Welcome, guest. You can see more at https://www.osrweb.site * * See examples and demos of IMS Message - Your Carousel24 hrs ...

"Interference Risk with npm Package Installations"

The software development community may experience problems with installations. Developers do this to use third-party libraries: this is how a (shared) script is added to a (framework) project. Within this domain, particularly the GitHub domain where developers gather to share their concepts, many "pieces of a particular type of software" are downloaded. This provides a complete overview of the original "source code," which they are permitted to use under their license. For most, "source code" originating from the author may be licensed under the MIT License, allowing the developer to freely modify, extend, and use it for both non-commercial and commercial purposes. The user then agrees to the license terms. Other (recognized) providers may also grant a similar license. One requirement is that the author provide some information about their work, such as the design of their product, name, date of creation, and other details. People must be able to trust the "source" of the concept. Moreover, a platform like this offers the opportunity to learn from each other's ideas, and some people are willing to provide their own input. When a software product hasn't been updated with the latest updates for a long time, it's assumed that the author (to the best of their knowledge) is satisfied with this and has no intention of responding to requests from others. The offering is presented in the form of Open Source (made accessible to this target group of software developers). The opposite of Open Source is Closed Source. The "source code" is not made public under copyright. The publisher then focuses on any errors (bugs) and other technical problems. From outside, they try to track down the problems and fix them through patches. A good example is that of the Windows operating system. All errors (no matter how unknown and politically motivated) will be investigated internally, and the possible causes of the problem will be investigated. According to researchers, a recent report revealed that the npm package called "lotusbail" misled its contributors. Incidentally, it's not entirely clear how the problems had become so widespread. At least, that's what the security firm claims about the situation: thousands of users had been affected over the past six months. The story also states that they had managed to develop a WhatsApp tool that worked seamlessly with the original product from parent company Meta. It was discovered that the tool intercepted account user data and sent it to the developer's server. It was recommended not to blindly trust third-party work. Sometimes the developer lacks additional information, such as support updates and relevant links to their (official) website(s). In the world of cybercrime, serious situations can often arise where users unnecessarily become victims of data theft. Cookie and authentication issues are sometimes mentioned in these cases. In such cases, an update can be made available to successfully resolve the situation. Source: thehackernews com

“Inmenging risico bij npm-pakket installaties”

Voor de community op het gebied van software ontwikeling kan het voorkomen dat men problemen ondervindt bij installaties. Ontwikkelaars doen dit om Bibliotheken van derden te gebruiken: zo wordt dan een (gedeeld) script aan een (framework) project toegevoegd. Binnen dit gebied, met name het GitHub domein waar ontwikkelaars bijeenkomen om hun concepten met elkaar te delen, worden veel “stukjes delen van een bepaald soort software” gedownload. Men krijgt hier een totaal overzicht van de originele “broncode” die deze onder iemands licentie mag gebruiken. Bij de meesten kan een “broncode” afkomstig van de auteur onder het MIT Licentie vallen en de ontwikkelaar deze vrij kan modificeren, uitbreiden en inzetten voor zowel non-commerciele als commerciele doeleinden. De gebruiker gaat vervolgens akkoord met de licentie-voorwaarden. Ook andere (erkende) aanbieders kunnen een soortgelijke licentie verlenen. Een voorwaarde is wel dat de auteur enige informatie over zijn werken verstrekt, dat is het ontwerp van zijn product, naam, datum van creatie en overige bijzonderheden. Men moet erop kunnen vertrouwen uit welke ‘bron’ het concept afkomstig is. Bovendien biedt een platform als deze de mogelijkheid om van elkaars ideêen te leren en willen sommigen weleens hun eigen input geven. Wanneer een software product langere tijd niet meer met de laatste updates zijn bijgewerkt, gaat men ervan uit dat de auteur (naar zijn beste weten) hiermee tevreden is en verder niet van plan is de verzoeken van anderen te beantwoorden. Het aanbod wordt gepresenteerd in de vorm van Open Source (toegankelijk gemaakt voor deze doelgroep software ontwikkelaars). Het tegenovergestelde van Open Source is Gesloten Source. De “broncode” wordt onder het auteursrecht niet openbaar gemaakt. De uitgever gaat dan af op eventuele fouten (bugs) en andere problemen van technische aard. Van buitenaf probeert men zo de problemen op te sporen en door middel van patches te verhelpen. Een goed voorbeeld is dat van het besturingssysteem Windows. Alle fouten (hoe onbekend en - politiek gemotiveerd - ook) zullen van binnenuit worden onderzocht en door welke oorzaken het probleem mogelijk zou zijn ontstaan. - - - Volgens onderzoekers zou uit een recent rapport zijn gebleken dat het npm-pakket genaamd “lotusbail” zijn deelnemers zou hebben misleid. Het is overigens niet echt helemaal duidelijk hoe de problemen zich in zo’n omvang hadden voorgedaan. Tenminste, zo zegt het beveiligingsbedrijf over de situatie, een aantal gebruikers dat tot in de duizenden loopt, waren sinds het afgelopen half jaar hierdoor getroffen. Het verhaal zegt verder dat men een WhatsApp tool had weten te ontwikkelen die naadloos met het echte product van moederbedrijf Meta werkte. Men constateerde dat het gereedschap data van accountgebruikers onderschepte en deze naar de server van de maker werden verstuurd. - - - Aanbevolen werd niet blindelings op het werk van derden te vetrouwen. Soms zal het de maker ontbreken aan aanvullende informatie zoals nieuws omtrent support en relevante links met betrekking tot zijn (officiële) website(s). In de wereld van Cybercrime kunnen vaak ernstige situaties ontstaan waarbij gebruikers onnodig slachtoffer worden van datadiefstal. Cookie- en authenticatie-issues worden soms hierbij vermeld. Een update kan men in zo’n geval beschikbaar maken om de situatie met succes te herstellen. Bron: thehackernews com

