Welcome, guest. You can see more at https://www.osrweb.site * * See examples and demos of IMS Message - Your Carousel24 hrs ...

"Interference Risk with npm Package Installations"

The software development community may experience problems with installations. Developers do this to use third-party libraries: this is how a (shared) script is added to a (framework) project. Within this domain, particularly the GitHub domain where developers gather to share their concepts, many "pieces of a particular type of software" are downloaded. This provides a complete overview of the original "source code," which they are permitted to use under their license. For most, "source code" originating from the author may be licensed under the MIT License, allowing the developer to freely modify, extend, and use it for both non-commercial and commercial purposes. The user then agrees to the license terms. Other (recognized) providers may also grant a similar license. One requirement is that the author provide some information about their work, such as the design of their product, name, date of creation, and other details. People must be able to trust the "source" of the concept. Moreover, a platform like this offers the opportunity to learn from each other's ideas, and some people are willing to provide their own input. When a software product hasn't been updated with the latest updates for a long time, it's assumed that the author (to the best of their knowledge) is satisfied with this and has no intention of responding to requests from others. The offering is presented in the form of Open Source (made accessible to this target group of software developers). The opposite of Open Source is Closed Source. The "source code" is not made public under copyright. The publisher then focuses on any errors (bugs) and other technical problems. From outside, they try to track down the problems and fix them through patches. A good example is that of the Windows operating system. All errors (no matter how unknown and politically motivated) will be investigated internally, and the possible causes of the problem will be investigated. According to researchers, a recent report revealed that the npm package called "lotusbail" misled its contributors. Incidentally, it's not entirely clear how the problems had become so widespread. At least, that's what the security firm claims about the situation: thousands of users had been affected over the past six months. The story also states that they had managed to develop a WhatsApp tool that worked seamlessly with the original product from parent company Meta. It was discovered that the tool intercepted account user data and sent it to the developer's server. It was recommended not to blindly trust third-party work. Sometimes the developer lacks additional information, such as support updates and relevant links to their (official) website(s). In the world of cybercrime, serious situations can often arise where users unnecessarily become victims of data theft. Cookie and authentication issues are sometimes mentioned in these cases. In such cases, an update can be made available to successfully resolve the situation. Source: thehackernews com

“Inmenging risico bij npm-pakket installaties”

Voor de community op het gebied van software ontwikeling kan het voorkomen dat men problemen ondervindt bij installaties. Ontwikkelaars doen dit om Bibliotheken van derden te gebruiken: zo wordt dan een (gedeeld) script aan een (framework) project toegevoegd. Binnen dit gebied, met name het GitHub domein waar ontwikkelaars bijeenkomen om hun concepten met elkaar te delen, worden veel “stukjes delen van een bepaald soort software” gedownload. Men krijgt hier een totaal overzicht van de originele “broncode” die deze onder iemands licentie mag gebruiken. Bij de meesten kan een “broncode” afkomstig van de auteur onder het MIT Licentie vallen en de ontwikkelaar deze vrij kan modificeren, uitbreiden en inzetten voor zowel non-commerciele als commerciele doeleinden. De gebruiker gaat vervolgens akkoord met de licentie-voorwaarden. Ook andere (erkende) aanbieders kunnen een soortgelijke licentie verlenen. Een voorwaarde is wel dat de auteur enige informatie over zijn werken verstrekt, dat is het ontwerp van zijn product, naam, datum van creatie en overige bijzonderheden. Men moet erop kunnen vertrouwen uit welke ‘bron’ het concept afkomstig is. Bovendien biedt een platform als deze de mogelijkheid om van elkaars ideêen te leren en willen sommigen weleens hun eigen input geven. Wanneer een software product langere tijd niet meer met de laatste updates zijn bijgewerkt, gaat men ervan uit dat de auteur (naar zijn beste weten) hiermee tevreden is en verder niet van plan is de verzoeken van anderen te beantwoorden. Het aanbod wordt gepresenteerd in de vorm van Open Source (toegankelijk gemaakt voor deze doelgroep software ontwikkelaars). Het tegenovergestelde van Open Source is Gesloten Source. De “broncode” wordt onder het auteursrecht niet openbaar gemaakt. De uitgever gaat dan af op eventuele fouten (bugs) en andere problemen van technische aard. Van buitenaf probeert men zo de problemen op te sporen en door middel van patches te verhelpen. Een goed voorbeeld is dat van het besturingssysteem Windows. Alle fouten (hoe onbekend en - politiek gemotiveerd - ook) zullen van binnenuit worden onderzocht en door welke oorzaken het probleem mogelijk zou zijn ontstaan. - - - Volgens onderzoekers zou uit een recent rapport zijn gebleken dat het npm-pakket genaamd “lotusbail” zijn deelnemers zou hebben misleid. Het is overigens niet echt helemaal duidelijk hoe de problemen zich in zo’n omvang hadden voorgedaan. Tenminste, zo zegt het beveiligingsbedrijf over de situatie, een aantal gebruikers dat tot in de duizenden loopt, waren sinds het afgelopen half jaar hierdoor getroffen. Het verhaal zegt verder dat men een WhatsApp tool had weten te ontwikkelen die naadloos met het echte product van moederbedrijf Meta werkte. Men constateerde dat het gereedschap data van accountgebruikers onderschepte en deze naar de server van de maker werden verstuurd. - - - Aanbevolen werd niet blindelings op het werk van derden te vetrouwen. Soms zal het de maker ontbreken aan aanvullende informatie zoals nieuws omtrent support en relevante links met betrekking tot zijn (officiële) website(s). In de wereld van Cybercrime kunnen vaak ernstige situaties ontstaan waarbij gebruikers onnodig slachtoffer worden van datadiefstal. Cookie- en authenticatie-issues worden soms hierbij vermeld. Een update kan men in zo’n geval beschikbaar maken om de situatie met succes te herstellen. Bron: thehackernews com

"Risco de Interferência com Instalações de Pacotes npm"

A comunidade de desenvolvimento de software pode enfrentar problemas com as instalações. Os programadores fazem isto para utilizar bibliotecas de terceiros: é assim que um script (partilhado) é adicionado a um projeto (framework). Neste domínio, particularmente no GitHub, onde os programadores se reúnem para partilhar os seus conceitos, são descarregados muitos "pedaços de um determinado tipo de software". Isto fornece uma visão completa do "código-fonte" original, que eles têm permissão para utilizar sob a sua licença. Para a maioria, o "código-fonte" com origem no autor pode ser licenciado sob a Licença MIT, permitindo ao programador modificá-lo, estendê-lo e utilizá-lo livremente para fins comerciais e não comerciais. O utilizador concorda com os termos da licença. Outros fornecedores (reconhecidos) também podem conceder uma licença semelhante. Um requisito é que o autor forneça algumas informações sobre o seu trabalho, como o design do produto, o nome, a data de criação e outros detalhes. As pessoas precisam de poder confiar na "fonte" do conceito. Além disso, uma plataforma como esta oferece a oportunidade de aprender com as ideias uns dos outros, e algumas pessoas estão dispostas a contribuir com as suas próprias ideias. Quando um produto de software não recebe atualizações durante um longo período, presume-se que o autor (dentro do seu conhecimento) está satisfeito com a situação e não tem intenção de atender aos pedidos de terceiros. A oferta é apresentada sob a forma de código aberto (tornado acessível a este grupo-alvo de programadores de software). O oposto do código aberto é o código fechado. O "código-fonte" não é disponibilizado publicamente sob direitos de autor. O programador, então, concentra-se em quaisquer erros (bugs) e outros problemas técnicos. Externamente, tenta rastrear os problemas e corrigi-los através de patches. Um bom exemplo é o do sistema operativo Windows. Todos os erros (por mais desconhecidos e politicamente motivados que sejam) serão investigados internamente, e as possíveis causas do problema serão apuradas. De acordo com os investigadores, um relatório recente revelou que o pacote npm denominado "lotusbail" induziu os seus colaboradores em erro. Aliás, não é totalmente claro como é que os problemas se tornaram tão generalizados. Pelo menos, é o que afirma a empresa de segurança sobre a situação: milhares de utilizadores foram afetados nos últimos seis meses. A reportagem afirma ainda que conseguiram desenvolver uma ferramenta para o WhatsApp que funcionava perfeitamente com o produto original da empresa-mãe, a Meta. Descobriu-se que a ferramenta intercetava dados de contas de utilizadores e enviava-os para o servidor do programador. A recomendação é não confiar cegamente em projetos de terceiros. Por vezes, o programador não fornece informações adicionais, como atualizações de suporte e links relevantes para os seus sites (oficiais). No mundo do cibercrime, podem ocorrer situações graves, em que os utilizadores se tornam vítimas de roubo de dados desnecessariamente. Os problemas com cookies e autenticação são frequentemente mencionados nestes casos. Nestas situações, pode ser disponibilizada uma atualização para resolver o problema. Fonte: thehackernews com

„Interferenzrisiko bei der Installation von npm-Paketen“

In der Softwareentwickler-Community können Probleme bei der Installation von Paketen auftreten. Entwickler nutzen diese, um Bibliotheken von Drittanbietern zu verwenden: So wird beispielsweise ein (gemeinsames) Skript in ein (Framework-)Projekt eingebunden. In diesem Bereich, insbesondere auf GitHub, wo Entwickler ihre Konzepte austauschen, werden viele Komponenten einer bestimmten Software heruntergeladen. Dadurch erhalten sie einen vollständigen Überblick über den ursprünglichen Quellcode, den sie gemäß ihrer Lizenz verwenden dürfen. Der vom Autor stammende Quellcode ist meist unter der MIT-Lizenz lizenziert, die es dem Entwickler erlaubt, ihn frei zu modifizieren, zu erweitern und sowohl für nichtkommerzielle als auch für kommerzielle Zwecke zu nutzen. Der Nutzer stimmt den Lizenzbedingungen zu. Auch andere (anerkannte) Anbieter vergeben möglicherweise ähnliche Lizenzen. Eine Voraussetzung ist, dass der Autor Informationen über seine Arbeit bereitstellt, wie beispielsweise das Design seines Produkts, den Namen, das Erstellungsdatum und weitere Details. Die Nutzer müssen der Quelle des Konzepts vertrauen können. Darüber hinaus bietet eine solche Plattform die Möglichkeit, voneinander zu lernen, und manche Nutzer sind bereit, ihre eigenen Ideen einzubringen. Wenn ein Softwareprodukt längere Zeit nicht aktualisiert wurde, geht man davon aus, dass der Autor (nach bestem Wissen und Gewissen) damit zufrieden ist und keine Absicht hat, auf Anfragen anderer zu reagieren. Das Angebot wird als Open Source präsentiert (und ist somit für diese Zielgruppe von Softwareentwicklern zugänglich). Das Gegenteil von Open Source ist Closed Source. Der Quellcode wird nicht urheberrechtlich geschützt veröffentlicht. Der Herausgeber konzentriert sich dann auf Fehler (Bugs) und andere technische Probleme. Von außen versucht er, die Probleme aufzuspüren und durch Patches zu beheben. Ein gutes Beispiel hierfür ist das Windows-Betriebssystem. Alle Fehler (egal wie unbekannt und politisch motiviert) werden intern untersucht, und die möglichen Ursachen werden erforscht. Laut Forschern hat ein aktueller Bericht ergeben, dass das npm-Paket „lotusbail“ seine Mitwirkenden in die Irre geführt hat. Es ist übrigens nicht ganz klar, wie die Probleme so weit verbreitet werden konnten. Das behauptet zumindest das Sicherheitsunternehmen: Tausende Nutzer seien in den letzten sechs Monaten betroffen gewesen. Laut Bericht gelang es ihnen, ein WhatsApp-Tool zu entwickeln, das nahtlos mit dem Originalprodukt des Mutterkonzerns Meta zusammenarbeitete. Es stellte sich heraus, dass das Tool Nutzerdaten abfing und an den Server des Entwicklers sendete. Es wird dringend davon abgeraten, der Arbeit von Drittanbietern blind zu vertrauen. Oftmals fehlen dem Entwickler wichtige Informationen, wie beispielsweise Support-Updates und relevante Links zu seiner (offiziellen) Website. In der Welt der Cyberkriminalität kommt es häufig zu schwerwiegenden Situationen, in denen Nutzer unnötigerweise Opfer von Datendiebstahl werden. In solchen Fällen werden mitunter Probleme mit Cookies und der Authentifizierung genannt. In diesen Fällen kann ein Update das Problem beheben. Quelle: thehackernews com

Riesgo de interferencia con la instalación de paquetes npm

La comunidad de desarrollo de software puede experimentar problemas con las instalaciones. Los desarrolladores hacen esto para usar bibliotecas de terceros: así es como se añade un script (compartido) a un proyecto (de framework). Dentro de este dominio, en particular el dominio de GitHub, donde los desarrolladores se reúnen para compartir sus conceptos, se descargan numerosos fragmentos de un tipo específico de software. Esto proporciona una visión general completa del código fuente original, que se les permite usar bajo su licencia. En la mayoría de los casos, el código fuente del autor puede estar licenciado bajo la Licencia MIT, lo que permite al desarrollador modificarlo, ampliarlo y usarlo libremente con fines comerciales y no comerciales. El usuario acepta los términos de la licencia. Otros proveedores reconocidos también pueden otorgar una licencia similar. Un requisito es que el autor proporcione información sobre su trabajo, como el diseño de su producto, su nombre, la fecha de creación y otros detalles. Es fundamental que las personas puedan confiar en la fuente del concepto. Además, una plataforma como esta ofrece la oportunidad de aprender de las ideas de los demás, y algunas personas están dispuestas a aportar sus propias aportaciones. Cuando un producto de software no se ha actualizado con las últimas actualizaciones durante mucho tiempo, se asume que el autor (según su leal saber y entender) está satisfecho y no tiene intención de responder a las solicitudes de otros. La oferta se presenta en formato de código abierto (accesible a este grupo objetivo de desarrolladores de software). Lo opuesto al código abierto es el código cerrado. El "código fuente" no se hace público bajo la protección de los derechos de autor. El editor se centra entonces en los errores (bugs) y otros problemas técnicos. Desde fuera, intenta localizar los problemas y solucionarlos mediante parches. Un buen ejemplo es el sistema operativo Windows. Todos los errores (por desconocidos o políticamente motivados que sean) se investigan internamente y se investigan las posibles causas del problema. Según investigadores, un informe reciente reveló que el paquete npm llamado "lotusbail" engañó a sus colaboradores. Por cierto, no está del todo claro cómo se generalizaron tanto los problemas. Al menos eso es lo que afirma la empresa de seguridad sobre la situación: miles de usuarios se han visto afectados en los últimos seis meses. El artículo también indica que han logrado desarrollar una herramienta de WhatsApp que funciona a la perfección con el producto original de la empresa matriz Meta. Se descubrió que la herramienta interceptaba datos de las cuentas de usuario y los enviaba al servidor del desarrollador. Se recomienda no confiar ciegamente en el trabajo de terceros. En ocasiones, el desarrollador carece de información adicional, como actualizaciones de soporte y enlaces relevantes a sus sitios web (oficiales). En el mundo de la ciberdelincuencia, a menudo pueden surgir situaciones graves en las que los usuarios se convierten innecesariamente en víctimas de robo de datos. En estos casos, a veces se mencionan problemas con las cookies y la autenticación. En tales casos, se puede publicar una actualización para resolver la situación con éxito. Fuente: thehackernews com

Risques d'interférences lors de l'installation de packages npm

La communauté du développement logiciel peut rencontrer des problèmes d'installation. Les développeurs utilisent des bibliothèques tierces : c'est ainsi qu'un script (partagé) est ajouté à un projet (de framework). Dans cet écosystème, et plus particulièrement sur GitHub où les développeurs se réunissent pour partager leurs idées, de nombreux composants logiciels sont téléchargés. Cela permet d'obtenir une vue d'ensemble du code source original, qu'ils sont autorisés à utiliser sous leur licence. Pour la plupart, le code source de l'auteur est distribué sous licence MIT, permettant au développeur de le modifier, de l'étendre et de l'utiliser librement à des fins non commerciales et commerciales. L'utilisateur accepte alors les termes de la licence. D'autres fournisseurs (reconnus) peuvent également proposer une licence similaire. L'auteur doit notamment fournir des informations sur son travail, telles que la conception du produit, son nom, sa date de création et d'autres détails. Il est essentiel que l'on puisse faire confiance à la source du concept. De plus, une plateforme comme celle-ci offre la possibilité d'apprendre des idées des uns et des autres, et certains sont disposés à y contribuer. Lorsqu'un logiciel n'a pas été mis à jour depuis longtemps, on suppose que son auteur (à sa connaissance) s'en satisfait et n'a pas l'intention de répondre aux demandes d'autres utilisateurs. L'offre est présentée sous forme de logiciel libre (accessible à ce public cible de développeurs). À l'opposé, le logiciel propriétaire (ou logiciel à code source fermé) ne publie pas son code source, qui est protégé par le droit d'auteur. L'éditeur se concentre alors sur les erreurs (bugs) et autres problèmes techniques. De l'extérieur, il tente de les identifier et de les corriger par des correctifs. Le système d'exploitation Windows en est un bon exemple. Toutes les erreurs (même les plus obscures et celles motivées par des raisons politiques) font l'objet d'une enquête interne, et leurs causes possibles sont analysées. Selon des chercheurs, un rapport récent a révélé que le package npm « lotusbail » a induit ses contributeurs en erreur. On ignore d'ailleurs comment ces problèmes ont pu se propager à une telle échelle. Du moins, c'est ce qu'affirme la société de sécurité : des milliers d'utilisateurs auraient été touchés ces six derniers mois. L'article indique également qu'ils avaient réussi à développer un outil WhatsApp fonctionnant parfaitement avec le produit original de sa société mère, Meta. Il a été découvert que cet outil interceptait les données des comptes utilisateurs et les envoyait au serveur du développeur. Il est donc recommandé de ne pas faire aveuglément confiance au travail de tiers. Il arrive que le développeur ne fournisse pas d'informations complémentaires, telles que les mises à jour du support et les liens pertinents vers son ou ses sites web (officiels). Dans le monde de la cybercriminalité, des situations graves surviennent fréquemment, où les utilisateurs deviennent involontairement victimes de vol de données. Des problèmes de cookies et d'authentification sont parfois évoqués dans ces cas. Une mise à jour peut alors être déployée pour résoudre le problème. Source : thehackernews com

"Rischio di interferenza con l'installazione dei pacchetti npm"

