostamatta naista enää, talonomistaja vieraili vähän myöhemmin. Hän olisi saanut kunnalta viestin, jossa pyydettiin poistumaan vuokrakohteesta mahdollisimman pian. Omistajalle ilmoitettiin postitse, minkä jälkeen rakennus olisi "laudoitettu" jälkeenpäin. Taloon oli myös tilapäisesti pääsy kielletty. Nainen poikaystävänsä kanssa päätti sitten lähteä toiseen kaupunkiin. Hänen istuntojaan miesten kanssa, jotka hän päättyi puoliväliin, ei toistettu myöhemmin.