"Risco de Interferência com Instalações de Pacotes npm"

A comunidade de desenvolvimento de software pode enfrentar problemas com as instalações. Os programadores fazem isto para utilizar bibliotecas de terceiros: é assim que um script (partilhado) é adicionado a um projeto (framework). Neste domínio, particularmente no GitHub, onde os programadores se reúnem para partilhar os seus conceitos, são descarregados muitos "pedaços de um determinado tipo de software". Isto fornece uma visão completa do "código-fonte" original, que eles têm permissão para utilizar sob a sua licença. Para a maioria, o "código-fonte" com origem no autor pode ser licenciado sob a Licença MIT, permitindo ao programador modificá-lo, estendê-lo e utilizá-lo livremente para fins comerciais e não comerciais. O utilizador concorda com os termos da licença. Outros fornecedores (reconhecidos) também podem conceder uma licença semelhante. Um requisito é que o autor forneça algumas informações sobre o seu trabalho, como o design do produto, o nome, a data de criação e outros detalhes. As pessoas precisam de poder confiar na "fonte" do conceito. Além disso, uma plataforma como esta oferece a oportunidade de aprender com as ideias uns dos outros, e algumas pessoas estão dispostas a contribuir com as suas próprias ideias. Quando um produto de software não recebe atualizações durante um longo período, presume-se que o autor (dentro do seu conhecimento) está satisfeito com a situação e não tem intenção de atender aos pedidos de terceiros. A oferta é apresentada sob a forma de código aberto (tornado acessível a este grupo-alvo de programadores de software). O oposto do código aberto é o código fechado. O "código-fonte" não é disponibilizado publicamente sob direitos de autor. O programador, então, concentra-se em quaisquer erros (bugs) e outros problemas técnicos. Externamente, tenta rastrear os problemas e corrigi-los através de patches. Um bom exemplo é o do sistema operativo Windows. Todos os erros (por mais desconhecidos e politicamente motivados que sejam) serão investigados internamente, e as possíveis causas do problema serão apuradas. De acordo com os investigadores, um relatório recente revelou que o pacote npm denominado "lotusbail" induziu os seus colaboradores em erro. Aliás, não é totalmente claro como é que os problemas se tornaram tão generalizados. Pelo menos, é o que afirma a empresa de segurança sobre a situação: milhares de utilizadores foram afetados nos últimos seis meses. A reportagem afirma ainda que conseguiram desenvolver uma ferramenta para o WhatsApp que funcionava perfeitamente com o produto original da empresa-mãe, a Meta. Descobriu-se que a ferramenta intercetava dados de contas de utilizadores e enviava-os para o servidor do programador. A recomendação é não confiar cegamente em projetos de terceiros. Por vezes, o programador não fornece informações adicionais, como atualizações de suporte e links relevantes para os seus sites (oficiais). No mundo do cibercrime, podem ocorrer situações graves, em que os utilizadores se tornam vítimas de roubo de dados desnecessariamente. Os problemas com cookies e autenticação são frequentemente mencionados nestes casos. Nestas situações, pode ser disponibilizada uma atualização para resolver o problema. Fonte: thehackernews com