La comunità di sviluppo software potrebbe riscontrare problemi con le installazioni. Gli sviluppatori lo fanno per utilizzare librerie di terze parti: è così che uno script (condiviso) viene aggiunto a un progetto (framework). All'interno di questo dominio, in particolare il dominio GitHub dove gli sviluppatori si riuniscono per condividere i loro concetti, vengono scaricati molti "pezzi di un particolare tipo di software". Questo fornisce una panoramica completa del "codice sorgente" originale, che è consentito utilizzare in base alla propria licenza. Nella maggior parte dei casi, il "codice sorgente" proveniente dall'autore può essere concesso in licenza con la licenza MIT, consentendo allo sviluppatore di modificarlo, estenderlo e utilizzarlo liberamente sia per scopi commerciali che non commerciali. L'utente accetta quindi i termini della licenza. Anche altri fornitori (riconosciuti) possono concedere una licenza simile. Un requisito è che l'autore fornisca alcune informazioni sul proprio lavoro, come il design del prodotto, il nome, la data di creazione e altri dettagli. Le persone devono potersi fidare della "fonte" del concetto. Inoltre, una piattaforma come questa offre l'opportunità di imparare dalle idee altrui e alcune persone sono disposte a fornire il proprio contributo. Quando un prodotto software non viene aggiornato con gli ultimi aggiornamenti per molto tempo, si presume che l'autore (al meglio delle sue conoscenze) ne sia soddisfatto e non abbia intenzione di rispondere alle richieste di altri. L'offerta viene presentata sotto forma di Open Source (resa accessibile a questo gruppo target di sviluppatori software). L'opposto dell'Open Source è il Closed Source. Il "codice sorgente" non viene reso pubblico sotto copyright. L'editore si concentra quindi su eventuali errori (bug) e altri problemi tecnici. Dall'esterno, cerca di individuare i problemi e risolverli tramite patch. Un buon esempio è quello del sistema operativo Windows. Tutti gli errori (non importa quanto sconosciuti e motivati ​​politicamente) vengono indagati internamente e vengono indagate le possibili cause del problema. Secondo i ricercatori, un recente rapporto ha rivelato che il pacchetto npm chiamato "lotusbail" ha tratto in inganno i suoi contributori. Tra l'altro, non è del tutto chiaro come i problemi siano diventati così diffusi. Almeno, questo è ciò che l'azienda di sicurezza afferma riguardo alla situazione: migliaia di utenti sono stati colpiti negli ultimi sei mesi. L'articolo afferma anche che sono riusciti a sviluppare uno strumento WhatsApp che funzionava perfettamente con il prodotto originale della casa madre Meta. Si è scoperto che lo strumento intercettava i dati degli utenti e li inviava al server dello sviluppatore. Si raccomandava di non fidarsi ciecamente del lavoro di terze parti. A volte lo sviluppatore non fornisce informazioni aggiuntive, come aggiornamenti di supporto e link pertinenti ai propri siti web (ufficiali). Nel mondo della criminalità informatica, possono spesso verificarsi situazioni gravi in ​​cui gli utenti diventano inutilmente vittime di furti di dati. In questi casi, a volte vengono menzionati problemi di cookie e autenticazione. In questi casi, può essere reso disponibile un aggiornamento per risolvere il problema. Fonte: thehackernews com

"Κίνδυνος Παρεμβολής με Εγκαταστάσεις Πακέτων npm"

Η κοινότητα ανάπτυξης λογισμικού ενδέχεται να αντιμετωπίσει προβλήματα με τις εγκαταστάσεις. Οι προγραμματιστές το κάνουν αυτό για να χρησιμοποιήσουν βιβλιοθήκες τρίτων: έτσι προστίθεται ένα (κοινόχρηστο) σενάριο σε ένα έργο (πλαισίου). Μέσα σε αυτόν τον τομέα, ιδιαίτερα στον τομέα GitHub όπου οι προγραμματιστές συγκεντρώνονται για να μοιραστούν τις ιδέες τους, λαμβάνονται πολλά "κομμάτια ενός συγκεκριμένου τύπου λογισμικού". Αυτό παρέχει μια πλήρη επισκόπηση του αρχικού "πηγαίου κώδικα", τον οποίο επιτρέπεται να χρησιμοποιούν βάσει της άδειάς τους. Για τους περισσότερους, ο "πηγαίος κώδικας" που προέρχεται από τον δημιουργό μπορεί να έχει άδεια χρήσης βάσει της Άδειας MIT, επιτρέποντας στον προγραμματιστή να τον τροποποιεί, να τον επεκτείνει και να τον χρησιμοποιεί ελεύθερα τόσο για μη εμπορικούς όσο και για εμπορικούς σκοπούς. Ο χρήστης στη συνέχεια συμφωνεί με τους όρους της άδειας χρήσης. Άλλοι (αναγνωρισμένοι) πάροχοι μπορούν επίσης να χορηγήσουν μια παρόμοια άδεια. Μια απαίτηση είναι ο δημιουργός να παρέχει ορισμένες πληροφορίες σχετικά με το έργο του, όπως το σχεδιασμό του προϊόντος του, το όνομα, την ημερομηνία δημιουργίας και άλλες λεπτομέρειες. Οι άνθρωποι πρέπει να μπορούν να εμπιστεύονται την "πηγή" της ιδέας. Επιπλέον, μια πλατφόρμα όπως αυτή προσφέρει την ευκαιρία να μαθαίνουν ο ένας από τις ιδέες του άλλου και ορισμένοι άνθρωποι είναι πρόθυμοι να παρέχουν τη δική τους συμβολή. Όταν ένα προϊόν λογισμικού δεν έχει ενημερωθεί με τις πιο πρόσφατες ενημερώσεις για μεγάλο χρονικό διάστημα, θεωρείται δεδομένο ότι ο δημιουργός (κατά την καλύτερη γνώση του) είναι ικανοποιημένος με αυτό και δεν έχει καμία πρόθεση να απαντήσει σε αιτήματα άλλων. Η προσφορά παρουσιάζεται με τη μορφή Ανοιχτού Κώδικα (που διατίθεται σε αυτήν την ομάδα-στόχο προγραμματιστών λογισμικού). Το αντίθετο του Ανοιχτού Κώδικα είναι το Κλειστού Κώδικα. Ο "πηγαίος κώδικας" δεν δημοσιοποιείται βάσει πνευματικών δικαιωμάτων. Ο εκδότης στη συνέχεια εστιάζει σε τυχόν σφάλματα (bugs) και άλλα τεχνικά προβλήματα. Από έξω, προσπαθούν να εντοπίσουν τα προβλήματα και να τα διορθώσουν μέσω ενημερώσεων κώδικα. Ένα καλό παράδειγμα είναι αυτό του λειτουργικού συστήματος Windows. Όλα τα σφάλματα (ανεξάρτητα από το πόσο άγνωστα και πολιτικά υποκινούμενα) θα διερευνηθούν εσωτερικά και θα διερευνηθούν οι πιθανές αιτίες του προβλήματος. Σύμφωνα με ερευνητές, μια πρόσφατη έκθεση αποκάλυψε ότι το πακέτο npm που ονομάζεται "lotusbail" παραπλάνησε τους συντελεστές του. Παρεμπιπτόντως, δεν είναι απολύτως σαφές πώς τα προβλήματα είχαν γίνει τόσο διαδεδομένα. Τουλάχιστον, αυτό ισχυρίζεται η εταιρεία ασφαλείας για την κατάσταση: χιλιάδες χρήστες είχαν επηρεαστεί τους τελευταίους έξι μήνες. Η ιστορία αναφέρει επίσης ότι κατάφεραν να αναπτύξουν ένα εργαλείο WhatsApp που λειτουργούσε άψογα με το αρχικό προϊόν της μητρικής εταιρείας Meta. Ανακαλύφθηκε ότι το εργαλείο υποκλέπτει δεδομένα χρηστών λογαριασμών και τα στέλνει στον διακομιστή του προγραμματιστή. Συνιστάται να μην εμπιστεύεστε τυφλά την εργασία τρίτων. Μερικές φορές ο προγραμματιστής δεν διαθέτει πρόσθετες πληροφορίες, όπως ενημερώσεις υποστήριξης και σχετικούς συνδέσμους προς τον/τους (επίσημο/ους) ιστότοπο/ιστότοπους του. Στον κόσμο του κυβερνοεγκλήματος, συχνά μπορούν να προκύψουν σοβαρές καταστάσεις όπου οι χρήστες γίνονται άσκοπα θύματα κλοπής δεδομένων. Σε αυτές τις περιπτώσεις αναφέρονται μερικές φορές προβλήματα με τα cookie και τον έλεγχο ταυτότητας. Σε τέτοιες περιπτώσεις, μπορεί να διατεθεί μια ενημέρωση για την επιτυχή επίλυση της κατάστασης. Πηγή: thehackernews com

„Ryzyko zakłóceń podczas instalacji pakietów npm”

Społeczność programistów może napotkać problemy z instalacjami. Programiści korzystają z bibliotek zewnętrznych: w ten sposób (współdzielony) skrypt jest dodawany do projektu (frameworkowego). W tej domenie, a w szczególności w domenie GitHub, gdzie programiści gromadzą się, aby dzielić się swoimi koncepcjami, pobieranych jest wiele „fragmentów określonego typu oprogramowania”. Zapewnia to pełny przegląd oryginalnego „kodu źródłowego”, z którego mogą korzystać na mocy swojej licencji. W większości przypadków „kod źródłowy” pochodzący od autora może być objęty licencją MIT, co pozwala programiście na jego swobodną modyfikację, rozszerzanie i wykorzystywanie zarówno w celach niekomercyjnych, jak i komercyjnych. Użytkownik następnie akceptuje warunki licencji. Inni (uznani) dostawcy również mogą udzielić podobnej licencji. Jednym z wymogów jest, aby autor podał pewne informacje o swojej pracy, takie jak projekt produktu, imię i nazwisko, data utworzenia i inne szczegóły. Użytkownicy muszą być w stanie zaufać „źródłu” koncepcji. Co więcej, platforma taka jak ta oferuje możliwość wzajemnego uczenia się od siebie nawzajem, a niektórzy użytkownicy chętnie dzielą się swoimi pomysłami. Gdy produkt programowy nie był aktualizowany o najnowsze aktualizacje przez długi czas, zakłada się, że autor (według swojej najlepszej wiedzy) jest z tego zadowolony i nie zamierza odpowiadać na prośby innych. Oferta jest prezentowana w formie Open Source (udostępnionej tej grupie docelowej programistów). Przeciwieństwem Open Source jest Closed Source. „Kod źródłowy” nie jest upubliczniany z zachowaniem praw autorskich. Wydawca koncentruje się na wszelkich błędach (bugach) i innych problemach technicznych. Z zewnątrz stara się namierzyć problemy i naprawić je za pomocą poprawek. Dobrym przykładem jest system operacyjny Windows. Wszystkie błędy (niezależnie od tego, jak nieznane i motywowane politycznie) będą badane wewnętrznie, a możliwe przyczyny problemu zostaną zbadane. Według badaczy, niedawny raport ujawnił, że pakiet npm o nazwie „lotusbail” wprowadził w błąd swoich współpracowników. Nawiasem mówiąc, nie jest do końca jasne, jak problemy stały się tak powszechne. Tak przynajmniej twierdzi firma ochroniarska: w ciągu ostatnich sześciu miesięcy tysiące użytkowników padło ofiarą ataku. W artykule czytamy również, że udało im się opracować narzędzie WhatsApp, które bezproblemowo współpracowało z oryginalnym produktem firmy macierzystej Meta. Odkryto, że narzędzie przechwytywało dane użytkowników kont i przesyłało je na serwer dewelopera. Zalecono, aby nie ufać bezkrytycznie pracy osób trzecich. Czasami deweloperzy nie dysponują dodatkowymi informacjami, takimi jak aktualizacje pomocy technicznej i odpowiednie linki do swoich (oficjalnych) stron internetowych. W świecie cyberprzestępczości często zdarzają się poważne sytuacje, w których użytkownicy niepotrzebnie padają ofiarą kradzieży danych. W takich przypadkach czasami wspomina się o problemach z plikami cookie i uwierzytelnianiem. W takich przypadkach można udostępnić aktualizację, aby skutecznie rozwiązać problem. Źródło: thehackernews com

„Риск от смущения при инсталации на npm пакети“

Общността на разработчиците на софтуер може да срещне проблеми с инсталациите. Разработчиците правят това, за да използват библиотеки на трети страни: по този начин се добавя (споделен) скрипт към (рамков) проект. В рамките на този домейн, особено в домейна GitHub, където разработчиците се събират, за да споделят своите концепции, се изтеглят много „части от определен тип софтуер“. Това предоставя пълен преглед на оригиналния „изходен код“, който им е разрешено да използват съгласно лиценза си. За повечето „изходният код“, произхождащ от автора, може да бъде лицензиран съгласно лиценза MIT, което позволява на разработчика свободно да го променя, разширява и използва както за некомерсиални, така и за търговски цели. След това потребителят се съгласява с условията на лиценза. Други (признати) доставчици също могат да предоставят подобен лиценз. Едно от изискванията е авторът да предостави известна информация за своята работа, като например дизайна на продукта си, име, дата на създаване и други подробности. Хората трябва да могат да се доверяват на „източника“ на концепцията. Освен това, платформа като тази предлага възможност да се учат от идеите си един на друг и някои хора са готови да предоставят собствен принос. Когато даден софтуерен продукт не е актуализиран с най-новите актуализации от дълго време, се приема, че авторът (доколкото му е известно) е доволен от това и няма намерение да отговаря на заявки от други. Предложението се представя под формата на отворен код (достъпен за тази целева група софтуерни разработчици). Противоположното на отворения код е затвореният код. „Изходният код“ не се публикува под авторско право. След това издателят се фокусира върху евентуални грешки (бъгове) и други технически проблеми. Отвън те се опитват да открият проблемите и да ги отстранят чрез корекции. Добър пример е този на операционната система Windows. Всички грешки (без значение колко неизвестни и политически мотивирани) ще бъдат разследвани вътрешно, а възможните причини за проблема ще бъдат разследвани. Според изследователи, скорошен доклад разкри, че npm пакетът, наречен „lotusbail“, е подвел своите сътрудници. Между другото, не е напълно ясно как проблемите са станали толкова широко разпространени. Поне това твърди фирмата за сигурност за ситуацията: хиляди потребители са били засегнати през последните шест месеца. В статията се посочва също, че са успели да разработят инструмент за WhatsApp, който работи безпроблемно с оригиналния продукт на компанията майка Meta. Установено е, че инструментът е прихващал потребителски данни от акаунти и ги е изпращал до сървъра на разработчика. Препоръчително е да не се доверявате сляпо на работата на трети страни. Понякога разработчикът не предоставя допълнителна информация, като например актуализации за поддръжка и подходящи връзки към своите (официални) уебсайтове. В света на киберпрестъпността често могат да възникнат сериозни ситуации, при които потребителите ненужно стават жертви на кражба на данни. В тези случаи понякога се споменават проблеми с бисквитките и удостоверяването. В такива случаи може да бъде предоставена актуализация, която да разреши успешно ситуацията. Източник: thehackernews com

"Rizik od interferencije s instalacijama npm paketa"

Zajednica za razvoj softvera može imati problema s instalacijama. Razvojni programeri to rade kako bi koristili biblioteke trećih strana: na ovaj način se (dijeljeni) skript dodaje u (framework) projekt. Unutar ove domene, posebno GitHub domene gdje se razvojni programeri okupljaju kako bi podijelili svoje koncepte, preuzimaju se mnogi "dijelovi određene vrste softvera". To pruža potpuni pregled izvornog "izvornog koda" koji im je dopušteno koristiti pod njihovom licencom. Za većinu, "izvorni kod" koji potječe od autora može biti licenciran pod MIT licencom, što omogućuje razvojnom programeru da ga slobodno mijenja, proširuje i koristi u nekomercijalne i komercijalne svrhe. Korisnik tada pristaje na uvjete licence. Drugi (priznati) pružatelji usluga također mogu odobriti sličnu licencu. Jedan od zahtjeva je da autor pruži neke informacije o svom radu, kao što su dizajn njihovog proizvoda, naziv, datum stvaranja i drugi detalji. Ljudi moraju moći vjerovati "izvoru" koncepta. Štoviše, platforma poput ove nudi priliku za učenje iz ideja jedni drugih, a neki ljudi su spremni dati vlastiti doprinos. Kada softverski proizvod dugo nije ažuriran najnovijim ažuriranjima, pretpostavlja se da je autor (koliko mu je poznato) zadovoljan time i nema namjeru odgovarati na zahtjeve drugih. Ponuda se predstavlja u obliku otvorenog koda (dostupan ovoj ciljnoj skupini softverskih programera). Suprotnost otvorenom kodu je zatvoreni kod. "Izvorni kod" nije javno objavljen pod autorskim pravima. Izdavač se zatim fokusira na sve pogreške (bugove) i druge tehničke probleme. Izvana pokušavaju pronaći probleme i riješiti ih putem zakrpa. Dobar primjer je operativni sustav Windows. Sve pogreške (bez obzira koliko nepoznate i politički motivirane) bit će istražene interno, a istražit će se i mogući uzroci problema. Prema istraživačima, nedavno izvješće otkrilo je da je npm paket pod nazivom "lotusbail" zavarao svoje suradnike. Usput, nije sasvim jasno kako su problemi postali toliko rašireni. Barem tako sigurnosna tvrtka tvrdi o situaciji: tisuće korisnika bilo je pogođeno u posljednjih šest mjeseci. U priči se također navodi da su uspjeli razviti WhatsApp alat koji je besprijekorno radio s originalnim proizvodom matične tvrtke Meta. Otkriveno je da je alat presreo korisničke podatke računa i slao ih na poslužitelj programera. Preporučeno je da se ne vjeruje slijepo radu trećih strana. Ponekad programeru nedostaju dodatne informacije, poput ažuriranja podrške i relevantnih poveznica na njihove (službene) web stranice. U svijetu kibernetičkog kriminala često se mogu pojaviti ozbiljne situacije u kojima korisnici nepotrebno postaju žrtve krađe podataka. U tim slučajevima ponekad se spominju problemi s kolačićima i autentifikacijom. U takvim slučajevima može se objaviti ažuriranje kako bi se uspješno riješila situacija. Izvor: thehackernews com

"Rizik od interferencije s instalacijama npm paketa"

Zajednica za razvoj softvera može imati problema s instalacijama. Programeri to rade kako bi koristili biblioteke trećih strana: na ovaj način se (dijeljeni) skript dodaje u (framework) projekat. Unutar ove domene, posebno GitHub domene gdje se programeri okupljaju kako bi podijelili svoje koncepte, preuzimaju se mnogi "dijelovi određene vrste softvera". Ovo pruža potpuni pregled originalnog "izvornog koda", koji im je dozvoljeno koristiti pod njihovom licencom. Za većinu, "izvorni kod" koji potiče od autora može biti licenciran pod MIT licencom, što omogućava programeru da ga slobodno mijenja, proširuje i koristi i u nekomercijalne i u komercijalne svrhe. Korisnik tada pristaje na uslove licence. Drugi (priznati) dobavljači također mogu odobriti sličnu licencu. Jedan od zahtjeva je da autor pruži neke informacije o svom radu, kao što su dizajn njihovog proizvoda, naziv, datum kreiranja i drugi detalji. Ljudi moraju biti u mogućnosti da vjeruju "izvoru" koncepta. Štaviše, platforma poput ove nudi priliku za učenje iz ideja jedni drugih, a neki ljudi su spremni da daju svoj doprinos. Kada softverski proizvod dugo nije ažuriran najnovijim ažuriranjima, pretpostavlja se da je autor (koliko mu je poznato) zadovoljan time i nema namjeru odgovarati na zahtjeve drugih. Ponuda se predstavlja u obliku otvorenog koda (dostupan ovoj ciljnoj grupi programera softvera). Suprotnost otvorenom kodu je zatvoreni kod. "Izvorni kod" se ne objavljuje javno pod autorskim pravima. Izdavač se zatim fokusira na sve greške (bugove) i druge tehničke probleme. Izvana pokušavaju pronaći probleme i riješiti ih putem zakrpa. Dobar primjer je operativni sistem Windows. Sve greške (bez obzira koliko nepoznate i politički motivirane) bit će istražene interno, a mogući uzroci problema bit će istraženi. Prema istraživačima, nedavni izvještaj je otkrio da je npm paket pod nazivom "lotusbail" obmanuo svoje saradnike. Usput, nije sasvim jasno kako su problemi postali toliko rašireni. Barem tako sigurnosna firma tvrdi o situaciji: hiljade korisnika su pogođene u proteklih šest mjeseci. U priči se također navodi da su uspjeli razviti WhatsApp alat koji je besprijekorno radio s originalnim proizvodom matične kompanije Meta. Otkriveno je da je alat presreo korisničke podatke i slao ih na server programera. Preporučeno je da se ne vjeruje slijepo radu trećih strana. Ponekad programeru nedostaju dodatne informacije, kao što su ažuriranja podrške i relevantni linkovi do njihovih (službenih) web stranica. U svijetu cyber kriminala često se mogu pojaviti ozbiljne situacije u kojima korisnici nepotrebno postaju žrtve krađe podataka. U ovim slučajevima ponekad se spominju problemi s kolačićima i autentifikacijom. U takvim slučajevima, ažuriranje može biti dostupno kako bi se situacija uspješno riješila. Izvor: thehackernews com