„Interferenzrisiko bei der Installation von npm-Paketen“

In der Softwareentwickler-Community können Probleme bei der Installation von Paketen auftreten. Entwickler nutzen diese, um Bibliotheken von Drittanbietern zu verwenden: So wird beispielsweise ein (gemeinsames) Skript in ein (Framework-)Projekt eingebunden. In diesem Bereich, insbesondere auf GitHub, wo Entwickler ihre Konzepte austauschen, werden viele Komponenten einer bestimmten Software heruntergeladen. Dadurch erhalten sie einen vollständigen Überblick über den ursprünglichen Quellcode, den sie gemäß ihrer Lizenz verwenden dürfen. Der vom Autor stammende Quellcode ist meist unter der MIT-Lizenz lizenziert, die es dem Entwickler erlaubt, ihn frei zu modifizieren, zu erweitern und sowohl für nichtkommerzielle als auch für kommerzielle Zwecke zu nutzen. Der Nutzer stimmt den Lizenzbedingungen zu. Auch andere (anerkannte) Anbieter vergeben möglicherweise ähnliche Lizenzen. Eine Voraussetzung ist, dass der Autor Informationen über seine Arbeit bereitstellt, wie beispielsweise das Design seines Produkts, den Namen, das Erstellungsdatum und weitere Details. Die Nutzer müssen der Quelle des Konzepts vertrauen können. Darüber hinaus bietet eine solche Plattform die Möglichkeit, voneinander zu lernen, und manche Nutzer sind bereit, ihre eigenen Ideen einzubringen. Wenn ein Softwareprodukt längere Zeit nicht aktualisiert wurde, geht man davon aus, dass der Autor (nach bestem Wissen und Gewissen) damit zufrieden ist und keine Absicht hat, auf Anfragen anderer zu reagieren. Das Angebot wird als Open Source präsentiert (und ist somit für diese Zielgruppe von Softwareentwicklern zugänglich). Das Gegenteil von Open Source ist Closed Source. Der Quellcode wird nicht urheberrechtlich geschützt veröffentlicht. Der Herausgeber konzentriert sich dann auf Fehler (Bugs) und andere technische Probleme. Von außen versucht er, die Probleme aufzuspüren und durch Patches zu beheben. Ein gutes Beispiel hierfür ist das Windows-Betriebssystem. Alle Fehler (egal wie unbekannt und politisch motiviert) werden intern untersucht, und die möglichen Ursachen werden erforscht. Laut Forschern hat ein aktueller Bericht ergeben, dass das npm-Paket „lotusbail“ seine Mitwirkenden in die Irre geführt hat. Es ist übrigens nicht ganz klar, wie die Probleme so weit verbreitet werden konnten. Das behauptet zumindest das Sicherheitsunternehmen: Tausende Nutzer seien in den letzten sechs Monaten betroffen gewesen. Laut Bericht gelang es ihnen, ein WhatsApp-Tool zu entwickeln, das nahtlos mit dem Originalprodukt des Mutterkonzerns Meta zusammenarbeitete. Es stellte sich heraus, dass das Tool Nutzerdaten abfing und an den Server des Entwicklers sendete. Es wird dringend davon abgeraten, der Arbeit von Drittanbietern blind zu vertrauen. Oftmals fehlen dem Entwickler wichtige Informationen, wie beispielsweise Support-Updates und relevante Links zu seiner (offiziellen) Website. In der Welt der Cyberkriminalität kommt es häufig zu schwerwiegenden Situationen, in denen Nutzer unnötigerweise Opfer von Datendiebstahl werden. In solchen Fällen werden mitunter Probleme mit Cookies und der Authentifizierung genannt. In diesen Fällen kann ein Update das Problem beheben. Quelle: thehackernews com

Riesgo de interferencia con la instalación de paquetes npm

La comunidad de desarrollo de software puede experimentar problemas con las instalaciones. Los desarrolladores hacen esto para usar bibliotecas de terceros: así es como se añade un script (compartido) a un proyecto (de framework). Dentro de este dominio, en particular el dominio de GitHub, donde los desarrolladores se reúnen para compartir sus conceptos, se descargan numerosos fragmentos de un tipo específico de software. Esto proporciona una visión general completa del código fuente original, que se les permite usar bajo su licencia. En la mayoría de los casos, el código fuente del autor puede estar licenciado bajo la Licencia MIT, lo que permite al desarrollador modificarlo, ampliarlo y usarlo libremente con fines comerciales y no comerciales. El usuario acepta los términos de la licencia. Otros proveedores reconocidos también pueden otorgar una licencia similar. Un requisito es que el autor proporcione información sobre su trabajo, como el diseño de su producto, su nombre, la fecha de creación y otros detalles. Es fundamental que las personas puedan confiar en la fuente del concepto. Además, una plataforma como esta ofrece la oportunidad de aprender de las ideas de los demás, y algunas personas están dispuestas a aportar sus propias aportaciones. Cuando un producto de software no se ha actualizado con las últimas actualizaciones durante mucho tiempo, se asume que el autor (según su leal saber y entender) está satisfecho y no tiene intención de responder a las solicitudes de otros. La oferta se presenta en formato de código abierto (accesible a este grupo objetivo de desarrolladores de software). Lo opuesto al código abierto es el código cerrado. El "código fuente" no se hace público bajo la protección de los derechos de autor. El editor se centra entonces en los errores (bugs) y otros problemas técnicos. Desde fuera, intenta localizar los problemas y solucionarlos mediante parches. Un buen ejemplo es el sistema operativo Windows. Todos los errores (por desconocidos o políticamente motivados que sean) se investigan internamente y se investigan las posibles causas del problema. Según investigadores, un informe reciente reveló que el paquete npm llamado "lotusbail" engañó a sus colaboradores. Por cierto, no está del todo claro cómo se generalizaron tanto los problemas. Al menos eso es lo que afirma la empresa de seguridad sobre la situación: miles de usuarios se han visto afectados en los últimos seis meses. El artículo también indica que han logrado desarrollar una herramienta de WhatsApp que funciona a la perfección con el producto original de la empresa matriz Meta. Se descubrió que la herramienta interceptaba datos de las cuentas de usuario y los enviaba al servidor del desarrollador. Se recomienda no confiar ciegamente en el trabajo de terceros. En ocasiones, el desarrollador carece de información adicional, como actualizaciones de soporte y enlaces relevantes a sus sitios web (oficiales). En el mundo de la ciberdelincuencia, a menudo pueden surgir situaciones graves en las que los usuarios se convierten innecesariamente en víctimas de robo de datos. En estos casos, a veces se mencionan problemas con las cookies y la autenticación. En tales casos, se puede publicar una actualización para resolver la situación con éxito. Fuente: thehackernews com