„Interferencia kockázat az npm csomagok telepítésével”

A szoftverfejlesztő közösség problémákat tapasztalhat a telepítésekkel. A fejlesztők ezt harmadik féltől származó könyvtárak használatához teszik: így adnak hozzá egy (megosztott) szkriptet egy (keretrendszer) projekthez. Ezen a tartományon belül, különösen a GitHub tartományon belül, ahol a fejlesztők összegyűlnek, hogy megosszák koncepcióikat, számos „egy adott típusú szoftver darabja” töltődik le. Ez teljes áttekintést nyújt az eredeti „forráskódról”, amelyet a licencük értelmében használhatnak. A legtöbb esetben a szerzőtől származó „forráskód” az MIT licenc alatt licencelhető, amely lehetővé teszi a fejlesztő számára, hogy szabadon módosítsa, bővítse és felhasználja azt mind nem kereskedelmi, mind kereskedelmi célokra. A felhasználó ezután elfogadja a licencfeltételeket. Más (elismert) szolgáltatók is adhatnak hasonló licencet. Az egyik követelmény, hogy a szerző adjon meg néhány információt a munkájáról, például a termék tervét, nevét, a létrehozás dátumát és egyéb részleteket. Az embereknek meg kell tudniuk bízni a koncepció „forrásában”. Ezenkívül egy ilyen platform lehetőséget kínál arra, hogy tanuljanak egymás ötleteiből, és egyesek hajlandóak saját véleményt is nyilvánítani. Amikor egy szoftverterméket hosszú ideje nem frissítettek a legújabb frissítésekkel, feltételezzük, hogy a szerző (legjobb tudomása szerint) elégedett ezzel, és nem szándékozik mások kéréseire reagálni. A kínálat nyílt forráskódú (a szoftverfejlesztők célcsoportja számára hozzáférhetővé tett) formában jelenik meg. A nyílt forráskód ellentéte a zárt forráskódú. A "forráskód" nem kerül nyilvánosságra szerzői jogvédelem alatt. A kiadó ezután a hibákra (bugokra) és egyéb technikai problémákra összpontosít. Kívülről megpróbálják felkutatni a problémákat, és javításokkal kijavítani azokat. Jó példa erre a Windows operációs rendszer hibája. Minden hibát (függetlenül attól, hogy mennyire ismeretlen és politikailag motivált) belsőleg kivizsgálnak, és a probléma lehetséges okait is megvizsgálják. A kutatók szerint egy nemrégiben készült jelentésből kiderült, hogy a "lotusbail" nevű npm csomag félrevezette a közreműködőket. Egyébként nem teljesen világos, hogyan váltak a problémák ilyen széles körben elterjedtté. Legalábbis ezt állítja a biztonsági cég a helyzetről: az elmúlt hat hónapban több ezer felhasználót érintett a probléma. A cikk azt is állítja, hogy sikerült kifejleszteniük egy WhatsApp eszközt, amely zökkenőmentesen működött az anyavállalat, a Meta eredeti termékével. Felfedezték, hogy az eszköz elfogott felhasználói fiókadatokat, és elküldte azokat a fejlesztő szerverére. Azt javasolták, hogy ne bízzanak vakon a harmadik fél munkájában. Előfordul, hogy a fejlesztőnek nincsenek további információi, például támogatási frissítések és releváns linkek a (hivatalos) weboldalukra. A kiberbűnözés világában gyakran adódhatnak súlyos helyzetek, amikor a felhasználók szükségtelenül adatlopás áldozataivá válnak. Ezekben az esetekben néha süti- és hitelesítési problémákat említenek. Ilyen esetekben frissítés érhető el a helyzet sikeres megoldása érdekében. Forrás: thehackernews com

„Risc de interferență cu instalările pachetelor npm”

Comunitatea de dezvoltare software poate întâmpina probleme cu instalările. Dezvoltatorii fac acest lucru pentru a utiliza biblioteci terțe: acesta este modul în care un script (partajat) este adăugat la un proiect (framework). În cadrul acestui domeniu, în special în domeniul GitHub unde dezvoltatorii se adună pentru a-și împărtăși conceptele, se descarcă multe „părți dintr-un anumit tip de software”. Aceasta oferă o imagine de ansamblu completă a „codului sursă” original, pe care li se permite să îl utilizeze sub licența lor. Pentru majoritatea, „codul sursă” provenit de la autor poate fi licențiat sub licența MIT, permițând dezvoltatorului să îl modifice, să îl extindă și să îl utilizeze liber atât în ​​scopuri necomerciale, cât și comerciale. Utilizatorul este apoi de acord cu termenii licenței. Și alți furnizori (recunoscuți) pot acorda o licență similară. O cerință este ca autorul să furnizeze câteva informații despre munca sa, cum ar fi designul produsului său, numele, data creării și alte detalii. Oamenii trebuie să poată avea încredere în „sursa” conceptului. Mai mult, o platformă ca aceasta oferă oportunitatea de a învăța din ideile celorlalți, iar unii oameni sunt dispuși să-și ofere propria contribuție. Când un produs software nu a fost actualizat cu cele mai recente actualizări pentru o perioadă lungă de timp, se presupune că autorul (din câte știe) este mulțumit de acest lucru și nu are intenția de a răspunde solicitărilor altora. Oferta este prezentată sub formă de Open Source (accesibilă acestui grup țintă de dezvoltatori de software). Opusul Open Source este Closed Source. „Codul sursă” nu este făcut public sub drept de autor. Editorul se concentrează apoi pe orice erori (bug-uri) și alte probleme tehnice. Din exterior, încearcă să identifice problemele și să le remedieze prin patch-uri. Un bun exemplu este cel al sistemului de operare Windows. Toate erorile (indiferent cât de necunoscute și motivate politic) vor fi investigate intern, iar posibilele cauze ale problemei vor fi investigate. Potrivit cercetătorilor, un raport recent a dezvăluit că pachetul npm numit „lotusbail” și-a indus în eroare contribuitorii. De altfel, nu este complet clar cum au devenit problemele atât de răspândite. Cel puțin, asta susține firma de securitate despre situație: mii de utilizatori au fost afectați în ultimele șase luni. Articolul mai precizează că au reușit să dezvolte un instrument WhatsApp care funcționa perfect cu produsul original al companiei-mamă, Meta. S-a descoperit că instrumentul a interceptat datele contului utilizatorului și le-a trimis către serverul dezvoltatorului. S-a recomandat să nu se acorde încredere orbește lucrărilor terților. Uneori, dezvoltatorului îi lipsesc informații suplimentare, cum ar fi actualizări de asistență și link-uri relevante către site-ul(ele) web (oficiale) al acestuia. În lumea criminalității cibernetice, pot apărea adesea situații grave în care utilizatorii devin în mod inutil victime ale furtului de date. În aceste cazuri, uneori se menționează probleme legate de cookie-uri și autentificare. În astfel de cazuri, se poate pune la dispoziție o actualizare pentru a rezolva cu succes situația. Sursa: thehackernews com

„Riziko rušení při instalaci balíčků npm“

Komunita vývojářů softwaru se může setkat s problémy s instalacemi. Vývojáři to dělají, aby mohli používat knihovny třetích stran: takto se (sdílený) skript přidává do (frameworkového) projektu. V rámci této domény, zejména domény GitHub, kde se vývojáři shromažďují, aby sdíleli své koncepty, se stahuje mnoho „kusů určitého typu softwaru“. To poskytuje kompletní přehled o původním „zdrojovém kódu“, který mohou používat na základě své licence. Pro většinu z nich může být „zdrojový kód“ pocházející od autora licencován na základě licence MIT, což vývojáři umožňuje jej volně upravovat, rozšiřovat a používat pro nekomerční i komerční účely. Uživatel poté souhlasí s licenčními podmínkami. Podobnou licenci mohou udělit i další (uznávaní) poskytovatelé. Jedním z požadavků je, aby autor poskytl určité informace o své práci, jako je design produktu, název, datum vytvoření a další podrobnosti. Lidé musí být schopni důvěřovat „zdroji“ konceptu. Platforma, jako je tato, navíc nabízí možnost učit se z nápadů ostatních a někteří lidé jsou ochotni poskytnout své vlastní vstupy. Pokud softwarový produkt nebyl delší dobu aktualizován nejnovějšími aktualizacemi, předpokládá se, že autor (podle svého nejlepšího vědomí a svědomí) je s tím spokojen a nemá v úmyslu reagovat na požadavky ostatních. Nabídka je prezentována ve formě open source (zpřístupněna této cílové skupině softwarových vývojářů). Opakem open source je closed source. „Zdrojový kód“ není zveřejňován pod autorským právem. Vydavatel se poté zaměřuje na případné chyby (bugy) a další technické problémy. Zvenčí se snaží problémy vystopovat a opravit pomocí záplat. Dobrým příkladem je operační systém Windows. Všechny chyby (bez ohledu na to, jak neznámé a politicky motivované) budou interně vyšetřeny a budou vyšetřeny možné příčiny problému. Podle výzkumníků nedávná zpráva odhalila, že balíček npm s názvem „lotusbail“ uvedl své přispěvatele v omyl. Mimochodem, není zcela jasné, jak se problémy tak rozšířily. Alespoň to o situaci tvrdí bezpečnostní firma: za posledních šest měsíců byly postiženy tisíce uživatelů. V článku se také uvádí, že se jim podařilo vyvinout nástroj WhatsApp, který bezproblémově fungoval s původním produktem mateřské společnosti Meta. Bylo zjištěno, že nástroj zachycoval uživatelská data účtů a odesílal je na server vývojáře. Bylo doporučeno slepě nedůvěřovat práci třetích stran. Vývojář někdy postrádá další informace, jako jsou aktualizace podpory a relevantní odkazy na své (oficiální) webové stránky. Ve světě kyberkriminality mohou často nastat vážné situace, kdy se uživatelé zbytečně stanou oběťmi krádeže dat. V těchto případech se někdy zmiňují problémy se soubory cookie a ověřováním. V takových případech může být k dispozici aktualizace, která situaci úspěšně vyřeší. Zdroj: thehackernews com

„Riziko interferencie s inštaláciami balíkov npm“

Komunita vývojárov softvéru môže mať problémy s inštaláciami. Vývojári to robia, aby mohli používať knižnice tretích strán: takto sa (zdieľaný) skript pridáva do (frameworkového) projektu. V rámci tejto domény, najmä domény GitHub, kde sa vývojári stretávajú, aby zdieľali svoje koncepty, sa sťahuje mnoho „kusov určitého typu softvéru“. To poskytuje kompletný prehľad o pôvodnom „zdrojovom kóde“, ktorý môžu používať na základe svojej licencie. Pre väčšinu môže byť „zdrojový kód“ pochádzajúci od autora licencovaný na základe licencie MIT, čo umožňuje vývojárovi voľne ho upravovať, rozširovať a používať na nekomerčné aj komerčné účely. Používateľ potom súhlasí s licenčnými podmienkami. Podobnú licenciu môžu udeliť aj iní (uznávaní) poskytovatelia. Jednou z požiadaviek je, aby autor poskytol určité informácie o svojej práci, ako napríklad dizajn svojho produktu, názov, dátum vytvorenia a ďalšie podrobnosti. Ľudia musia byť schopní dôverovať „zdroju“ konceptu. Okrem toho platforma, ako je táto, ponúka možnosť učiť sa od nápadov ostatných a niektorí ľudia sú ochotní poskytnúť svoj vlastný vklad. Keď softvérový produkt nebol dlhší čas aktualizovaný najnovšími aktualizáciami, predpokladá sa, že autor (podľa svojho najlepšieho vedomia a svedomia) je s tým spokojný a nemá v úmysle reagovať na žiadosti iných. Ponuka je prezentovaná vo forme open source (sprístupneného tejto cieľovej skupine softvérových vývojárov). Opakom open source je uzavretý source. „Zdrojový kód“ nie je zverejňovaný pod autorským právom. Vydavateľ sa potom zameriava na akékoľvek chyby (bugy) a iné technické problémy. Zvonku sa snaží problémy vystopovať a opraviť pomocou záplat. Dobrým príkladom je operačný systém Windows. Všetky chyby (bez ohľadu na to, aké sú neznáme a politicky motivované) budú interne vyšetrené a budú prešetrené aj možné príčiny problému. Podľa výskumníkov nedávna správa odhalila, že balík npm s názvom „lotusbail“ zavádzal svojich prispievateľov. Mimochodom, nie je úplne jasné, ako sa problémy tak rozšírili. Aspoň to o situácii tvrdí bezpečnostná firma: za posledných šesť mesiacov boli postihnuté tisíce používateľov. V článku sa tiež uvádza, že sa im podarilo vyvinúť nástroj WhatsApp, ktorý bezproblémovo fungoval s pôvodným produktom materskej spoločnosti Meta. Zistilo sa, že nástroj zachytával údaje používateľov účtov a odosielal ich na server vývojára. Odporúčalo sa slepo nedôverovať práci tretích strán. Vývojár niekedy neposkytuje ďalšie informácie, ako sú aktualizácie podpory a relevantné odkazy na svoje (oficiálne) webové stránky. Vo svete kyberkriminality môžu často nastať vážne situácie, keď sa používatelia zbytočne stanú obeťami krádeže údajov. V týchto prípadoch sa niekedy spomínajú problémy so súbormi cookie a autentifikáciou. V takýchto prípadoch môže byť k dispozícii aktualizácia, ktorá situáciu úspešne vyrieši. Zdroj: thehackernews com

»Tveganje motenj pri namestitvah paketov npm«

Skupnost razvijalcev programske opreme lahko naleti na težave pri namestitvah. Razvijalci to storijo za uporabo knjižnic tretjih oseb: tako se (skupni) skript doda v (ogrodni) projekt. Znotraj te domene, zlasti domene GitHub, kjer se razvijalci zbirajo, da bi delili svoje koncepte, se prenese veliko »kosov določene vrste programske opreme«. To zagotavlja popoln pregled izvirne »izvorne kode«, ki jo lahko uporabljajo v skladu s svojo licenco. Za večino je »izvorna koda«, ki izvira od avtorja, lahko licencirana v skladu z licenco MIT, kar razvijalcu omogoča, da jo prosto spreminja, razširja in uporablja tako v nekomercialne kot komercialne namene. Uporabnik se nato strinja z licenčnimi pogoji. Podobno licenco lahko podelijo tudi drugi (priznani) ponudniki. Ena od zahtev je, da avtor zagotovi nekaj informacij o svojem delu, kot so zasnova izdelka, ime, datum nastanka in druge podrobnosti. Ljudje morajo biti sposobni zaupati »viru« koncepta. Poleg tega platforma, kot je ta, ponuja priložnost za učenje iz idej drug drugega, nekateri ljudje pa so pripravljeni prispevati svoj prispevek. Ko programski izdelek dlje časa ni bil posodobljen z najnovejšimi posodobitvami, se domneva, da je avtor (po njegovem najboljšem vedenju) s tem zadovoljen in nima namena odgovarjati na zahteve drugih. Ponudba je predstavljena v obliki odprtokodne programske opreme (dostopna tej ciljni skupini razvijalcev programske opreme). Nasprotje odprtokodne programske opreme je zaprtokodna programska oprema. "Izvorna koda" ni javno objavljena pod avtorskimi pravicami. Založnik se nato osredotoči na morebitne napake (hrošče) in druge tehnične težave. Od zunaj poskušajo izslediti težave in jih odpraviti s popravki. Dober primer je operacijski sistem Windows. Vse napake (ne glede na to, kako neznane in politično motivirane so) bodo interno preiskane, prav tako pa bodo preiskani tudi morebitni vzroki težave. Po mnenju raziskovalcev je nedavno poročilo razkrilo, da je paket npm z imenom "lotusbail" zavajal svoje sodelavce. Mimogrede, ni povsem jasno, kako so se težave tako razširile. Vsaj tako trdi varnostno podjetje o situaciji: v zadnjih šestih mesecih je bilo prizadetih na tisoče uporabnikov. V članku je tudi navedeno, da jim je uspelo razviti orodje WhatsApp, ki je brezhibno delovalo z originalnim izdelkom matičnega podjetja Meta. Ugotovljeno je bilo, da je orodje prestrezalo uporabniške podatke računov in jih pošiljalo na strežnik razvijalca. Priporočljivo je bilo, da se ne zaupa slepo delu tretjih oseb. Včasih razvijalec nima dodatnih informacij, kot so posodobitve podpore in ustrezne povezave do svojih (uradnih) spletnih mest. V svetu kibernetske kriminalitete se pogosto lahko pojavijo resne situacije, ko uporabniki nepotrebno postanejo žrtve kraje podatkov. V teh primerih se včasih omenjajo težave s piškotki in preverjanjem pristnosti. V takih primerih je lahko na voljo posodobitev, ki uspešno reši situacijo. Vir: thehackernews com

«NPM փաթեթների տեղադրման հետ կապված միջամտության ռիսկ»