Risques d'interférences lors de l'installation de packages npm

La communauté du développement logiciel peut rencontrer des problèmes d'installation. Les développeurs utilisent des bibliothèques tierces : c'est ainsi qu'un script (partagé) est ajouté à un projet (de framework). Dans cet écosystème, et plus particulièrement sur GitHub où les développeurs se réunissent pour partager leurs idées, de nombreux composants logiciels sont téléchargés. Cela permet d'obtenir une vue d'ensemble du code source original, qu'ils sont autorisés à utiliser sous leur licence. Pour la plupart, le code source de l'auteur est distribué sous licence MIT, permettant au développeur de le modifier, de l'étendre et de l'utiliser librement à des fins non commerciales et commerciales. L'utilisateur accepte alors les termes de la licence. D'autres fournisseurs (reconnus) peuvent également proposer une licence similaire. L'auteur doit notamment fournir des informations sur son travail, telles que la conception du produit, son nom, sa date de création et d'autres détails. Il est essentiel que l'on puisse faire confiance à la source du concept. De plus, une plateforme comme celle-ci offre la possibilité d'apprendre des idées des uns et des autres, et certains sont disposés à y contribuer. Lorsqu'un logiciel n'a pas été mis à jour depuis longtemps, on suppose que son auteur (à sa connaissance) s'en satisfait et n'a pas l'intention de répondre aux demandes d'autres utilisateurs. L'offre est présentée sous forme de logiciel libre (accessible à ce public cible de développeurs). À l'opposé, le logiciel propriétaire (ou logiciel à code source fermé) ne publie pas son code source, qui est protégé par le droit d'auteur. L'éditeur se concentre alors sur les erreurs (bugs) et autres problèmes techniques. De l'extérieur, il tente de les identifier et de les corriger par des correctifs. Le système d'exploitation Windows en est un bon exemple. Toutes les erreurs (même les plus obscures et celles motivées par des raisons politiques) font l'objet d'une enquête interne, et leurs causes possibles sont analysées. Selon des chercheurs, un rapport récent a révélé que le package npm « lotusbail » a induit ses contributeurs en erreur. On ignore d'ailleurs comment ces problèmes ont pu se propager à une telle échelle. Du moins, c'est ce qu'affirme la société de sécurité : des milliers d'utilisateurs auraient été touchés ces six derniers mois. L'article indique également qu'ils avaient réussi à développer un outil WhatsApp fonctionnant parfaitement avec le produit original de sa société mère, Meta. Il a été découvert que cet outil interceptait les données des comptes utilisateurs et les envoyait au serveur du développeur. Il est donc recommandé de ne pas faire aveuglément confiance au travail de tiers. Il arrive que le développeur ne fournisse pas d'informations complémentaires, telles que les mises à jour du support et les liens pertinents vers son ou ses sites web (officiels). Dans le monde de la cybercriminalité, des situations graves surviennent fréquemment, où les utilisateurs deviennent involontairement victimes de vol de données. Des problèmes de cookies et d'authentification sont parfois évoqués dans ces cas. Une mise à jour peut alors être déployée pour résoudre le problème. Source : thehackernews com

"Rischio di interferenza con l'installazione dei pacchetti npm"

La comunità di sviluppo software potrebbe riscontrare problemi con le installazioni. Gli sviluppatori lo fanno per utilizzare librerie di terze parti: è così che uno script (condiviso) viene aggiunto a un progetto (framework). All'interno di questo dominio, in particolare il dominio GitHub dove gli sviluppatori si riuniscono per condividere i loro concetti, vengono scaricati molti "pezzi di un particolare tipo di software". Questo fornisce una panoramica completa del "codice sorgente" originale, che è consentito utilizzare in base alla propria licenza. Nella maggior parte dei casi, il "codice sorgente" proveniente dall'autore può essere concesso in licenza con la licenza MIT, consentendo allo sviluppatore di modificarlo, estenderlo e utilizzarlo liberamente sia per scopi commerciali che non commerciali. L'utente accetta quindi i termini della licenza. Anche altri fornitori (riconosciuti) possono concedere una licenza simile. Un requisito è che l'autore fornisca alcune informazioni sul proprio lavoro, come il design del prodotto, il nome, la data di creazione e altri dettagli. Le persone devono potersi fidare della "fonte" del concetto. Inoltre, una piattaforma come questa offre l'opportunità di imparare dalle idee altrui e alcune persone sono disposte a fornire il proprio contributo. Quando un prodotto software non viene aggiornato con gli ultimi aggiornamenti per molto tempo, si presume che l'autore (al meglio delle sue conoscenze) ne sia soddisfatto e non abbia intenzione di rispondere alle richieste di altri. L'offerta viene presentata sotto forma di Open Source (resa accessibile a questo gruppo target di sviluppatori software). L'opposto dell'Open Source è il Closed Source. Il "codice sorgente" non viene reso pubblico sotto copyright. L'editore si concentra quindi su eventuali errori (bug) e altri problemi tecnici. Dall'esterno, cerca di individuare i problemi e risolverli tramite patch. Un buon esempio è quello del sistema operativo Windows. Tutti gli errori (non importa quanto sconosciuti e motivati ​​politicamente) vengono indagati internamente e vengono indagate le possibili cause del problema. Secondo i ricercatori, un recente rapporto ha rivelato che il pacchetto npm chiamato "lotusbail" ha tratto in inganno i suoi contributori. Tra l'altro, non è del tutto chiaro come i problemi siano diventati così diffusi. Almeno, questo è ciò che l'azienda di sicurezza afferma riguardo alla situazione: migliaia di utenti sono stati colpiti negli ultimi sei mesi. L'articolo afferma anche che sono riusciti a sviluppare uno strumento WhatsApp che funzionava perfettamente con il prodotto originale della casa madre Meta. Si è scoperto che lo strumento intercettava i dati degli utenti e li inviava al server dello sviluppatore. Si raccomandava di non fidarsi ciecamente del lavoro di terze parti. A volte lo sviluppatore non fornisce informazioni aggiuntive, come aggiornamenti di supporto e link pertinenti ai propri siti web (ufficiali). Nel mondo della criminalità informatica, possono spesso verificarsi situazioni gravi in ​​cui gli utenti diventano inutilmente vittime di furti di dati. In questi casi, a volte vengono menzionati problemi di cookie e autenticazione. In questi casi, può essere reso disponibile un aggiornamento per risolvere il problema. Fonte: thehackernews com

"Κίνδυνος Παρεμβολής με Εγκαταστάσεις Πακέτων npm"