Ծրագրային ապահովման մշակման համայնքը կարող է խնդիրներ ունենալ տեղադրման հետ կապված: Մշակողները դա անում են երրորդ կողմի գրադարաններ օգտագործելու համար. այսպես է (համօգտագործվող) սկրիպտը ավելացվում (շրջանակային) նախագծին: Այս տիրույթում, մասնավորապես GitHub տիրույթում, որտեղ մշակողները հավաքվում են իրենց գաղափարները կիսելու համար, ներբեռնվում են «ծրագրային ապահովման որոշակի տեսակի մասեր»: Սա ապահովում է բնօրինակ «աղբյուրի կոդի» ամբողջական ակնարկ, որը նրանց թույլատրվում է օգտագործել իրենց լիցենզիայի համաձայն: Հեղինակի կողմից ծագող «աղբյուրի կոդը» կարող է լիցենզավորված լինել MIT լիցենզիայի համաձայն, ինչը թույլ է տալիս մշակողին ազատորեն փոփոխել, ընդլայնել և օգտագործել այն ինչպես ոչ առևտրային, այնպես էլ առևտրային նպատակներով: Այնուհետև օգտատերը համաձայնվում է լիցենզիայի պայմաններին: Այլ (ճանաչված) մատակարարները նույնպես կարող են տրամադրել նմանատիպ լիցենզիա: Մեկ պահանջն այն է, որ հեղինակը տրամադրի որոշակի տեղեկություններ իր աշխատանքի մասին, ինչպիսիք են իրենց արտադրանքի դիզայնը, անվանումը, ստեղծման ամսաթիվը և այլ մանրամասներ: Մարդիկ պետք է կարողանան վստահել հայեցակարգի «աղբյուրին»: Ավելին, նման հարթակը հնարավորություն է տալիս սովորել միմյանց գաղափարներից, և որոշ մարդիկ պատրաստ են տրամադրել իրենց սեփական ներդրումը: Երբ ծրագրային ապահովումը երկար ժամանակ չի թարմացվել վերջին թարմացումներով, ենթադրվում է, որ հեղինակը (իրենց լավագույն գիտելիքների չափով) գոհ է դրանից և մտադրություն չունի արձագանքել ուրիշների հարցումներին: Առաջարկը ներկայացված է բաց կոդով (հասանելի է ծրագրային ապահովման մշակողների այս թիրախային խմբի համար): Բաց կոդի հակառակը փակ կոդն է: «Սկզբնական կոդը» հեղինակային իրավունքի ներքո հրապարակային չի դառնում: Այնուհետև հրատարակիչը կենտրոնանում է ցանկացած սխալի (bug) և այլ տեխնիկական խնդիրների վրա: Արտաքինից նրանք փորձում են գտնել խնդիրները և շտկել դրանք թարմացումների միջոցով: Լավ օրինակ է Windows օպերացիոն համակարգի սխալը: Բոլոր սխալները (անկախ նրանից, թե որքան անհայտ և քաղաքական դրդապատճառներ ունեն) կհետաքննվեն ներքին կարգով, և կուսումնասիրվեն խնդրի հնարավոր պատճառները: Հետազոտողների կարծիքով, վերջերս հրապարակված զեկույցը ցույց է տվել, որ «lotusbail» անվամբ npm փաթեթը մոլորեցրել է իր մասնակիցներին: Ի դեպ, լիովին պարզ չէ, թե ինչպես են խնդիրները այդքան լայն տարածում գտել: Ամեն դեպքում, անվտանգության ընկերությունը դա է պնդում իրավիճակի մասին. վերջին վեց ամիսների ընթացքում հազարավոր օգտատերեր են տուժել: Հոդվածում նաև նշվում է, որ նրանց հաջողվել է մշակել WhatsApp գործիք, որը անխափան աշխատում էր Meta մայր ընկերության բնօրինակ արտադրանքի հետ։ Պարզվել է, որ գործիքը որսացել է հաշվի օգտատիրոջ տվյալները և ուղարկել դրանք մշակողի սերվերին։ Խորհուրդ է տրվել կուրորեն չվստահել երրորդ կողմի աշխատանքին։ Երբեմն մշակողը չունի լրացուցիչ տեղեկատվություն, ինչպիսիք են աջակցության թարմացումները և իրենց (պաշտոնական) կայքերի(ների) համապատասխան հղումները։ Կիբերհանցագործության աշխարհում հաճախ կարող են առաջանալ լուրջ իրավիճակներ, երբ օգտատերերը անհարկի դառնում են տվյալների գողության զոհ։ Այս դեպքերում երբեմն նշվում են թխուկների և նույնականացման խնդիրներ։ Նման դեպքերում կարող է հասանելի լինել թարմացում՝ իրավիճակը հաջողությամբ լուծելու համար։ Աղբյուր՝ thehackernews com

„Truflunarhætta við uppsetningar á npm pakka“

Hugbúnaðarþróunarsamfélagið getur lent í vandræðum með uppsetningar. Forritarar gera þetta til að nota bókasöfn þriðja aðila: þannig er (sameiginlegt) forskrift bætt við (rammaverk) verkefni. Innan þessa sviðs, sérstaklega GitHub sviðsins þar sem forritarar safnast saman til að deila hugmyndum sínum, eru margir „hlutar af tiltekinni tegund hugbúnaðar“ sóttir niður. Þetta veitir heildaryfirsýn yfir upprunalega „frumkóðann“ sem þeim er heimilt að nota samkvæmt leyfi sínu. Fyrir flesta getur „frumkóði“ sem kemur frá höfundinum verið leyfisbundinn samkvæmt MIT leyfinu, sem gerir forritaranum kleift að breyta, útvíkka og nota hann frjálslega bæði í viðskiptalegum og óviðskiptalegum tilgangi. Notandinn samþykkir síðan skilmála leyfisins. Aðrir (viðurkenndir) veitendur geta einnig veitt svipað leyfi. Ein krafa er að höfundurinn veiti upplýsingar um verk sitt, svo sem hönnun vöru sinnar, nafn, sköpunardag og aðrar upplýsingar. Fólk verður að geta treyst „uppsprettu“ hugmyndarinnar. Ennfremur býður vettvangur eins og þessi upp á tækifæri til að læra af hugmyndum hvers annars og sumir eru tilbúnir að koma með sitt eigið framlag. Þegar hugbúnaðarvara hefur ekki verið uppfærð með nýjustu uppfærslunum í langan tíma er gert ráð fyrir að höfundurinn (að því er hann best veit) sé ánægður með það og hafi ekki í hyggju að svara beiðnum frá öðrum. Tilboðið er kynnt í formi opins hugbúnaðar (aðgengilegt þessum markhópi hugbúnaðarframleiðenda). Andstæða opins hugbúnaðar er lokaður hugbúnaður. „Frumkóðinn“ er ekki gerður opinber undir höfundarrétti. Útgefandinn einbeitir sér síðan að öllum villum (bugs) og öðrum tæknilegum vandamálum. Að utan reyna þeir að rekja vandamálin og laga þau með lagfæringum. Gott dæmi er Windows stýrikerfið. Allar villur (sama hversu óþekktar og pólitískt knúnar) verða rannsakaðar innbyrðis og mögulegar orsakir vandans verða rannsakaðar. Samkvæmt vísindamönnum leiddi nýleg skýrsla í ljós að npm pakkinn sem kallast „lotusbail“ blekkti þátttakendur sína. Tilviljun er ekki alveg ljóst hvernig vandamálin urðu svona útbreidd. Að minnsta kosti er það það sem öryggisfyrirtækið fullyrðir um ástandið: þúsundir notenda höfðu orðið fyrir áhrifum síðustu sex mánuði. Í fréttinni kemur einnig fram að þeim hafi tekist að þróa WhatsApp tól sem virkaði óaðfinnanlega með upprunalegu vörunni frá móðurfyrirtækinu Meta. Í ljós kom að tólið hafði hlerað notendagögn reikningsins og sent þau á netþjón forritarans. Mælt var með að treysta ekki verkum þriðja aðila í blindni. Stundum skortir forritarann ​​viðbótarupplýsingar, svo sem uppfærslur á stuðningi og viðeigandi tengla á (opinberar) vefsíður sínar. Í heimi netglæpa geta oft komið upp alvarlegar aðstæður þar sem notendur verða að óþörfu fórnarlömb gagnaþjófnaðar. Vandamál með vafrakökur og auðkenningu eru stundum nefnd í slíkum tilfellum. Í slíkum tilfellum er hægt að gera uppfærslu aðgengilega til að leysa úr vandanum. Heimild: thehackernews com

"Störningsrisk med npm-paketinstallationer"

Programvaruutvecklingscommunityn kan uppleva problem med installationer. Utvecklare gör detta för att använda tredjepartsbibliotek: det är så ett (delat) skript läggs till i ett (ramverks-)projekt. Inom denna domän, särskilt GitHub-domänen där utvecklare samlas för att dela sina koncept, laddas många "delar av en viss typ av programvara" ner. Detta ger en fullständig översikt över den ursprungliga "källkoden", som de har tillstånd att använda under sin licens. För de flesta kan "källkod" som kommer från författaren licensieras under MIT-licensen, vilket gör det möjligt för utvecklaren att fritt modifiera, utöka och använda den för både icke-kommersiella och kommersiella ändamål. Användaren godkänner sedan licensvillkoren. Andra (erkända) leverantörer kan också bevilja en liknande licens. Ett krav är att författaren tillhandahåller viss information om sitt arbete, såsom designen av sin produkt, namn, skapandedatum och andra detaljer. Människor måste kunna lita på "källan" till konceptet. Dessutom erbjuder en plattform som denna möjligheten att lära av varandras idéer, och vissa människor är villiga att ge sina egna synpunkter. När en mjukvaruprodukt inte har uppdaterats med de senaste uppdateringarna under en längre tid antas det att författaren (såvitt de vet) är nöjd med detta och inte har för avsikt att svara på förfrågningar från andra. Erbjudandet presenteras i form av öppen källkod (tillgängligt för denna målgrupp av mjukvaruutvecklare). Motsatsen till öppen källkod är sluten källkod. "Källkoden" är inte offentlig under upphovsrätt. Utgivaren fokuserar sedan på eventuella fel (buggar) och andra tekniska problem. Utifrån försöker de spåra problemen och åtgärda dem genom patchar. Ett bra exempel är Windows operativsystem. Alla fel (oavsett hur okända och politiskt motiverade de är) kommer att undersökas internt, och de möjliga orsakerna till problemet kommer att undersökas. Enligt forskare avslöjade en färsk rapport att npm-paketet som heter "lotusbail" vilseledde sina bidragsgivare. För övrigt är det inte helt klart hur problemen kunde bli så utbredda. Åtminstone är det vad säkerhetsföretaget hävdar om situationen: tusentals användare har drabbats under de senaste sex månaderna. I artikeln står det också att de hade lyckats utveckla ett WhatsApp-verktyg som fungerade sömlöst med originalprodukten från moderbolaget Meta. Det upptäcktes att verktyget snappade upp användardata från kontot och skickade den till utvecklarens server. Det rekommenderades att inte blint lita på tredjepartsarbete. Ibland saknar utvecklaren ytterligare information, såsom supportuppdateringar och relevanta länkar till sin (officiella) webbplats(er). I cyberbrottslighetens värld kan allvarliga situationer ofta uppstå där användare i onödan blir offer för datastöld. Cookie- och autentiseringsproblem nämns ibland i dessa fall. I sådana fall kan en uppdatering göras tillgänglig för att framgångsrikt lösa situationen. Källa: thehackernews com

"Interferensrisiko med npm-pakkeinstallasjoner"

Programvareutviklingsmiljøet kan oppleve problemer med installasjoner. Utviklere gjør dette for å bruke tredjepartsbiblioteker: dette er hvordan et (delt) skript legges til et (rammeverks)prosjekt. Innenfor dette domenet, spesielt GitHub-domenet der utviklere samles for å dele konseptene sine, lastes mange "deler av en bestemt type programvare" ned. Dette gir en fullstendig oversikt over den originale "kildekoden", som de har tillatelse til å bruke under lisensen sin. For de fleste kan "kildekode" som stammer fra forfatteren være lisensiert under MIT-lisensen, slik at utvikleren fritt kan endre, utvide og bruke den til både ikke-kommersielle og kommersielle formål. Brukeren godtar deretter lisensvilkårene. Andre (anerkjente) leverandører kan også gi en lignende lisens. Et krav er at forfatteren gir litt informasjon om arbeidet sitt, for eksempel designet på produktet, navn, opprettelsesdato og andre detaljer. Folk må kunne stole på "kilden" til konseptet. Dessuten tilbyr en plattform som denne muligheten til å lære av hverandres ideer, og noen er villige til å gi sine egne innspill. Når et programvareprodukt ikke har blitt oppdatert med de nyeste oppdateringene på lenge, antas det at forfatteren (så vidt de vet) er fornøyd med dette og ikke har noen intensjon om å svare på forespørsler fra andre. Tilbudet presenteres i form av åpen kildekode (gjort tilgjengelig for denne målgruppen av programvareutviklere). Det motsatte av åpen kildekode er lukket kildekode. "Kildekoden" er ikke offentliggjort under opphavsrett. Utgiveren fokuserer deretter på eventuelle feil (bugs) og andre tekniske problemer. Utenfra prøver de å spore opp problemene og fikse dem gjennom oppdateringer. Et godt eksempel er Windows-operativsystemet. Alle feil (uansett hvor ukjente og politisk motiverte de er) vil bli undersøkt internt, og de mulige årsakene til problemet vil bli undersøkt. Ifølge forskere avslørte en fersk rapport at npm-pakken kalt "lotusbail" villedet bidragsyterne sine. Forresten er det ikke helt klart hvordan problemene hadde blitt så utbredt. I hvert fall er det det sikkerhetsfirmaet hevder om situasjonen: tusenvis av brukere har blitt rammet de siste seks månedene. Historien forteller også at de hadde klart å utvikle et WhatsApp-verktøy som fungerte sømløst med det originale produktet fra morselskapet Meta. Det ble oppdaget at verktøyet fanget opp brukerdata fra kontoen og sendte det til utviklerens server. Det ble anbefalt å ikke blindt stole på tredjepartsarbeid. Noen ganger mangler utvikleren tilleggsinformasjon, for eksempel støtteoppdateringer og relevante lenker til sine (offisielle) nettsteder. I nettkriminalitetens verden kan det ofte oppstå alvorlige situasjoner der brukere unødvendig blir ofre for datatyveri. Problemer med informasjonskapsler og autentisering nevnes noen ganger i disse tilfellene. I slike tilfeller kan en oppdatering gjøres tilgjengelig for å løse situasjonen. Kilde: thehackernews com

"Interferensrisiko med npm-pakkeinstallationer"

Softwareudviklingsfællesskabet kan opleve problemer med installationer. Udviklere gør dette for at bruge tredjepartsbiblioteker: sådan tilføjes et (delt) script til et (framework)projekt. Inden for dette domæne, især GitHub-domænet, hvor udviklere samles for at dele deres koncepter, downloades mange "stykker af en bestemt type software". Dette giver et komplet overblik over den originale "kildekode", som de har tilladelse til at bruge under deres licens. For de fleste kan "kildekode", der stammer fra forfatteren, licenseres under MIT-licensen, hvilket giver udvikleren mulighed for frit at ændre, udvide og bruge den til både ikke-kommercielle og kommercielle formål. Brugeren accepterer derefter licensbetingelserne. Andre (anerkendte) udbydere kan også give en lignende licens. Et krav er, at forfatteren giver nogle oplysninger om sit arbejde, såsom designet af deres produkt, navn, oprettelsesdato og andre detaljer. Folk skal kunne stole på "kilden" til konceptet. Desuden giver en platform som denne mulighed for at lære af hinandens ideer, og nogle mennesker er villige til at give deres eget input. Når et softwareprodukt ikke er blevet opdateret med de seneste opdateringer i lang tid, antages det, at forfatteren (så vidt de ved) er tilfreds med dette og ikke har til hensigt at svare på anmodninger fra andre. Tilbuddet præsenteres i form af Open Source (tilgængelig for denne målgruppe af softwareudviklere). Det modsatte af Open Source er Closed Source. "Kildekoden" er ikke offentliggjort under ophavsret. Udgiveren fokuserer derefter på eventuelle fejl (bugs) og andre tekniske problemer. Udefra forsøger de at opspore problemerne og løse dem gennem programrettelser. Et godt eksempel er Windows-operativsystemet. Alle fejl (uanset hvor ukendte og politisk motiverede de er) vil blive undersøgt internt, og de mulige årsager til problemet vil blive undersøgt. Ifølge forskere afslørede en nylig rapport, at npm-pakken kaldet "lotusbail" vildledte sine bidragydere. Det er i øvrigt ikke helt klart, hvordan problemerne var blevet så udbredte. Det er i hvert fald, hvad sikkerhedsfirmaet hævder om situationen: tusindvis af brugere var blevet påvirket i løbet af de sidste seks måneder. Historien angiver også, at de havde formået at udvikle et WhatsApp-værktøj, der fungerede problemfrit med det originale produkt fra moderselskabet Meta. Det blev opdaget, at værktøjet opsnappede brugerdata fra kontoen og sendte det til udviklerens server. Det blev anbefalet ikke at stole blindt på tredjepartsarbejde. Nogle gange mangler udvikleren yderligere oplysninger, såsom supportopdateringer og relevante links til deres (officielle) hjemmeside(r). I cyberkriminalitetens verden kan der ofte opstå alvorlige situationer, hvor brugere unødvendigt bliver ofre for datatyveri. Cookie- og godkendelsesproblemer nævnes undertiden i disse tilfælde. I sådanne tilfælde kan en opdatering stilles til rådighed for at løse situationen. Kilde: thehackernews com

"Häiriöriski npm-pakettien asennuksissa"

Ohjelmistokehitysyhteisöllä voi olla ongelmia asennuksissa. Kehittäjät tekevät tämän käyttääkseen kolmannen osapuolen kirjastoja: näin (jaettu) skripti lisätään (kehys)projektiin. Tämän toimialueen sisällä, erityisesti GitHub-toimialueella, jossa kehittäjät kokoontuvat jakamaan konseptejaan, ladataan useita "tietyn tyyppisen ohjelmiston osia". Tämä tarjoaa täydellisen yleiskuvan alkuperäisestä "lähdekoodista", jota heillä on lupa käyttää lisenssinsä nojalla. Useimmissa tapauksissa tekijän oma "lähdekoodi" voidaan lisensoida MIT-lisenssillä, jolloin kehittäjä voi vapaasti muokata, laajentaa ja käyttää sitä sekä ei-kaupallisiin että kaupallisiin tarkoituksiin. Käyttäjä hyväksyy sitten lisenssiehdot. Myös muut (tunnustetut) tarjoajat voivat myöntää samanlaisen lisenssin. Yksi vaatimus on, että tekijä antaa joitakin tietoja työstään, kuten tuotteensa suunnittelun, nimen, luomispäivämäärän ja muita yksityiskohtia. Ihmisten on voitava luottaa konseptin "lähteeseen". Lisäksi tällainen alusta tarjoaa mahdollisuuden oppia toistensa ideoista, ja jotkut ihmiset ovat valmiita antamaan oman panoksensa. Kun ohjelmistotuotetta ei ole päivitetty uusimmilla päivityksillä pitkään aikaan, oletetaan, että tekijä (parhaan tietämyksensä mukaan) on tyytyväinen tähän eikä aio vastata muiden pyyntöihin. Tarjonta esitetään avoimen lähdekoodin muodossa (saatavilla tälle ohjelmistokehittäjien kohderyhmälle). Avoimen lähdekoodin vastakohta on suljettu lähdekoodi. "Lähdekoodia" ei julkaista tekijänoikeuksin. Julkaisija keskittyy sitten mahdollisiin virheisiin (bugeihin) ja muihin teknisiin ongelmiin. Ulkopuolelta he yrittävät jäljittää ongelmat ja korjata ne korjauspäivitysten avulla. Hyvä esimerkki on Windows-käyttöjärjestelmä. Kaikki virheet (riippumatta siitä, kuinka tuntemattomia ja poliittisesti motivoituneita ne ovat) tutkitaan sisäisesti, ja ongelman mahdolliset syyt selvitetään. Tutkijoiden mukaan äskettäin julkaistu raportti paljasti, että npm-paketti nimeltä "lotusbail" johti kehittäjiään harhaan. Muuten, ei ole täysin selvää, miten ongelmista oli tullut niin laajalle levinneitä. Ainakin niin tietoturvayritys väittää tilanteesta: tuhannet käyttäjät olivat kärsineet viimeisten kuuden kuukauden aikana. Jutussa todetaan myös, että he olivat onnistuneet kehittämään WhatsApp-työkalun, joka toimi saumattomasti emoyhtiö Metan alkuperäisen tuotteen kanssa. Työkalun havaittiin sieppaavan käyttäjätietoja ja lähettäneen ne kehittäjän palvelimelle. Kolmannen osapuolen työhön ei suositella sokeasti luottamista. Joskus kehittäjältä puuttuu lisätietoja, kuten tukipäivityksiä ja asiaankuuluvia linkkejä (virallisille) verkkosivustoilleen. Kyberrikollisuuden maailmassa voi usein syntyä vakavia tilanteita, joissa käyttäjät joutuvat tarpeettomasti tietovarkauksien uhreiksi. Näissä tapauksissa mainitaan joskus eväste- ja todennusongelmia. Tällaisissa tapauksissa tilanne voidaan ratkaista onnistuneesti päivityksen avulla. Lähde: thehackernews com