Η κοινότητα ανάπτυξης λογισμικού ενδέχεται να αντιμετωπίσει προβλήματα με τις εγκαταστάσεις. Οι προγραμματιστές το κάνουν αυτό για να χρησιμοποιήσουν βιβλιοθήκες τρίτων: έτσι προστίθεται ένα (κοινόχρηστο) σενάριο σε ένα έργο (πλαισίου). Μέσα σε αυτόν τον τομέα, ιδιαίτερα στον τομέα GitHub όπου οι προγραμματιστές συγκεντρώνονται για να μοιραστούν τις ιδέες τους, λαμβάνονται πολλά "κομμάτια ενός συγκεκριμένου τύπου λογισμικού". Αυτό παρέχει μια πλήρη επισκόπηση του αρχικού "πηγαίου κώδικα", τον οποίο επιτρέπεται να χρησιμοποιούν βάσει της άδειάς τους. Για τους περισσότερους, ο "πηγαίος κώδικας" που προέρχεται από τον δημιουργό μπορεί να έχει άδεια χρήσης βάσει της Άδειας MIT, επιτρέποντας στον προγραμματιστή να τον τροποποιεί, να τον επεκτείνει και να τον χρησιμοποιεί ελεύθερα τόσο για μη εμπορικούς όσο και για εμπορικούς σκοπούς. Ο χρήστης στη συνέχεια συμφωνεί με τους όρους της άδειας χρήσης. Άλλοι (αναγνωρισμένοι) πάροχοι μπορούν επίσης να χορηγήσουν μια παρόμοια άδεια. Μια απαίτηση είναι ο δημιουργός να παρέχει ορισμένες πληροφορίες σχετικά με το έργο του, όπως το σχεδιασμό του προϊόντος του, το όνομα, την ημερομηνία δημιουργίας και άλλες λεπτομέρειες. Οι άνθρωποι πρέπει να μπορούν να εμπιστεύονται την "πηγή" της ιδέας. Επιπλέον, μια πλατφόρμα όπως αυτή προσφέρει την ευκαιρία να μαθαίνουν ο ένας από τις ιδέες του άλλου και ορισμένοι άνθρωποι είναι πρόθυμοι να παρέχουν τη δική τους συμβολή. Όταν ένα προϊόν λογισμικού δεν έχει ενημερωθεί με τις πιο πρόσφατες ενημερώσεις για μεγάλο χρονικό διάστημα, θεωρείται δεδομένο ότι ο δημιουργός (κατά την καλύτερη γνώση του) είναι ικανοποιημένος με αυτό και δεν έχει καμία πρόθεση να απαντήσει σε αιτήματα άλλων. Η προσφορά παρουσιάζεται με τη μορφή Ανοιχτού Κώδικα (που διατίθεται σε αυτήν την ομάδα-στόχο προγραμματιστών λογισμικού). Το αντίθετο του Ανοιχτού Κώδικα είναι το Κλειστού Κώδικα. Ο "πηγαίος κώδικας" δεν δημοσιοποιείται βάσει πνευματικών δικαιωμάτων. Ο εκδότης στη συνέχεια εστιάζει σε τυχόν σφάλματα (bugs) και άλλα τεχνικά προβλήματα. Από έξω, προσπαθούν να εντοπίσουν τα προβλήματα και να τα διορθώσουν μέσω ενημερώσεων κώδικα. Ένα καλό παράδειγμα είναι αυτό του λειτουργικού συστήματος Windows. Όλα τα σφάλματα (ανεξάρτητα από το πόσο άγνωστα και πολιτικά υποκινούμενα) θα διερευνηθούν εσωτερικά και θα διερευνηθούν οι πιθανές αιτίες του προβλήματος. Σύμφωνα με ερευνητές, μια πρόσφατη έκθεση αποκάλυψε ότι το πακέτο npm που ονομάζεται "lotusbail" παραπλάνησε τους συντελεστές του. Παρεμπιπτόντως, δεν είναι απολύτως σαφές πώς τα προβλήματα είχαν γίνει τόσο διαδεδομένα. Τουλάχιστον, αυτό ισχυρίζεται η εταιρεία ασφαλείας για την κατάσταση: χιλιάδες χρήστες είχαν επηρεαστεί τους τελευταίους έξι μήνες. Η ιστορία αναφέρει επίσης ότι κατάφεραν να αναπτύξουν ένα εργαλείο WhatsApp που λειτουργούσε άψογα με το αρχικό προϊόν της μητρικής εταιρείας Meta. Ανακαλύφθηκε ότι το εργαλείο υποκλέπτει δεδομένα χρηστών λογαριασμών και τα στέλνει στον διακομιστή του προγραμματιστή. Συνιστάται να μην εμπιστεύεστε τυφλά την εργασία τρίτων. Μερικές φορές ο προγραμματιστής δεν διαθέτει πρόσθετες πληροφορίες, όπως ενημερώσεις υποστήριξης και σχετικούς συνδέσμους προς τον/τους (επίσημο/ους) ιστότοπο/ιστότοπους του. Στον κόσμο του κυβερνοεγκλήματος, συχνά μπορούν να προκύψουν σοβαρές καταστάσεις όπου οι χρήστες γίνονται άσκοπα θύματα κλοπής δεδομένων. Σε αυτές τις περιπτώσεις αναφέρονται μερικές φορές προβλήματα με τα cookie και τον έλεγχο ταυτότητας. Σε τέτοιες περιπτώσεις, μπορεί να διατεθεί μια ενημέρωση για την επιτυχή επίλυση της κατάστασης. Πηγή: thehackernews com

„Ryzyko zakłóceń podczas instalacji pakietów npm”