Woman in talk with - Part 1

Stories

11/27/202437 min read

“Presentation model considers short conversation with stranger” - Part 1

A woman (mid-twenties) was allegedly approached by someone for a short conversation on a weekday evening. The woman - at first glance the appearance of a Western European - was about to open the door of her apartment when a man happened to walk by. Halfway, he decided to stop and approach the woman. While ‘introducing himself’, the woman suspected that the passer-by had possibly approached her earlier. He let her know that he was impressed by her appearance, the way she ‘waited and stared in between’. It was as if the woman decided to stand still for a moment before opening her front door. At that moment, she was wearing a dark long coat. She had a small piercing in her nose. The brunette would have been at least between 170 m and 175 m tall. The two of them started talking to each other in a relaxed manner: he then asked her if she would be interested in a so-called “front presentation” in which the model’s face could adapt or change from time to time. She wanted to know if the ‘case’ also fell under a registered company because of the ‘actions’ described. According to her, a registration of something or other would inspire more confidence, regardless of the activities involved. Such a project could indeed do its work without a registration, but according to her this was a ‘simple sign’ that the intended plans had to provide certainty. The man tried to convince her that the matter needed some space for a few weeks. By this he meant the ‘method of project realisation with free choices’ and that the larger work consisted more of a certain cooperation. The woman turned around and left the keyhole ‘alone’. She saw that the man took out a piece of paper on which he made some notes. She hesitated to give her phone number, but because the number did not have a specific country code and seemed to originate from her ‘home country’, the man discovered that the numbers had a long series of numbers. She interrupted his action. He could keep the piece of paper. For her, that was a ‘direct gesture’ to which he could send his proposal. The woman did not say anything about the widely used chat service WhatsApp. She only wanted to know whether the work related to a name – as she said cautiously – registered in the trade register. Although she more or less liked the proposal, she seemed to want to give herself time to consider the situation before making such a decision. She did not want … <To be continued>

“Presentatie model overweegt kort gesprek met vreemde” - Part 1

Een vrouw (midden-twintig) zou op een doordeweekse avond door iemand zijn benaderd voor een kort gesprek. De vrouw - op het eerste gezicht het uiterlijk van een West-Europese - stond op het moment de deur van haar appartement te openen, toen een man toevallig voorbij kwam lopen. Halverwege besloot hij te stoppen om de vrouw te benaderen. Bij het ‘zich voorstellen’, vermoedde de vrouw dat de voorbijganger haar mogelijk eerder had benaderd. Hij liet haar weten dat hij onder de indruk was van haar uitstraling, de wijze van haar ‘tussentijdse wachten en staren’. Het was alsof de vrouw besloot nog even stil te staan voordat zij haar voordeur open deed. Zij droeg op dat moment een donkere lange jas. In haar neus had zij een kleine piercing. De brunette zou minstens een lengte tussen de 170 m tot 175 m hebben gehad. Beiden raakten met elkaar in gesprek op een ongedwongen manier: hij vroeg haar vervolgens of zij belangsteling toonde in een zogenoemde “front presentatie” waarbij het gelaat van het model van tijd tot tijd zich kon aanpassen of wijzigen. Zij wilde weten of de ‘zaak’ ook onder een geregistreerd bedrijf viel vanwege de beschreven ‘handelingen’ Een registratie van een of ander wekte volgens haar meer vertrouwen, even om welke activiteiten het betrof. Een dergelijk project kon dan wel buiten een registratie zijn werk kunnen doen, maar dat dit volgens haar een ‘eenvoudig teken’ was dat de voorgenomen plannen zekerheid moest bieden. De man probeerde haar ervan te overtuigen dat de kwestie wat ruimte nodig had voor enkele weken. Daarmee bedoelde hij de ‘wijze van projectrealisatie met vrije keuzes’ en dat het grotere werk eerder bestond uit een zekere samenwerking. De vrouw draaide zich om en liet het sleutelgat ‘met rust’. Zij zag dat de man een stukje papier tevoorschijn haalde waarop hij enkele aantekeningen maakte. Zij aarzelde haar telefoonummer te geven, maar omdat het nummer geen specifiek landcode kende en deze echter afkomstig leek te zijn uit haar ‘thuisland’, ontdekte de man dat de cijfers een lange reeks nummers had. Zij onderbrak zijn handeling. Het stukje papier kon hij houden. Dat was voor haar een ‘direkt gebaar’ waar hij zijn voorstel naar toe kon sturen. Over de veel geruikte chatdienst WhatsApp liet de vrouw verder in het midden. Zij wenste bij voorkeur alleen te willen weten of de werkzaamheden betrekking hadden op een - zo zei ze voorzichtig - vastgelegde naam in het handelsregister. Hoewel het voorstel haar min of meer beviel, leek zij eerst zichzelf te tijd te willen gunnen de situatie te overwegen nog voor zij tot een dergelijk besluit kwam. Zij wilde niet dat … <Wordt vervolgd>

„Präsentationsmodell berücksichtigt kurze Gespräche mit Fremden“ – Teil 1

Berichten zufolge wurde eine Frau (Mitte Zwanzig) an einem Wochentagabend von jemandem zu einem kurzen Gespräch angesprochen. Die Frau – die auf den ersten Blick wie eine Westeuropäerin aussah – öffnete gerade die Tür zu ihrer Wohnung, als zufällig ein Mann vorbeikam. Auf halbem Weg beschloss er anzuhalten und sich der Frau zu nähern. Bei der „Vorstellung“ vermutete die Frau, dass der Passant sie schon früher angesprochen haben könnte. Er ließ sie wissen, dass er von ihrem Aussehen, der Art ihres „zwischenzeitlichen Wartens und Starrens“ beeindruckt war. Es war, als hätte die Frau beschlossen, einen Moment innezuhalten, bevor sie ihre Haustür öffnete. Sie trug damals einen dunklen langen Mantel. Sie hatte ein kleines Piercing in der Nase. Die Brünette wäre mindestens zwischen 170 m und 175 m groß gewesen. Beide begannen locker miteinander zu reden: Anschließend fragte er sie, ob sie an einer sogenannten „Frontpräsentation“ interessiert sei, bei der sich das Gesicht des Models von Zeit zu Zeit anpassen oder verändern könne. Sie wollte wissen, ob der „Fall“ aufgrund der beschriebenen „Handlungen“ auch unter ein eingetragenes Unternehmen falle. Ihrer Meinung nach schaffe eine Anmeldung der einen oder anderen Sache mehr Vertrauen, unabhängig von den damit verbundenen Aktivitäten. Ein solches Projekt könnte seine Arbeit außerhalb der Registrierung erledigen, aber ihrer Meinung nach sei dies ein „einfaches Zeichen“ dafür, dass die vorgeschlagenen Pläne Sicherheit bieten müssten. Der Mann versuchte sie davon zu überzeugen, dass die Angelegenheit einige Wochen Zeit brauchte. Damit meinte er die „Methode der Projektrealisierung mit freier Wahl“ und dass die größere Arbeit vielmehr in einer gewissen Zusammenarbeit bestehe. Die Frau drehte sich um und ließ das Schlüsselloch „in Ruhe“. Sie sah, wie der Mann ein Blatt Papier herausnahm, auf dem er einige Notizen machte. Sie zögerte, ihre Telefonnummer anzugeben, aber da die Nummer keine spezifische Landesvorwahl hatte und aus ihrem „Heimatland“ zu stammen schien, entdeckte der Mann, dass es sich bei den Ziffern um eine lange Zahlenfolge handelte. Sie unterbrach seine Aktion. Er konnte den Zettel behalten. Für sie war das eine „direkte Geste“, an die er seinen Vorschlag richten konnte. Zum weit verbreiteten Chatdienst WhatsApp äußerte sich die Frau nicht weiter. Sie wolle lieber nur wissen, ob sich die Arbeit auf einen im Handelsregister eingetragenen Namen beziehe, sagte sie vorsichtig. Obwohl ihr der Vorschlag mehr oder weniger gefiel, schien sie sich Zeit nehmen zu wollen, die Situation zu überdenken, bevor sie eine solche Entscheidung traf. Sie wollte nicht... <Fortsetzung folgt>

“Modelo de apresentação considera conversa curta com estranho” - Parte 1

Uma mulher (vinte e poucos anos) terá sido abordada por alguém para uma breve conversa numa noite de um dia de semana. A mulher – que à primeira vista parecia uma mulher da Europa Ocidental – estava a abrir a porta do seu apartamento quando um homem passou por ali. A meio do caminho decidiu parar e aproximar-se da mulher. Ao ‘apresentar-se’, a mulher desconfiou que o transeunte se pudesse ter aproximado dela mais cedo. Fez-lhe saber que estava impressionado com a sua aparência, a forma como ela “esperava e olhava interinamente”. Foi como se a mulher decidisse fazer uma pausa antes de abrir a porta da frente. Ela estava a usar um casaco longo escuro na altura. Tinha um pequeno piercing no nariz. A morena teria uma altura de, pelo menos, entre 170 m e 175 m. Os dois começaram a conversar de forma casual: perguntou-lhe então se ela estava interessada numa chamada “apresentação frontal” em que o rosto da modelo se pudesse ajustar ou mudar de tempos a tempos. Queria saber se o 'caso' também cabia a uma empresa registada por causa das 'ações' descritas. Um projecto deste tipo poderia funcionar fora do registo, mas, segundo ela, isto era um “simples sinal” de que os planos propostos tinham de oferecer certeza. O homem tentou convencê-la de que o assunto precisava de espaço para algumas semanas. Com isto queria dizer o “método de realização de projetos com escolhas livres” e que o trabalho maior consistia antes numa certa colaboração. A mulher virou-se e deixou o buraco da fechadura ‘sozinho’. Ela viu o homem pegar num pedaço de papel no qual fez algumas anotações. Ela hesitou em fornecer o seu número de telefone, mas como o número não tinha um código de país específico e parecia vir do seu “país de origem”, o homem descobriu que os dígitos continham uma longa sequência de números. Ela interrompeu a sua ação. Ele poderia ficar com o pedaço de papel. Para ela, este foi um “gesto direto” para o qual ele poderia enviar a sua proposta. A mulher não fez mais comentários sobre o serviço de chat amplamente utilizado WhatsApp. Ela preferiu saber apenas se o trabalho se referia a um nome - disse com cautela - inscrito no registo comercial. Embora gostasse mais ou menos da proposta, parecia querer ter tempo para ponderar a situação antes de tomar tal decisão. Ela não queria... <Continua>

“El modelo de presentación considera una conversación breve con un extraño” - Parte 1

Según los informes, alguien se acercó a una mujer (de veintitantos años) para mantener una breve conversación una noche de un día laborable. La mujer, que a primera vista parecía una mujer de Europa occidental, estaba abriendo la puerta de su apartamento cuando pasó un hombre. A mitad de camino decidió detenerse y acercarse a la mujer. Al "presentarse", la mujer sospechó que el transeúnte podría haberse acercado a ella antes. Le hizo saber que estaba impresionado por su apariencia, la forma de su "espera y mirada provisional". Fue como si la mujer decidiera detenerse un momento antes de abrir la puerta de entrada. En ese momento vestía un abrigo largo y oscuro. Tenía un pequeño piercing en la nariz. La morena medía al menos entre 170 y 175 m de altura. Ambos empezaron a hablar de manera informal: luego él le preguntó si estaba interesada en la llamada “presentación frontal”, en la que el rostro de la modelo podía adaptarse o cambiar de vez en cuando. Quería saber si el "caso" también corresponde a una empresa registrada debido a las "acciones" descritas. Según ella, el registro de una cosa u otra genera más confianza, independientemente de las actividades involucradas. Un proyecto así podría funcionar fuera del registro, pero según ella esto era una "simple señal" de que los planes propuestos debían ofrecer certeza. El hombre intentó convencerla de que el asunto necesitaba algo de espacio durante unas semanas. Con esto se refería al "método de realización del proyecto con libertad de elección" y que el trabajo más amplio consistía más bien en una cierta colaboración. La mujer se dio la vuelta y dejó el ojo de la cerradura "en paz". Vio al hombre sacar una hoja de papel en la que tomó algunas notas. Ella dudaba en dar su número de teléfono, pero como el número no tenía un código de país específico y parecía provenir de su "país de origen", el hombre descubrió que los dígitos tenían una larga cadena de números. Ella interrumpió su acción. Podría quedarse con el trozo de papel. Para ella, ese era un 'gesto directo' al que podía enviar su propuesta. La mujer no hizo más comentarios sobre el popular servicio de chat WhatsApp. Prefería saber sólo si la obra se refería a un nombre - dijo con cautela - inscrito en el registro mercantil. Aunque le gustó más o menos la propuesta, parecía querer darse tiempo para considerar la situación antes de tomar tal decisión. Ella no quería… <Continuará>

"Le modèle de présentation considère une courte conversation avec un étranger" - Partie 1

Une femme (dans la vingtaine) aurait été approchée par quelqu'un pour une brève conversation un soir de semaine. La femme, qui à première vue ressemblait à une femme d'Europe occidentale, était en train d'ouvrir la porte de son appartement lorsqu'un homme est passé par là. A mi-chemin, il décida de s'arrêter et de s'approcher de la femme. En « se présentant », la femme a soupçonné que le passant l'avait peut-être approchée plus tôt. Il lui a fait savoir qu'il était impressionné par son apparence, par la manière dont elle « attendait et regardait provisoirement ». C'était comme si la femme décidait de s'arrêter un instant avant d'ouvrir sa porte d'entrée. Elle portait à l’époque un long manteau sombre. Elle avait un petit piercing au nez. La brune aurait mesuré au moins entre 170 m et 175 m. Tous deux ont commencé à se parler de manière informelle : il lui a ensuite demandé si elle était intéressée par une soi-disant « présentation frontale » dans laquelle le visage du modèle pouvait s'adapter ou changer de temps en temps. Elle voulait savoir si le « cas » relevait également d'une société enregistrée en raison des « actions » décrites. Selon elle, l'enregistrement d'une chose ou d'une autre créait davantage de confiance, quelles que soient les activités impliquées. Un tel projet pourrait faire son travail en dehors de l'enregistrement, mais selon elle, il s'agissait d'un « simple signe » que les plans proposés devaient offrir une certitude. L'homme a essayé de la convaincre que l'affaire avait besoin d'espace pendant quelques semaines. Il entendait par là « la méthode de réalisation de projet avec des choix libres » et que le travail plus vaste consistait plutôt en une certaine collaboration. La femme s'est retournée et a laissé le trou de la serrure « seule ». Elle vit l'homme sortir un morceau de papier sur lequel il avait pris quelques notes. Elle hésitait à donner son numéro de téléphone, mais comme le numéro n'avait pas d'indicatif de pays spécifique et semblait provenir de son « pays d'origine », l'homme a découvert que les chiffres contenaient une longue chaîne de chiffres. Elle interrompit son action. Il pourrait garder le morceau de papier. Pour elle, il s'agissait d'un « geste direct » auquel il pouvait adresser sa proposition. La femme n’a pas fait de commentaires supplémentaires sur le service de chat largement utilisé WhatsApp. Elle préférait savoir seulement si l'œuvre concernait un nom - dit-elle prudemment - inscrit au registre du commerce. Même si la proposition lui plaisait plus ou moins, elle semblait vouloir se donner le temps de réfléchir à la situation avant de prendre une telle décision. Elle ne voulait pas… <À suivre>

"Il modello di presentazione considera una breve conversazione con uno sconosciuto" - Parte 1

Una donna (sui venticinque anni) sarebbe stata avvicinata da qualcuno per una breve conversazione in una sera nei giorni feriali. La donna, che a prima vista sembrava una donna dell'Europa occidentale, stava aprendo la porta del suo appartamento quando per caso è passato un uomo. A metà decise di fermarsi e di avvicinarsi alla donna. Nel "presentarsi", la donna sospettava che il passante potesse essersi avvicinato a lei prima. Le fece sapere che era rimasto impressionato dal suo aspetto, dal modo in cui "aspettava e fissava provvisoriamente". Era come se la donna avesse deciso di fermarsi un attimo prima di aprire la porta di casa. In quel momento indossava un lungo cappotto scuro. Aveva un piccolo piercing al naso. La bruna avrebbe avuto un'altezza compresa almeno tra 170 me 175 m. Entrambi hanno iniziato a parlarsi in maniera casuale: lui poi le ha chiesto se fosse interessata ad una cosiddetta “presentazione frontale” in cui il volto della modella potesse aggiustarsi o cambiare di volta in volta. Voleva sapere se a causa delle "azioni" descritte anche il "caso" rientrava in una società registrata. Secondo lei, la registrazione di una cosa o dell'altra crea più fiducia, indipendentemente dalle attività coinvolte. Un progetto del genere potrebbe funzionare anche senza registrazione, ma secondo lei questo è un "semplice segno" che i piani proposti devono offrire certezza. L'uomo ha cercato di convincerla che la questione aveva bisogno di spazio per qualche settimana. Con questo intendeva il "metodo di realizzazione del progetto con libere scelte" e che il lavoro più ampio consisteva piuttosto in una certa collaborazione. La donna si voltò e lasciò il buco della serratura "da sola". Vide l'uomo tirare fuori un pezzo di carta su cui aveva preso alcuni appunti. Lei esitava a fornire il suo numero di telefono, ma poiché il numero non aveva un prefisso nazionale specifico e sembrava provenire dal suo "paese d'origine", l'uomo scoprì che le cifre contenevano una lunga serie di numeri. Lei interruppe la sua azione. Potrebbe tenere il pezzo di carta. Per lei si trattava di un "gesto diretto" al quale indirizzare la sua proposta. La donna non ha commentato ulteriormente il servizio di chat ampiamente utilizzato WhatsApp. Preferiva sapere solo se l'opera si riferiva a un nome - disse con cautela - iscritto nel registro delle imprese. Sebbene la proposta le piacesse più o meno, sembrava voler concedersi il tempo di considerare la situazione prima di prendere una decisione del genere. Non voleva... <Continua>

«Το μοντέλο παρουσίασης εξετάζει τη σύντομη συνομιλία με έναν ξένο» - Μέρος 1

Μια γυναίκα (μέσα της δεκαετίας του '20) φέρεται να προσεγγίστηκε από κάποιον για μια σύντομη συνομιλία ένα βράδυ της εβδομάδας. Η γυναίκα -που με την πρώτη ματιά έμοιαζε με Δυτικοευρωπαία- άνοιγε την πόρτα του διαμερίσματός της όταν έτυχε να περάσει ένας άντρας. Στα μισά του δρόμου αποφάσισε να σταματήσει και να πλησιάσει τη γυναίκα. Όταν «συστήθηκε», η γυναίκα υποψιάστηκε ότι ο περαστικός μπορεί να την είχε πλησιάσει νωρίτερα. Της άφησε να καταλάβει ότι του έκανε εντύπωση η εμφάνισή της, ο τρόπος της «ενδιάμεσης αναμονής και βλέμματος». Ήταν λες και η γυναίκα αποφάσισε να σταματήσει για λίγο πριν ανοίξει την εξώπορτά της. Φορούσε τότε ένα σκούρο μακρύ παλτό. Έκανε ένα μικρό τρύπημα στη μύτη της. Η μελαχρινή θα είχε ύψος τουλάχιστον μεταξύ 170 και 175 μέτρων. Και οι δύο άρχισαν να μιλάνε μεταξύ τους με χαλαρό τρόπο: στη συνέχεια τη ρώτησε αν την ενδιέφερε μια λεγόμενη «μπροστινή παρουσίαση» στην οποία το πρόσωπο του μοντέλου θα μπορούσε να προσαρμόζεται ή να αλλάζει από καιρό σε καιρό. Ήθελε να μάθει εάν η «υπόθεση» υπέπεσε επίσης σε μια εγγεγραμμένη εταιρεία λόγω των περιγραφόμενων «πράξεων» Σύμφωνα με την ίδια, η εγγραφή του ενός ή του άλλου πράγματος δημιούργησε περισσότερη εμπιστοσύνη, ανεξάρτητα από τις δραστηριότητες. Ένα τέτοιο έργο θα μπορούσε να κάνει τη δουλειά του εκτός εγγραφής, αλλά σύμφωνα με αυτήν αυτό ήταν ένα «απλό σημάδι» ότι τα προτεινόμενα σχέδια έπρεπε να προσφέρουν βεβαιότητα. Ο άντρας προσπάθησε να την πείσει ότι το θέμα χρειαζόταν λίγο χώρο για μερικές εβδομάδες. Με αυτό εννοούσε τη «μέθοδο υλοποίησης του έργου με ελεύθερες επιλογές» και ότι το μεγαλύτερο έργο συνίστατο μάλλον σε μια συγκεκριμένη συνεργασία. Η γυναίκα γύρισε και άφησε την κλειδαρότρυπα «μόνη». Είδε τον άντρα να βγάζει ένα κομμάτι χαρτί στο οποίο έκανε κάποιες σημειώσεις. Δίσταζε να δώσει τον αριθμό τηλεφώνου της, αλλά επειδή ο αριθμός δεν είχε συγκεκριμένο κωδικό χώρας και φαινόταν ότι προερχόταν από τη «πατρίδα» της, ο άνδρας ανακάλυψε ότι τα ψηφία είχαν μια μεγάλη σειρά αριθμών. Διέκοψε τη δράση του. Μπορούσε να κρατήσει το χαρτί. Για εκείνη, αυτό ήταν μια «άμεση χειρονομία» στην οποία μπορούσε να στείλει την πρότασή του. Η γυναίκα δεν σχολίασε περαιτέρω για την ευρέως χρησιμοποιούμενη υπηρεσία συνομιλίας WhatsApp. Προτίμησε να γνωρίζει μόνο αν το έργο αφορούσε όνομα -είπε προσεκτικά- καταγεγραμμένο στο εμπορικό μητρώο. Αν και λίγο-πολύ της άρεσε η πρόταση, φαινόταν να θέλει να δώσει χρόνο στον εαυτό της να εξετάσει την κατάσταση πριν πάρει μια τέτοια απόφαση. Δεν ήθελε… <Συνέχεια>

„Model prezentacji uwzględnia krótką rozmowę z nieznajomym” – Część 1

Do kobiety (około dwudziestki) rzekomo ktoś podszedł w wieczór powszedni w celu krótkiej rozmowy. Kobieta, która na pierwszy rzut oka wyglądała jak Europejka z Zachodu, otwierała drzwi do swojego mieszkania, gdy obok przechodził mężczyzna. W połowie drogi zdecydował się zatrzymać i podejść do kobiety. Kobieta „przedstawiając się” podejrzewała, że ​​przechodzień mógł podejść do niej wcześniej. Dał jej znać, że był pod wrażeniem jej wyglądu, sposobu jej „tymczasowego czekania i wpatrywania się”. To było tak, jakby kobieta zdecydowała się zatrzymać na chwilę, zanim otworzy drzwi wejściowe. Miała wtedy na sobie ciemny, długi płaszcz. Miała mały kolczyk w nosie. Brunetka miałaby wzrost co najmniej od 170 m do 175 m. Obydwoje zaczęli ze sobą rozmawiać w luźny sposób: następnie zapytał ją, czy jest zainteresowana tak zwaną „prezentacją frontową”, podczas której twarz modelki może od czasu do czasu dopasowywać się lub zmieniać. Chciała wiedzieć, czy „sprawa” również podlega zarejestrowanej spółce ze względu na opisane „działania”. Jej zdaniem rejestracja takiej czy innej rzeczy wzbudziła większe zaufanie, niezależnie od rodzaju działalności. Taki projekt mógłby działać poza rejestracją, ale według niej był to „prosty znak”, że proponowane plany muszą dawać pewność. Mężczyzna próbował ją przekonać, że sprawa potrzebuje chwili spokoju na kilka tygodni. Miał przez to na myśli „metodę realizacji projektu z wolnymi wyborami” i to, że szersza praca polega raczej na pewnej współpracy. Kobieta odwróciła się i zostawiła dziurkę od klucza „w spokoju”. Widziała, jak mężczyzna wyjmował kartkę papieru, na której robił notatki. Wahała się, czy podać swój numer telefonu, ale ponieważ numer nie miał konkretnego kodu kraju i wydawał się pochodzić z jej „kraju ojczystego”, mężczyzna odkrył, że cyfry składają się z długiego ciągu cyfr. Przerwała jego działanie. Mógł zatrzymać kartkę papieru. Dla niej był to „bezpośredni gest”, któremu mógł przesłać swoją propozycję. Kobieta nie skomentowała dalej popularnego czatu WhatsApp. Wolała wiedzieć tylko, czy utwór dotyczył nazwiska – stwierdziła ostrożnie – wpisanego do rejestru handlowego. Choć mniej więcej spodobała jej się ta propozycja, wydawało się, że chce dać sobie czas na przemyślenie sytuacji, zanim podejmie taką decyzję. Nie chciała… <Ciąg dalszy>

„Презентационният модел разглежда кратък разговор с непознат“ - Част 1

Съобщава се, че някой е потърсил жена (на около двадесет години) за кратък разговор през делничната вечер. Жената, която на пръв поглед приличаше на западноевропейка, отваряше вратата на апартамента си, когато случайно минава мъж. На половината път той реши да спре и да се приближи до жената. Когато се „представила“, жената се усъмнила, че случайният минувач може да се е приближил до нея по-рано. Той й даде да разбере, че е впечатлен от външния й вид, от маниера й на „междувременно чакане и втренчване“. Сякаш жената реши да спре за момент, преди да отвори входната си врата. Тогава тя беше облечена с тъмно дълго палто. Имаше малък пиърсинг на носа. Брюнетката би била висока поне между 170 и 175 метра. И двамата започнаха да си говорят по небрежен начин: след това той я попита дали се интересува от така нареченото „предно представяне“, в което лицето на модела може да се адаптира или променя от време на време. Тя искаше да разбере дали „случаят“ попада и в регистрирана фирма, заради описаните „действия“ според нея регистрацията на едно или друго създава повече доверие, независимо от дейността. Такъв проект може да свърши работата си извън регистрацията, но според нея това е „прост знак“, че предложените планове трябва да предлагат сигурност. Мъжът се опита да я убеди, че въпросът се нуждае от малко място за няколко седмици. С това той има предвид „метода на реализиране на проекта със свободен избор“ и че по-голямата работа по-скоро се състои от известно сътрудничество. Жената се обърна и остави ключалката „сама“. Тя видяла мъжа да вади лист хартия, на който си записвал някакви бележки. Тя се поколеба да даде телефонния си номер, но тъй като номерът нямаше специфичен код на държавата и изглеждаше, че идва от нейната „родна страна“, мъжът откри, че цифрите съдържат дълъг низ от числа. Тя прекъсна действието му. Можеше да задържи листчето. За нея това беше „директен жест“, на който той можеше да изпрати предложението си. Жената не коментира повече за широко използваната чат услуга WhatsApp. Предпочиташе да знае само дали работата е свързана с име — каза тя предпазливо — вписано в търговския регистър. Въпреки че повече или по-малко харесваше предложението, тя изглежда искаше да си даде време да обмисли ситуацията, преди да вземе такова решение. Тя не искаше... <Следва продължение>

“Prezentacijski model razmatra kratki razgovor sa strancem” - 1. dio

Ženi (srednjih dvadesetih) netko je navodno prišao na kraći razgovor radnim danom navečer. Žena - koja je na prvi pogled izgledala kao Zapadnoeuropska žena - otvarala je vrata svog stana kada je tuda prošao muškarac. Na pola puta odlučio je stati i prići ženi. Prilikom 'predstavljanja' žena je posumnjala da joj je prolaznik možda ranije prišao. Dao joj je do znanja da je impresioniran njezinim izgledom, načinom njezina 'međučekanja i buljenja'. Kao da je žena odlučila zastati na trenutak prije nego što otvori ulazna vrata. U tom je trenutku na sebi imala tamni dugi kaput. Imala je mali piercing u nosu. Brineta bi bila visoka najmanje između 170 m i 175 m. Oboje su započeli razgovor jedno s drugim na ležeran način: on ju je zatim upitao je li zainteresirana za takozvanu "prednju prezentaciju" u kojoj bi se lice modela moglo prilagoditi ili promijeniti s vremena na vrijeme. Zanimalo ju je spada li i 'slučaj' pod registriranu tvrtku zbog opisanih 'radnji', registracija jedne ili druge stvari stvara više povjerenja, bez obzira o kojoj se djelatnosti radi. Takav bi projekt mogao raditi i izvan registracije, no prema njezinim riječima to je bio 'jednostavni znak' da predloženi planovi moraju ponuditi sigurnost. Čovjek ju je pokušao uvjeriti da stvar treba malo prostora nekoliko tjedana. Pod tim je mislio na 'metodu realizacije projekta sa slobodnim izborom' te da se veći posao zapravo sastoji od određene suradnje. Žena se okrenula i ostavila ključanicu 'na miru'. Vidjela je kako čovjek vadi komad papira na kojem je pisao neke bilješke. Oklijevala je dati svoj telefonski broj, ali budući da broj nije imao specifičnu šifru zemlje i činilo se da dolazi iz njezine 'rodne zemlje', čovjek je otkrio da znamenke imaju dugačak niz brojeva. Prekinula je njegovu akciju. Mogao bi zadržati komad papira. Za nju je to bila 'izravna gesta' na koju je mogao uputiti svoju prosidbu. Žena nije dalje komentirala široko korištenu chat uslugu WhatsApp. Radije je samo željela znati je li posao vezan uz ime - oprezno je rekla - upisano u trgovački registar. Iako joj se manje-više sviđao prijedlog, činilo se da si želi dati vremena da razmisli o situaciji prije nego što donese takvu odluku. Nije htjela... <Nastavit će se>

“Prezentacijski model razmatra kratak razgovor sa strancem” - 1. dio

Navodno je nekoj ženi (sredine dvadesetih) neko prišao na kratak razgovor radnim danom uveče. Žena - koja je na prvi pogled izgledala kao zapadnoevropska žena - otvarala je vrata svog stana kada je slučajno prošao muškarac. Na pola puta odlučio je da stane i priđe ženi. Prilikom "predstavljanja" žena je posumnjala da joj je prolaznik možda ranije prišao. Dao joj je do znanja da je impresioniran njenim izgledom, načinom njenog 'međuvremenog čekanja i buljenja'. Kao da je žena odlučila da zastane na trenutak prije nego što otvori ulazna vrata. U to vrijeme je nosila tamni dugi kaput. Imala je mali pirsing u nosu. Brineta bi imala visinu od najmanje 170 do 175 metara. Oboje su počeli da razgovaraju jedno s drugim na ležeran način: on ju je potom pitao da li je zainteresovana za takozvanu „prednju prezentaciju“ u kojoj bi se lice modela moglo s vremena na vreme prilagoditi ili promeniti. Želela je da zna da li je i „slučaj“ zbog opisanih „radnji“ potpadao pod registrovanu firmu. Prema njenim rečima, registracija jedne ili druge stvari stvarala je više poverenja, bez obzira na koje se aktivnosti radi. Takav projekat bi mogao raditi i van registracije, ali je to, prema njenim riječima, bio 'jednostavan znak' da predloženi planovi moraju ponuditi sigurnost. Čovjek ju je pokušao uvjeriti da je toj stvari potreban prostor nekoliko sedmica. Pod tim je mislio na 'metod realizacije projekta sa slobodnim izborima' i da se veći posao radije sastoji od određene saradnje. Žena se okrenula i ostavila ključaonicu 'samu'. Vidjela je kako je čovjek izvadio komad papira na kojem je napravio neke bilješke. Oklevala je da da svoj broj telefona, ali pošto broj nije imao specifičan pozivni broj države i činilo se da dolazi iz njene 'domaće zemlje', muškarac je otkrio da cifre imaju dug niz brojeva. Prekinula je njegovu akciju. Mogao je zadržati komad papira. Za nju je to bio 'direktan gest' na koji je mogao poslati svoju ponudu. Žena nije dalje komentarisala široko korišćeni chat servis WhatsApp. Više je voljela da zna samo da li se rad odnosi na ime - rekla je oprezno - upisano u trgovački registar. Iako joj se taj prijedlog manje-više svidio, činilo se da želi dati sebi vremena da razmisli o situaciji prije nego što donese takvu odluku. Nije htjela... <Nastavit će se>

«Модель презентации предполагает короткий разговор с незнакомцем» - Часть 1

Сообщается, что к женщине (около двадцати пяти лет) кто-то подошел для короткой беседы вечером в будний день. Женщина, которая на первый взгляд выглядела как жительница Западной Европы, открывала дверь своей квартиры, когда мимо проходил мужчина. На полпути он решил остановиться и подойти к женщине. «Представившись», женщина заподозрила, что прохожий мог подойти к ней раньше. Он дал ей понять, что впечатлен ее внешним видом, манерой «временного ожидания и пристального взгляда». Как будто женщина решила на мгновение остановиться, прежде чем открыть входную дверь. В тот момент на ней было темное длинное пальто. У нее был небольшой пирсинг в носу. Рост брюнетки должен был быть как минимум от 170 до 175 метров. Оба начали разговаривать друг с другом в непринужденной манере: затем он спросил ее, интересует ли ее так называемая «фронтальная презентация», в которой лицо модели могло время от времени адаптироваться или меняться. Она хотела знать, подпадает ли «дело» также под зарегистрированную компанию из-за описанных «действий». По ее словам, регистрация того или иного предмета вызывает больше доверия, независимо от того, о какой деятельности идет речь. Такой проект мог бы работать и без регистрации, но, по ее словам, это был «простой признак» того, что предлагаемые планы должны внушать уверенность. Мужчина пытался убедить ее, что этому вопросу нужно подождать несколько недель. Под этим он имел в виду «метод реализации проекта со свободным выбором» и то, что большая работа скорее состоит из определенного сотрудничества. Женщина повернулась и оставила замочную скважину «в покое». Она увидела, как мужчина достал лист бумаги, на котором сделал какие-то пометки. Она не решалась назвать свой номер телефона, но поскольку номер не имел конкретного кода страны и, казалось, исходил из ее «родной страны», мужчина обнаружил, что цифры представляли собой длинную последовательность цифр. Она прервала его действия. Он мог бы оставить себе этот листок бумаги. Для нее это был «прямой жест», которым он мог послать свое предложение. Женщина не стала комментировать широко используемый чат-сервис WhatsApp. Она предпочитала знать только, связано ли произведение с именем, - осторожно сказала она, - записанным в торговом реестре. Хотя ей более или менее понравилось это предложение, она, похоже, хотела дать себе время обдумать ситуацию, прежде чем прийти к такому решению. Она не хотела… <Продолжение следует>

„Pristatymo modelis apima trumpą pokalbį su nepažįstamuoju“ – 1 dalis

Pranešama, kad į moterį (dvidešimties metų vidurys) darbo dienos vakarą kažkas atėjo trumpam pokalbiui. Moteris, kuri iš pirmo žvilgsnio atrodė kaip Vakarų Europos moteris, atidarė savo buto duris, kai atsitiktinai pro šalį ėjo vyras. Įpusėjus jis nusprendė sustoti ir prieiti prie moters. Moteris „prisistatydama“ įtarė, kad praeivis prie jos galėjo privažiuoti anksčiau. Jis leido jai suprasti, kad jam padarė įspūdį jos išvaizda, jos „tarpinio laukimo ir žiūrėjimo“ būdas. Atrodė, kad prieš atidarydama lauko duris moteris nusprendė trumpam stabtelėti. Ji tuo metu vilkėjo tamsų ilgą paltą. Ji turėjo nedidelį auskarą nosyje. Brunetės ūgis būtų bent 170–175 m. Abu pradėjo kalbėtis atsainiai: tada jis jos paklausė, ar ją nedomina vadinamasis „pristatymas priekyje“, kuriame modelio veidas galėtų karts nuo karto prisitaikyti ar pasikeisti. Ji norėjo sužinoti, ar dėl aprašytų „veiksmų“ „byla“ taip pat nepatenka į registruotą įmonę. Toks projektas galėtų atlikti savo darbą ir be registracijos, tačiau, anot jos, tai buvo „paprastas ženklas“, kad siūlomi planai turėjo suteikti tikrumo. Vyras bandė ją įtikinti, kad reikalui reikia vietos kelias savaites. Tuo jis turėjo omenyje „projekto realizavimo su laisvais pasirinkimais metodą“ ir tai, kad didesnis darbas buvo veikiau tam tikras bendradarbiavimas. Moteris apsisuko ir paliko rakto skylutę „viena“. Ji pamatė, kad vyras išėmė popieriaus lapą, ant kurio padarė keletą užrašų. Ji nesiryžo nurodyti savo telefono numerio, bet kadangi numeris neturėjo konkretaus šalies kodo ir atrodė, kad atėjo iš jos „gimtosios šalies“, vyras sužinojo, kad skaitmenyse yra ilga skaičių eilutė. Ji nutraukė jo veiksmą. Jis galėjo pasilikti popieriaus lapą. Jai tai buvo „tiesioginis gestas“, kuriam jis galėjo nusiųsti savo pasiūlymą. Plačiau apie plačiai naudojamą pokalbių paslaugą „WhatsApp“ moteris nekomentavo. Ji norėjo tik sužinoti, ar darbas susijęs su vardu, - sakė ji atsargiai - įrašytas į prekybos registrą. Nors pasiūlymas jai daugmaž patiko, atrodė, kad prieš priimdama tokį sprendimą ji norėjo duoti sau laiko apsvarstyti situaciją. Ji nenorėjo... <Tęsinys>