Społeczność programistów może napotkać problemy z instalacjami. Programiści korzystają z bibliotek zewnętrznych: w ten sposób (współdzielony) skrypt jest dodawany do projektu (frameworkowego). W tej domenie, a w szczególności w domenie GitHub, gdzie programiści gromadzą się, aby dzielić się swoimi koncepcjami, pobieranych jest wiele „fragmentów określonego typu oprogramowania”. Zapewnia to pełny przegląd oryginalnego „kodu źródłowego”, z którego mogą korzystać na mocy swojej licencji. W większości przypadków „kod źródłowy” pochodzący od autora może być objęty licencją MIT, co pozwala programiście na jego swobodną modyfikację, rozszerzanie i wykorzystywanie zarówno w celach niekomercyjnych, jak i komercyjnych. Użytkownik następnie akceptuje warunki licencji. Inni (uznani) dostawcy również mogą udzielić podobnej licencji. Jednym z wymogów jest, aby autor podał pewne informacje o swojej pracy, takie jak projekt produktu, imię i nazwisko, data utworzenia i inne szczegóły. Użytkownicy muszą być w stanie zaufać „źródłu” koncepcji. Co więcej, platforma taka jak ta oferuje możliwość wzajemnego uczenia się od siebie nawzajem, a niektórzy użytkownicy chętnie dzielą się swoimi pomysłami. Gdy produkt programowy nie był aktualizowany o najnowsze aktualizacje przez długi czas, zakłada się, że autor (według swojej najlepszej wiedzy) jest z tego zadowolony i nie zamierza odpowiadać na prośby innych. Oferta jest prezentowana w formie Open Source (udostępnionej tej grupie docelowej programistów). Przeciwieństwem Open Source jest Closed Source. „Kod źródłowy” nie jest upubliczniany z zachowaniem praw autorskich. Wydawca koncentruje się na wszelkich błędach (bugach) i innych problemach technicznych. Z zewnątrz stara się namierzyć problemy i naprawić je za pomocą poprawek. Dobrym przykładem jest system operacyjny Windows. Wszystkie błędy (niezależnie od tego, jak nieznane i motywowane politycznie) będą badane wewnętrznie, a możliwe przyczyny problemu zostaną zbadane. Według badaczy, niedawny raport ujawnił, że pakiet npm o nazwie „lotusbail” wprowadził w błąd swoich współpracowników. Nawiasem mówiąc, nie jest do końca jasne, jak problemy stały się tak powszechne. Tak przynajmniej twierdzi firma ochroniarska: w ciągu ostatnich sześciu miesięcy tysiące użytkowników padło ofiarą ataku. W artykule czytamy również, że udało im się opracować narzędzie WhatsApp, które bezproblemowo współpracowało z oryginalnym produktem firmy macierzystej Meta. Odkryto, że narzędzie przechwytywało dane użytkowników kont i przesyłało je na serwer dewelopera. Zalecono, aby nie ufać bezkrytycznie pracy osób trzecich. Czasami deweloperzy nie dysponują dodatkowymi informacjami, takimi jak aktualizacje pomocy technicznej i odpowiednie linki do swoich (oficjalnych) stron internetowych. W świecie cyberprzestępczości często zdarzają się poważne sytuacje, w których użytkownicy niepotrzebnie padają ofiarą kradzieży danych. W takich przypadkach czasami wspomina się o problemach z plikami cookie i uwierzytelnianiem. W takich przypadkach można udostępnić aktualizację, aby skutecznie rozwiązać problem. Źródło: thehackernews com

„Риск от смущения при инсталации на npm пакети“

Общността на разработчиците на софтуер може да срещне проблеми с инсталациите. Разработчиците правят това, за да използват библиотеки на трети страни: по този начин се добавя (споделен) скрипт към (рамков) проект. В рамките на този домейн, особено в домейна GitHub, където разработчиците се събират, за да споделят своите концепции, се изтеглят много „части от определен тип софтуер“. Това предоставя пълен преглед на оригиналния „изходен код“, който им е разрешено да използват съгласно лиценза си. За повечето „изходният код“, произхождащ от автора, може да бъде лицензиран съгласно лиценза MIT, което позволява на разработчика свободно да го променя, разширява и използва както за некомерсиални, така и за търговски цели. След това потребителят се съгласява с условията на лиценза. Други (признати) доставчици също могат да предоставят подобен лиценз. Едно от изискванията е авторът да предостави известна информация за своята работа, като например дизайна на продукта си, име, дата на създаване и други подробности. Хората трябва да могат да се доверяват на „източника“ на концепцията. Освен това, платформа като тази предлага възможност да се учат от идеите си един на друг и някои хора са готови да предоставят собствен принос. Когато даден софтуерен продукт не е актуализиран с най-новите актуализации от дълго време, се приема, че авторът (доколкото му е известно) е доволен от това и няма намерение да отговаря на заявки от други. Предложението се представя под формата на отворен код (достъпен за тази целева група софтуерни разработчици). Противоположното на отворения код е затвореният код. „Изходният код“ не се публикува под авторско право. След това издателят се фокусира върху евентуални грешки (бъгове) и други технически проблеми. Отвън те се опитват да открият проблемите и да ги отстранят чрез корекции. Добър пример е този на операционната система Windows. Всички грешки (без значение колко неизвестни и политически мотивирани) ще бъдат разследвани вътрешно, а възможните причини за проблема ще бъдат разследвани. Според изследователи, скорошен доклад разкри, че npm пакетът, наречен „lotusbail“, е подвел своите сътрудници. Между другото, не е напълно ясно как проблемите са станали толкова широко разпространени. Поне това твърди фирмата за сигурност за ситуацията: хиляди потребители са били засегнати през последните шест месеца. В статията се посочва също, че са успели да разработят инструмент за WhatsApp, който работи безпроблемно с оригиналния продукт на компанията майка Meta. Установено е, че инструментът е прихващал потребителски данни от акаунти и ги е изпращал до сървъра на разработчика. Препоръчително е да не се доверявате сляпо на работата на трети страни. Понякога разработчикът не предоставя допълнителна информация, като например актуализации за поддръжка и подходящи връзки към своите (официални) уебсайтове. В света на киберпрестъпността често могат да възникнат сериозни ситуации, при които потребителите ненужно стават жертви на кражба на данни. В тези случаи понякога се споменават проблеми с бисквитките и удостоверяването. В такива случаи може да бъде предоставена актуализация, която да разреши успешно ситуацията. Източник: thehackernews com