“Prezentācijas modelis paredz īsu sarunu ar svešinieku” - 1. daļa

Kāda sieviete (divdesmitgadnieku vidū) darba dienas vakarā esot uzrunāta uz īsu sarunu. Sieviete, kura no pirmā acu uzmetiena izskatījās pēc Rietumeiropas sievietes, vēra vaļā sava dzīvokļa durvis, kad garām pastaigājās kāds vīrietis. Pusceļā viņš nolēma apstāties un pieiet pie sievietes. Sievietei 'iepazīstinot ar sevi' radās aizdomas, ka garāmgājējs viņai varētu būt piegājis agrāk. Viņš lika viņai saprast, ka viņu pārsteidza viņas izskats, veids, kā viņas “pagaidu gaida un skatās”. Likās, ka sieviete nolēma uz brīdi apstāties, pirms atvēra savas ārdurvis. Viņa tobrīd bija ģērbusies tumšā garā mētelī. Viņai degunā bija neliels pīrsings. Brunetes augums būtu bijis vismaz no 170 līdz 175 m. Abi sāka runāt savā starpā ikdienišķā manierē: pēc tam viņš jautāja, vai viņu neinteresē tā sauktā “priekšējā prezentācija”, kurā modeles seja ik pa laikam varētu pielāgoties vai mainīties. Viņa vēlējās uzzināt, vai aprakstīto "darbību" dēļ šī "lieta" nav saistīta arī ar reģistrētu uzņēmumu, pēc viņas teiktā, vienas vai otras lietas reģistrācija radīja lielāku uzticību neatkarīgi no tajā iesaistītajām darbībām. Šāds projekts varētu darboties arī ārpus reģistrācijas, taču, pēc viņas teiktā, tā bija “vienkārša zīme”, ka ierosinātajiem plāniem bija jāsniedz noteiktība. Vīrietis mēģināja viņu pārliecināt, ka lietai ir nepieciešama vieta dažas nedēļas. Ar to viņš domāja "projekta realizācijas metodi ar brīvu izvēli" un to, ka lielākais darbs drīzāk sastāvēja no noteiktas sadarbības. Sieviete pagriezās un atstāja atslēgas caurumu "vienu". Viņa redzēja, ka vīrietis izņem papīra lapu, uz kuras viņš izdarīja dažas piezīmes. Viņa vilcinājās norādīt savu tālruņa numuru, taču, tā kā numuram nebija konkrēta valsts koda un šķita, ka tas nāk no viņas “mītnes valsts”, vīrietis atklāja, ka cipariem ir gara ciparu virkne. Viņa pārtrauca viņa darbību. Viņš varēja paturēt papīra lapu. Viņai tas bija "tiešs žests", uz kuru viņš varēja nosūtīt savu priekšlikumu. Plašākus komentārus par plaši izmantoto čata servisu WhatsApp sieviete nesniedza. Viņai labāk patika zināt tikai to, vai darbs ir saistīts ar vārdu, - viņa piesardzīgi sacīja - ierakstīts tirdzniecības reģistrā. Lai gan priekšlikums viņai vairāk vai mazāk patika, šķita, ka viņa vēlējās dot sev laiku, lai izvērtētu situāciju, pirms pieņemt šādu lēmumu. Viņa negribēja... <Turpinājums>

«Модель презентації розглядає коротку розмову з незнайомцем» - Частина 1

Повідомляється, що до жінки (віком близько двадцяти) хтось підійшов для короткої розмови в будній вечір. Жінка, яка на перший погляд була схожа на західноєвропейку, відчиняла двері своєї квартири, коли випадково пройшов чоловік. На півдорозі він вирішив зупинитися і підійти до жінки. «Представившись», жінка запідозрила, що перехожий міг підійти до неї раніше. Він дав їй зрозуміти, що був вражений її зовнішністю, тим, як вона «міжчасово чекала й дивилася». Ніби жінка вирішила на мить зупинитися, перш ніж відчинити вхідні двері. Тоді вона була одягнена в темне довге пальто. У неї був маленький пірсинг в носі. Зріст брюнетки мав би бути не менше 170-175 метрів. Обидва почали невимушено розмовляти один з одним: потім він запитав її, чи зацікавлена ​​вона в так званій «фронт-презентації», в якій обличчя моделі могло б адаптуватися або час від часу змінюватися. Вона хотіла знати, чи «справа» також підпадає під зареєстровану компанію через описані «дії», за її словами, реєстрація тієї чи іншої речі створює більше довіри, незалежно від діяльності. Такий проект міг би виконувати свою роботу поза реєстрацією, але, за її словами, це був «простий знак» того, що запропоновані плани повинні запропонувати певність. Чоловік намагався переконати її, що справа потребує місця на кілька тижнів. Під цим він мав на увазі «метод реалізації проекту з вільним вибором» і те, що більша робота складалася швидше з певної співпраці. Жінка розвернулася і залишила замкову щілину «на самоті». Вона побачила, як чоловік дістав аркуш паперу, на якому зробив якісь записи. Вона вагалася назвати свій номер телефону, але оскільки номер не мав конкретного коду країни і, здавалося, надійшов з її «рідної країни», чоловік виявив, що цифри містять довгий ряд цифр. Вона перервала його дії. Він міг залишити папірець. Для неї це був «прямий жест», до якого він міг надіслати свою пропозицію. Жінка не стала коментувати широко використовуваний чат-сервіс WhatsApp. Вона воліла лише знати, чи робота пов’язана з ім’ям, – сказала вона обережно, – зареєстрованим у торговому реєстрі. Хоча пропозиція їй більш-менш сподобалася, вона, схоже, хотіла дати собі час обміркувати ситуацію, перш ніж прийняти таке рішення. Вона не хотіла… <Продовження буде>

„Презентациони модел разматра кратак разговор са странцем“ - Први део

Неко је наводно пришао једној жени (средине двадесетих) на кратак разговор радним даном увече. Жена - која је на први поглед изгледала као западноевропљанка - отварала је врата свог стана када је случајно прошао мушкарац. На пола пута је одлучио да стане и приђе жени. Приликом 'представљања' жена је посумњала да јој је пролазник можда раније пришао. Дао јој је до знања да је импресиониран њеним изгледом, начином њеног 'међувременог чекања и буљења'. Као да је жена одлучила да застане на тренутак пре него што отвори улазна врата. У то време је носила тамни дуги капут. Имала је мали пирсинг у носу. Бринета би била висока између 170 и 175 метара. Обојица су почели да разговарају једно с другим на лежеран начин: он ју је затим питао да ли је заинтересована за такозвану „предњу презентацију“ у којој би лице модела могло да се прилагоди или промени с времена на време. Желела је да зна да ли је и „случај“ због описаних „радњи“ потпадао под регистровану фирму. Према њеним речима, регистрација једне или друге ствари стварала је више поверења, без обзира на то о којој се делатности ради. Такав пројекат би могао да ради свој посао и ван регистрације, али је то, према њеним речима, био 'једноставан знак' да предложени планови морају да понуде извесност. Човек је неколико недеља покушао да је убеди да је тој ствари потребно мало простора. Под тим је мислио на 'метод реализације пројекта са слободним избором' и да се већи посао пре састоји од одређене сарадње. Жена се окренула и оставила кључаоницу 'саму'. Видела је човека како вади комад папира на коме је правио неке белешке. Оклевала је да да свој број телефона, али пошто тај број није имао специфичан позивни број државе и изгледало је да долази из њене „домаће земље“, човек је открио да цифре имају дуг низ бројева. Прекинула је његову акцију. Могао је да задржи парче папира. За њу је то био 'директан гест' на који је могао да пошаље своју понуду. Жена није даље коментарисала широко коришћени сервис за ћаскање ВхатсАпп. Више је волела да зна само да ли је рад везан за неко име - рекла је опрезно - уписан у трговачки регистар. Иако јој се тај предлог мање-више допао, чинило се да је желела да себи да времена да размисли о ситуацији пре него што донесе такву одлуку. Није хтела... <Наставиће се>

„A prezentációs modell rövid beszélgetést vesz figyelembe idegennel” – 1. rész

Állítólag egy nőt (huszonévesek közepe) keresett fel valaki egy rövid beszélgetésre egy hétköznap este. A nő – aki első pillantásra nyugat-európai nőnek tűnt – éppen lakása ajtaját nyitotta ki, amikor véletlenül egy férfi sétált el mellette. Félúton úgy döntött, megáll és közeledik a nőhöz. A nő a „bemutatkozáskor” arra gyanakodott, hogy a járókelő korábban felkereshette őt. Tudatára adta, hogy lenyűgözte a megjelenése, az „átmeneti várakozás és bámulás” módja. Mintha a nő úgy döntött volna, hogy megáll egy pillanatra, mielőtt kinyitja a bejárati ajtaját. Ekkor sötét hosszú kabátot viselt. Egy kis piercing volt az orrában. A barna magassága legalább 170 és 175 m között lehetett. Mindketten kötetlen beszélgetésbe kezdtek egymással: aztán megkérdezte, nem érdekli-e egy úgynevezett „front-bemutató”, amelyben a modell arca időről időre igazodhat vagy változhat. Azt szerette volna megtudni, hogy az „ügy” a leírt „cselekvések” miatt egy bejegyzett cég alá is tartozik-e. Egy ilyen projekt a regisztráción kívül is elvégezhetné a munkáját, de szerinte ez „egyszerű jel” volt annak, hogy a javasolt terveknek bizonyosságot kell adniuk. A férfi megpróbálta meggyőzni, hogy az ügynek néhány hétig teret kell adnia. Ezalatt a „szabad döntésekkel járó projektmegvalósítás módszerét” értette, és azt, hogy a nagyobb munka inkább bizonyos együttműködésből állt. A nő megfordult, és „magára” hagyta a kulcslyukat. Látta, hogy a férfi elővesz egy papírt, amelyre néhány jegyzetet készített. Habozott megadni a telefonszámát, de mivel a számnak nem volt konkrét országkódja, és úgy tűnt, hogy a „hazájából” származik, a férfi felfedezte, hogy a számjegyek hosszú számsort tartalmaznak. A nő megszakította az akcióját. Megtarthatta a papírt. Számára ez „közvetlen gesztus” volt, amelyre elküldhette javaslatát. A nő nem nyilatkozott bővebben a széles körben használt WhatsApp chatszolgáltatásról. Inkább csak azt szerette volna tudni, hogy a munka névhez kapcsolódik-e – mondta óvatosan – a cégjegyzékben. Bár többé-kevésbé tetszett neki a javaslat, úgy tűnt, időt akar adni magának, hogy mérlegelje a helyzetet, mielőtt ilyen döntést hozna. Nem akarta… <Folytatás>

„Modelul de prezentare ia în considerare o conversație scurtă cu străinul” - Partea 1

Se pare că o femeie (cu vârsta de 20 de ani) a fost abordată de cineva pentru o scurtă conversație într-o seară de zile lucrătoare. Femeia - care la prima vedere arăta ca o femeie din Europa de Vest - deschidea ușa apartamentului ei, când un bărbat a trecut prin întâmplare. La jumătatea drumului a decis să se oprească și să se apropie de femeie. Când s-a „prezentat”, femeia a bănuit că trecătorul s-ar fi apropiat de ea mai devreme. El a spus-o că a fost impresionat de aspectul ei, de modul în care „așteaptă și se uită interimar”. Era ca și cum femeia s-ar fi hotărât să se oprească o clipă înainte de a deschide ușa de la intrare. Pe vremea aceea purta o haină lungă și închisă la culoare. Avea un mic piercing în nas. Bruneta ar fi avut cel puțin între 170 m și 175 m înălțime. Amândoi au început să vorbească unul cu celălalt într-o manieră lejeră: el a întrebat-o apoi dacă este interesată de o așa-numită „prezentare frontală” în care chipul modelului să se adapteze sau să se schimbe din când în când. Ea a vrut să știe dacă „cazul” a intrat și în subordinea unei companii înregistrate din cauza „acțiunilor” descrise. Potrivit acesteia, o înregistrare a unui lucru sau altul a creat mai multă încredere, indiferent de activitățile implicate. Un astfel de proiect și-ar putea face treaba în afara înregistrării, dar, potrivit ei, acesta era un „simplu semn” că planurile propuse trebuie să ofere certitudine. Bărbatul a încercat să o convingă că chestiunea a avut nevoie de puțin spațiu timp de câteva săptămâni. Prin aceasta el a înțeles „metoda de realizare a proiectelor cu alegeri libere” și că munca mai amplă a constat mai degrabă într-o anumită colaborare. Femeia s-a întors și a lăsat „singura” gaura cheii. L-a văzut pe bărbat scoțând o bucată de hârtie pe care și-a făcut niște notițe. Ea a ezitat să-și dea numărul de telefon, dar pentru că numărul nu avea un cod de țară specific și părea să provină din „țara ei de origine”, bărbatul a descoperit că cifrele aveau un șir lung de numere. Ea i-a întrerupt acțiunea. Putea să păstreze bucata de hârtie. Pentru ea, acesta era un „gest direct” căruia îi putea trimite propunerea. Femeia nu a comentat mai mult despre serviciul de chat WhatsApp, utilizat pe scară largă. Ea a preferat să știe doar dacă lucrarea era legată de un nume - a spus ea cu prudență - înscris în registrul comerțului. Deși i-a plăcut mai mult sau mai puțin propunerea, părea că vrea să-și acorde timp să ia în considerare situația înainte de a ajunge la o astfel de decizie. Ea nu voia... <Continuare>

„Model prezentace bere v úvahu krátkou konverzaci s cizím člověkem“ - Část 1

Ženu (polovina dvacátých let) prý někdo ve všední den večer oslovil ke krátkému rozhovoru. Žena – která na první pohled vypadala jako Západoevropana – právě otevírala dveře svého bytu, když kolem šel náhodou muž. V polovině cesty se rozhodl zastavit a přiblížit se k ženě. Při ‚představování‘ měla žena podezření, že ji kolemjdoucí mohl oslovit dříve. Dal jí najevo, že na něj zapůsobil její vzhled, způsob jejího ‚přechodného čekání a zírání‘. Bylo to, jako by se žena rozhodla na chvíli zastavit, než otevřela své domovní dveře. Měla tehdy na sobě tmavý dlouhý kabát. V nose měla malý piercing. Brunetka by měla výšku minimálně mezi 170 m a 175 m. Oba spolu začali nenuceně mluvit: pak se jí zeptal, zda by neměla zájem o takzvanou „přední prezentaci“, při které by se tvář modelky mohla čas od času upravit nebo změnit. Chtěla vědět, zda 'kauza' také nespadá pod registrovanou společnost kvůli popsaným 'akcím' Podle ní registrace té či oné věci vytvořila větší důvěru, bez ohledu na aktivity. Takový projekt by mohl fungovat i mimo registraci, ale podle ní to bylo „prosté znamení“, že navrhované plány musí nabízet jistotu. Muž se ji snažil přesvědčit, že ta záležitost potřebuje několik týdnů prostor. Tím měl na mysli „způsob realizace projektu se svobodnou volbou“ a to, že větší práce spočívala spíše v určité spolupráci. Žena se otočila a nechala klíčovou dírku ‚na pokoji‘. Viděla, jak muž vyndal papír, na který si dělal poznámky. Váhala, zda má dát své telefonní číslo, ale protože číslo nemělo žádný konkrétní kód země a zdálo se, že pochází z její „domovské země“, muž zjistil, že číslice mají dlouhý řetězec čísel. Přerušila jeho akci. Ten kousek papíru si mohl nechat. Pro ni to bylo „přímé gesto“, na které mohl poslat svůj návrh. K hojně využívané chatovací službě WhatsApp se žena blíže nevyjádřila. Raději věděla pouze to, zda se práce týká jména – řekla opatrně – zapsaného v obchodním rejstříku. Přestože se jí návrh víceméně líbil, zdálo se, že si chce dát čas na zvážení situace, než dospěje k takovému rozhodnutí. Nechtěla... <Pokračování>

„Model prezentácie berie do úvahy krátky rozhovor s cudzincom“ - 1. časť

V pracovný deň večer údajne niekto oslovil ženu (vo veku okolo dvadsať rokov) na krátky rozhovor. Žena – ktorá na prvý pohľad vyzerala ako západoeurópska žena – otvárala dvere na svojom byte, keď náhodou išiel okolo muž. V polovici cesty sa rozhodol zastaviť a priblížiť sa k žene. Pri ‚predstavovaní‘ mala žena podozrenie, že okoloidúci ju mohol osloviť skôr. Dal jej najavo, že naňho zapôsobil jej vzhľad, spôsob jej „prechodného čakania a pozerania“. Vyzeralo to, akoby sa žena rozhodla na chvíľu zastaviť, kým otvorila svoje vchodové dvere. V tom čase mala na sebe dlhý tmavý kabát. V nose mala malý piercing. Brunetka by bola vysoká najmenej 170 až 175 m. Obaja sa začali nenútene rozprávať: potom sa jej spýtal, či nemá záujem o takzvanú „prednášku“, pri ktorej by sa tvár modelky mohla z času na čas prispôsobiť alebo zmeniť. Chcela vedieť, či „prípad“ spadá aj pod registrovanú spoločnosť kvôli popísaným „konaniam“ Registráciou tej či onej veci sa podľa nej vytvorila väčšia dôvera bez ohľadu na aktivity. Takýto projekt by mohol fungovať aj mimo registrácie, ale podľa nej to bol „jednoduchý znak“, že navrhované plány musia poskytnúť istotu. Muž sa ju snažil presvedčiť, že táto záležitosť potrebuje nejaký priestor na niekoľko týždňov. Myslel tým „spôsob realizácie projektu so slobodnou voľbou“ a že väčšia práca spočívala skôr v určitej spolupráci. Žena sa otočila a nechala kľúčovú dierku ‚samo‘. Videla muža, ako vytiahol papier, na ktorý si robil poznámky. Váhala, či má dať svoje telefónne číslo, ale keďže číslo nemalo žiadny konkrétny kód krajiny a zdalo sa, že pochádza z jej „domovskej krajiny“, muž zistil, že číslice majú dlhý reťazec čísel. Prerušila jeho akciu. Ten kúsok papiera si mohol nechať. Pre ňu to bolo „priame gesto“, na ktoré mohol poslať svoj návrh. K hojne využívanej chatovacej službe WhatsApp sa žena bližšie nevyjadrila. Radšej vedela len to, či práca súvisí s menom – povedala opatrne – zapísaná v obchodnom registri. Hoci sa jej návrh viac-menej páčil, zdalo sa, že si chce dať čas na zváženie situácie, kým sa k takémuto rozhodnutiu dopracuje. Nechcela... <Pokračovanie>

"Predstavitveni model upošteva kratek pogovor z neznancem" - 1. del

Neka ženska (sredi dvajsetih let) naj bi nekega delavnika zvečer nekdo pristopila na kratek pogovor. Ženska - ki je bila na prvi pogled videti kot Zahodnoevropejka - je ravno odpirala vrata svojega stanovanja, ko je mimo prišel moški. Na polovici poti se je odločil ustaviti in pristopiti k ženski. Ženska je ob 'predstavitvi' posumila, da ji je mimoidoči morda pristopil prej. Dal ji je vedeti, da je navdušen nad njenim videzom, načinom njenega 'vmesnega čakanja in strmenja'. Bilo je, kot da bi se ženska odločila za trenutek ustaviti, preden bi odprla vhodna vrata. Takrat je bila oblečena v temen dolg plašč. V nosu je imela majhen piercing. Rjavolaska bi bila visoka vsaj med 170 m in 175 m. Oba sta se pričela sproščeno pogovarjati: nato jo je vprašal, ali jo zanima tako imenovana "front predstavitev", v kateri bi se obraz modela lahko prilagajal ali spreminjal od časa do časa. Zanimalo jo je, ali "primer" zaradi opisanih "postopkov" spada tudi pod registrirano podjetje. Po njenih besedah ​​je registracija enega ali drugega ustvarila več zaupanja, ne glede na to, za katere dejavnosti gre. Takšen projekt bi lahko opravljal svoje delo tudi zunaj registracije, vendar je bil to po njenih besedah ​​'preprost znak', da morajo predlagani načrti nuditi gotovost. Moški jo je poskušal prepričati, da zadeva potrebuje nekaj tednov prostora. S tem je mislil na 'metodo realizacije projekta s svobodnimi izbirami' in da je večje delo bolj sestavljeno iz določenega sodelovanja. Ženska se je obrnila in pustila ključavnico 'na miru'. Videla je, kako moški vzame kos papirja, na katerega je naredil nekaj zapiskov. Oklevala je dati svojo telefonsko številko, toda ker številka ni imela posebne kode države in je bilo videti, da prihaja iz njene 'domače države', je moški odkril, da so števke dolg niz številk. Prekinila je njegovo dejanje. Lahko bi obdržal kos papirja. Zanjo je bila to 'neposredna gesta', na katero je lahko poslal svoj predlog. Ženska ni več komentirala široko uporabljane storitve klepeta WhatsApp. Raje je želela le vedeti, ali je delo povezano z imenom - je previdno povedala - vpisanim v obrtnem registru. Čeprav ji je bil predlog bolj ali manj všeč, se je zdelo, da si želi dati čas, da razmisli o situaciji, preden sprejme takšno odločitev. Ni želela … <Nadaljevanje bo>

«Ներկայացման մոդելը ենթադրում է կարճ զրույց անծանոթի հետ» - Մաս 1

Հաղորդվում է, որ մի կնոջ (20-ականների կեսեր) ինչ-որ մեկը մոտեցել է աշխատանքային օրվա երեկոյան կարճ զրույցի համար: Կինը, որն առաջին հայացքից նման էր արևմտաեվրոպական կնոջ, բացում էր իր բնակարանի դուռը, երբ պատահաբար մի տղամարդ անցավ: Ճանապարհի կեսին նա որոշեց կանգ առնել և մոտենալ կնոջը։ «Ներկայանալիս» կինը կասկածել է, որ անցորդը կարող է ավելի վաղ մոտեցել իրեն։ Նա տեղեկացրեց նրան, որ տպավորված է իր արտաքինով, «միջանկյալ սպասելու և հայացքով նայելու» ձևով: Կարծես կինը որոշեց մի պահ կանգ առնել՝ նախքան մուտքի դուռը բացելը։ Նա այդ ժամանակ մուգ երկար վերարկու էր հագել։ Նա քթի մեջ փոքրիկ պիրսինգ է արել։ Թխահերը կունենար առնվազն 170 մ-ից մինչև 175 մ բարձրություն: Երկուսն էլ սկսեցին շփվել միմյանց հետ պատահական ձևով. հետո նա հարցրեց նրան, թե արդյոք նրան հետաքրքրում է այսպես կոչված «առջևի ներկայացումը», որտեղ մոդելի դեմքը կարող է ժամանակ առ ժամանակ հարմարվել կամ փոխվել: Նա ցանկանում էր իմանալ, թե «գործը» նույնպես ընկել է գրանցված «գործողությունների» պատճառով, ըստ նրա, այս կամ այն ​​բանի գրանցումն ավելի մեծ վստահություն է ստեղծել՝ անկախ նրանից, թե ինչ գործունեություն է ծավալում: Նման նախագիծը կարող էր իր աշխատանքը կատարել գրանցումից դուրս, սակայն, ըստ նրա, սա «պարզ նշան» էր, որ առաջարկվող ծրագրերը պետք է որոշակիություն տա: Տղամարդը փորձեց համոզել նրան, որ գործին մի քանի շաբաթ անհրաժեշտ է որոշակի տեղ։ Սրանով նա նկատի ուներ «նախագծի իրականացման ազատ ընտրության մեթոդը», և որ ավելի մեծ աշխատանքը բաղկացած է որոշակի համագործակցությունից: Կինը շրջվեց և «մենակ» թողեց բանալու անցքը։ Նա տեսավ, որ տղամարդը մի թուղթ հանեց, որի վրա որոշ նշումներ արեց: Նա տատանվում էր տալ իր հեռախոսահամարը, բայց քանի որ համարը չուներ երկրի հատուկ կոդ և թվում էր, որ գալիս էր իր «հայրենի երկրից», տղամարդը հայտնաբերեց, որ թվանշանները թվերի երկար շարան ունեն: Նա ընդհատեց նրա գործողությունը: Նա կարող էր պահել թղթի կտորը։ Նրա համար դա «ուղիղ ժեստ» էր, որին նա կարող էր ուղարկել իր առաջարկը: Կինը այլևս չի մեկնաբանել լայնորեն օգտագործվող WhatsApp-ի չաթ ծառայության մասին։ Նա գերադասեց միայն իմանալ, թե արդյո՞ք անունի հետ կապված աշխատանքը,- զգուշությամբ ասաց, որ գրանցված է առևտրային ռեգիստրում: Թեև նրան քիչ թե շատ դուր է եկել առաջարկը, սակայն, թվում էր, թե ցանկանում էր իրեն ժամանակ տալ իրավիճակի մասին մտածելու համար, նախքան նման որոշում կայացնելը։ Նա չէր ուզում… <Շարունակելի>

„Kynningarlíkan tekur til skamms samtals við ókunnugan mann“ - 1. hluti

Sagt er að einhver hafi leitað til konu (miðjulega um tvítugt) í stutt samtal á virku kvöldi. Konan - sem við fyrstu sýn leit út eins og vestur-evrópsk kona - var að opna hurðina að íbúð sinni þegar karlmaður gekk framhjá. Á miðri leið ákvað hann að stoppa og nálgast konuna. Þegar konan „kynnti sig“ grunaði hún að vegfarandinn gæti hafa nálgast hana fyrr. Hann lét hana vita að hann væri hrifinn af útliti hennar, hvernig hún „biðaði og starði til bráðabirgða“. Það var eins og konan ákvað að staldra aðeins við áður en hún opnaði útidyrnar. Hún var í dökkri langri úlpu á þeim tíma. Hún var með smá göt í nefinu. Brunette hefði verið að minnsta kosti á milli 170 m og 175 m á hæð. Báðir byrjuðu að tala saman á hversdagslegan hátt: hann spurði hana síðan hvort hún hefði áhuga á svokallaðri „framsetningu“ þar sem andlit fyrirsætunnar gæti aðlagast eða breyst af og til. Hún vildi fá að vita hvort „málið“ félli einnig undir skráð fyrirtæki vegna þeirra „aðgerða“ sem lýst er yfir að hún hafi skapað meira traust með skráningu á einu eða öðru, óháð starfseminni. Slíkt verkefni gæti unnið verk sitt utan skráningar, en að hennar sögn var þetta „einfalt merki“ um að fyrirhugaðar áætlanir hlytu að gefa vissu. Maðurinn reyndi að sannfæra hana um að málið þyrfti pláss í nokkrar vikur. Með þessu átti hann við „aðferð verkefnaframkvæmdar með frjálsu vali“ og að stærra starfið fólst frekar í ákveðnu samstarfi. Konan sneri sér við og skildi skráargatið „eins“ eftir. Hún sá manninn taka fram blað sem hann skrifaði athugasemdir á. Hún hikaði við að gefa upp símanúmerið sitt, en þar sem númerið hafði engan sérstakan landskóða og virtist koma frá „heimalandi“ hennar, komst maðurinn að því að tölustafirnir voru með langan talnastreng. Hún truflaði aðgerð hans. Hann gæti haldið blaðinu. Fyrir hana var þetta „bein bending“ sem hann gat sent tillögu sína til. Konan tjáði sig ekki frekar um hina miklu notuðu spjallþjónustu WhatsApp. Hún vildi helst bara vita hvort verkið tengdist nafni - sagði hún varfærnislega - skráð í viðskiptaskrá. Þótt henni líkaði nokkurn veginn vel við tillöguna virtist hún vilja gefa sér tíma til að íhuga stöðuna áður en hún komst að slíkri ákvörðun. Hún vildi ekki... <Framhald verður>

"Presentationsmodellen tar hänsyn till korta samtal med främling" - Del 1

En kvinna (mitten av tjugotalet) ska ha blivit kontaktad av någon för ett kort samtal en vardagskväll. Kvinnan – som vid första anblicken såg ut som en västeuropeisk kvinna – höll på att öppna dörren till sin lägenhet när en man råkade gå förbi. Halvvägs bestämde han sig för att stanna och gå fram till kvinnan. När hon "presenterade sig" misstänkte kvinnan att den förbipasserande kan ha närmat sig henne tidigare. Han lät henne veta att han var imponerad av hennes utseende, sättet på hennes "interimistiska väntan och stirrande". Det var som om kvinnan bestämde sig för att pausa en stund innan hon öppnade ytterdörren. Hon hade då en mörk lång kappa. Hon hade en liten piercing i näsan. Brunetten skulle ha varit åtminstone mellan 170 m och 175 m lång. Båda började prata med varandra på ett avslappnat sätt: han frågade henne sedan om hon var intresserad av en så kallad "frontpresentation" där modellens ansikte kunde anpassa sig eller förändras från tid till annan. Hon ville veta om 'fallet' också hamnade under ett registrerat företag på grund av de beskrivna 'handlingarna' Enligt henne skapade en registrering av det ena eller annat mer förtroende, oavsett vilken verksamhet det var. Ett sådant projekt kunde göra sitt arbete utanför registreringen, men enligt henne var detta ett "enkelt tecken" på att de föreslagna planerna måste ge säkerhet. Mannen försökte övertyga henne om att saken behövde lite utrymme under några veckor. Med detta menade han 'metoden för projektförverkligande med fria val' och att det större arbetet snarare bestod av ett visst samarbete. Kvinnan vände sig om och lämnade nyckelhålet "ensamt". Hon såg mannen ta fram ett papper som han gjorde några anteckningar på. Hon var tveksam till att ge sitt telefonnummer, men eftersom numret inte hade någon specifik landskod och verkade komma från hennes "hemland", upptäckte mannen att siffrorna hade en lång rad med nummer. Hon avbröt hans agerande. Han kunde behålla lappen. För henne var det en "direkt gest" som han kunde skicka sitt förslag till. Kvinnan kommenterade inte ytterligare om den mycket använda chatttjänsten WhatsApp. Hon föredrog att bara veta om arbetet gällde ett namn - sade hon försiktigt - antecknat i handelsregistret. Även om hon mer eller mindre gillade förslaget, verkade hon vilja ge sig själv tid att överväga situationen innan hon tog ett sådant beslut. Hon ville inte... <Fortsättning följer>

"Presentasjonsmodell vurderer kort samtale med fremmede" - Del 1

En kvinne (midten av tjueårene) ble angivelig oppsøkt av noen for en kort samtale på en hverdagskveld. Kvinnen – som ved første øyekast så ut som en vesteuropeisk kvinne – holdt på å åpne døren til leiligheten sin da en mann tilfeldigvis gikk forbi. Halvveis bestemte han seg for å stoppe og nærme seg kvinnen. Da hun 'introduserte seg', mistenkte kvinnen at den forbipasserende kan ha nærmet seg henne tidligere. Han ga henne beskjed om at han var imponert over utseendet hennes, måten hun «venter og stirrer i mellomtiden» på. Det var som om kvinnen bestemte seg for å stoppe opp et øyeblikk før hun åpnet inngangsdøren. Hun hadde på seg en mørk lang frakk på den tiden. Hun hadde en liten piercing i nesen. Brunetten ville ha vært minst mellom 170 m og 175 m høy. Begge begynte å snakke med hverandre på en uformell måte: han spurte henne om hun var interessert i en såkalt "frontpresentasjon" der modellens ansikt kunne tilpasse seg eller endre seg fra tid til annen. Hun ønsket å vite om 'saken' også falt inn under et registrert selskap på grunn av de beskrevne 'handlingene' Ifølge henne skapte en registrering av ett eller annet mer tillit, uavhengig av hvilke aktiviteter det gjaldt. Et slikt prosjekt kunne gjøre arbeidet sitt utenom registrering, men ifølge henne var dette et «enkelt tegn» på at de foreslåtte planene måtte gi sikkerhet. Mannen prøvde å overbevise henne om at saken trengte litt plass i noen uker. Med dette mente han 'metoden for prosjektrealisering med frie valg' og at det større arbeidet snarere bestod av et visst samarbeid. Kvinnen snudde seg og lot nøkkelhullet være 'alene'. Hun så mannen ta frem et stykke papir som han gjorde noen notater på. Hun var nølende med å oppgi telefonnummeret sitt, men fordi nummeret ikke hadde noen spesifikk landskode og så ut til å komme fra «hjemlandet» hennes, oppdaget mannen at sifrene hadde en lang rekke med tall. Hun avbrøt handlingen hans. Han kunne beholde papiret. For henne var det en "direkte gest" som han kunne sende sitt frieri til. Kvinnen har ikke kommentert den mye brukte chattetjenesten WhatsApp. Hun foretrakk å bare vite om arbeidet knyttet til et navn - sa hun forsiktig - registrert i handelsregisteret. Selv om hun mer eller mindre likte forslaget, så det ut til at hun ville gi seg tid til å vurdere situasjonen før hun tok en slik beslutning. Hun ville ikke... <Fortsettelse>

"Presentationsmodel overvejer kort samtale med fremmede" - Del 1

En kvinde (midt i tyverne) blev angiveligt kontaktet af en person til en kort samtale på en hverdagsaften. Kvinden - der ved første øjekast lignede en vesteuropæisk kvinde - var ved at åbne døren til sin lejlighed, da en mand tilfældigvis kom forbi. Halvvejs besluttede han at stoppe op og nærme sig kvinden. Da hun 'præsenterede sig', havde kvinden mistanke om, at den forbipasserende kunne have henvendt sig tidligere. Han lod hende vide, at han var imponeret over hendes udseende, måden hun 'venter og stirrer i mellem' på. Det var, som om kvinden besluttede at holde pause et øjeblik, før hun åbnede sin hoveddør. Hun var iført en mørk lang frakke på det tidspunkt. Hun havde en lille piercing i næsen. Brunetten ville have været mindst mellem 170 m og 175 m høj. Begge begyndte at tale med hinanden på en afslappet måde: han spurgte hende derefter, om hun var interesseret i en såkaldt "frontpræsentation", hvor modellens ansigt kunne tilpasse sig eller ændre sig fra tid til anden. Hun ville gerne vide, om 'sagen' også faldt ind under en registreret virksomhed på grund af de beskrevne 'handlinger' Ifølge hende skabte en registrering af det ene eller andet mere tillid, uanset de involverede aktiviteter. Et sådant projekt kunne udføre sit arbejde uden for registreringen, men ifølge hende var det et 'simpelt tegn' på, at de foreslåede planer skulle give sikkerhed. Manden forsøgte at overbevise hende om, at sagen trængte til lidt plads i et par uger. Hermed mente han 'metoden til projektrealisering med frie valg', og at det større arbejde snarere bestod i et vist samarbejde. Kvinden vendte sig om og lod nøglehullet 'alene'. Hun så manden tage et stykke papir frem, som han lavede nogle notater på. Hun var tøvende med at give sit telefonnummer, men fordi nummeret ikke havde nogen specifik landekode og så ud til at komme fra hendes 'hjemland', opdagede manden, at cifrene havde en lang række af tal. Hun afbrød hans handling. Han kunne beholde papiret. For hende var det en 'direkte gestus', som han kunne sende sit forslag til. Kvinden udtalte sig ikke yderligere om den meget brugte chattjeneste WhatsApp. Hun foretrak kun at vide, om arbejdet vedrørte et navn - sagde hun forsigtigt - optaget i handelsregisteret. Selvom hun mere eller mindre kunne lide forslaget, så hun ud til at ville give sig tid til at overveje situationen, før hun traf en sådan beslutning. Hun ville ikke... <Fortsættes>

"Esitysmalli harkitsee lyhyttä keskustelua vieraan kanssa" - Osa 1

Väitetään, että joku lähestyi naista (parikymppinen) lyhyttä keskustelua varten arki-iltana. Nainen - joka näytti ensi silmäyksellä länsieurooppalaiselta naiselta - oli avaamassa ovea asuntoihinsa, kun ohikulki joku mies. Puolivälissä hän päätti pysähtyä ja lähestyä naista. Nainen epäili "esitteleessään", että ohikulkija oli saattanut lähestyä häntä aikaisemmin. Hän kertoi naiselle, että hän oli vaikuttunut hänen ulkonäöstään, hänen "väliaikaisen odottamisen ja tuijotuksensa" tavasta. Oli kuin nainen olisi päättänyt pysähtyä hetkeksi ennen kuin avasi ovensa. Hänellä oli tuolloin yllään tumma pitkä takki. Hänellä oli pieni lävistys nenässä. Brunetin korkeus olisi ollut vähintään 170–175 m. Molemmat alkoivat jutella toistensa kanssa rennosti: sitten hän kysyi oliko hän kiinnostunut niin sanotusta "etuesityksestä", jossa mallin kasvot voisivat mukautua tai vaihtua ajoittain. Hän halusi tietää, kuuluiko "tapaus" kuvattujen "toimien" vuoksi myös rekisteröidyn yrityksen alle. Tällainen hanke voisi tehdä työnsä rekisteröinnin ulkopuolella, mutta hänen mukaansa tämä oli "yksinkertainen merkki" siitä, että ehdotettujen suunnitelmien oli tarjottava varmuus. Mies yritti saada hänet vakuuttuneeksi siitä, että asia tarvitsi tilaa muutaman viikon ajan. Tällä hän tarkoitti ”vapailla valinnoilla toteutettavan projektin toteutusmenetelmää” ja sitä, että laajempi työ koostui pikemminkin tietystä yhteistyöstä. Nainen kääntyi ympäri ja jätti avaimenreiän "yksin". Hän näki miehen ottavan esiin paperin, johon hän teki muistiinpanoja. Hän epäröi antaa puhelinnumeroaan, mutta koska numerolla ei ollut erityistä maatunnusta ja se näytti tulevan hänen "kotimaasta", mies huomasi, että numeroissa oli pitkä numerojono. Hän keskeytti hänen toiminnan. Hän saattoi pitää paperin. Hänelle se oli "suora ele", johon hän saattoi lähettää ehdotuksensa. Nainen ei kommentoinut laajasti käytettyä chat-palvelua WhatsApp enempää. Hän halusi tietää vain, liittyykö työ kaupparekisteriin - hän sanoi varovasti - nimeen. Vaikka hän enemmän tai vähemmän piti ehdotuksesta, hän näytti halunneen antaa itselleen aikaa pohtia tilannetta ennen tällaisen päätöksen tekemistä. Hän ei halunnut… <Jatkuu>