"Rizik od interferencije s instalacijama npm paketa"

Zajednica za razvoj softvera može imati problema s instalacijama. Razvojni programeri to rade kako bi koristili biblioteke trećih strana: na ovaj način se (dijeljeni) skript dodaje u (framework) projekt. Unutar ove domene, posebno GitHub domene gdje se razvojni programeri okupljaju kako bi podijelili svoje koncepte, preuzimaju se mnogi "dijelovi određene vrste softvera". To pruža potpuni pregled izvornog "izvornog koda" koji im je dopušteno koristiti pod njihovom licencom. Za većinu, "izvorni kod" koji potječe od autora može biti licenciran pod MIT licencom, što omogućuje razvojnom programeru da ga slobodno mijenja, proširuje i koristi u nekomercijalne i komercijalne svrhe. Korisnik tada pristaje na uvjete licence. Drugi (priznati) pružatelji usluga također mogu odobriti sličnu licencu. Jedan od zahtjeva je da autor pruži neke informacije o svom radu, kao što su dizajn njihovog proizvoda, naziv, datum stvaranja i drugi detalji. Ljudi moraju moći vjerovati "izvoru" koncepta. Štoviše, platforma poput ove nudi priliku za učenje iz ideja jedni drugih, a neki ljudi su spremni dati vlastiti doprinos. Kada softverski proizvod dugo nije ažuriran najnovijim ažuriranjima, pretpostavlja se da je autor (koliko mu je poznato) zadovoljan time i nema namjeru odgovarati na zahtjeve drugih. Ponuda se predstavlja u obliku otvorenog koda (dostupan ovoj ciljnoj skupini softverskih programera). Suprotnost otvorenom kodu je zatvoreni kod. "Izvorni kod" nije javno objavljen pod autorskim pravima. Izdavač se zatim fokusira na sve pogreške (bugove) i druge tehničke probleme. Izvana pokušavaju pronaći probleme i riješiti ih putem zakrpa. Dobar primjer je operativni sustav Windows. Sve pogreške (bez obzira koliko nepoznate i politički motivirane) bit će istražene interno, a istražit će se i mogući uzroci problema. Prema istraživačima, nedavno izvješće otkrilo je da je npm paket pod nazivom "lotusbail" zavarao svoje suradnike. Usput, nije sasvim jasno kako su problemi postali toliko rašireni. Barem tako sigurnosna tvrtka tvrdi o situaciji: tisuće korisnika bilo je pogođeno u posljednjih šest mjeseci. U priči se također navodi da su uspjeli razviti WhatsApp alat koji je besprijekorno radio s originalnim proizvodom matične tvrtke Meta. Otkriveno je da je alat presreo korisničke podatke računa i slao ih na poslužitelj programera. Preporučeno je da se ne vjeruje slijepo radu trećih strana. Ponekad programeru nedostaju dodatne informacije, poput ažuriranja podrške i relevantnih poveznica na njihove (službene) web stranice. U svijetu kibernetičkog kriminala često se mogu pojaviti ozbiljne situacije u kojima korisnici nepotrebno postaju žrtve krađe podataka. U tim slučajevima ponekad se spominju problemi s kolačićima i autentifikacijom. U takvim slučajevima može se objaviti ažuriranje kako bi se uspješno riješila situacija. Izvor: thehackernews com

"Rizik od interferencije s instalacijama npm paketa"

Zajednica za razvoj softvera može imati problema s instalacijama. Programeri to rade kako bi koristili biblioteke trećih strana: na ovaj način se (dijeljeni) skript dodaje u (framework) projekat. Unutar ove domene, posebno GitHub domene gdje se programeri okupljaju kako bi podijelili svoje koncepte, preuzimaju se mnogi "dijelovi određene vrste softvera". Ovo pruža potpuni pregled originalnog "izvornog koda", koji im je dozvoljeno koristiti pod njihovom licencom. Za većinu, "izvorni kod" koji potiče od autora može biti licenciran pod MIT licencom, što omogućava programeru da ga slobodno mijenja, proširuje i koristi i u nekomercijalne i u komercijalne svrhe. Korisnik tada pristaje na uslove licence. Drugi (priznati) dobavljači također mogu odobriti sličnu licencu. Jedan od zahtjeva je da autor pruži neke informacije o svom radu, kao što su dizajn njihovog proizvoda, naziv, datum kreiranja i drugi detalji. Ljudi moraju biti u mogućnosti da vjeruju "izvoru" koncepta. Štaviše, platforma poput ove nudi priliku za učenje iz ideja jedni drugih, a neki ljudi su spremni da daju svoj doprinos. Kada softverski proizvod dugo nije ažuriran najnovijim ažuriranjima, pretpostavlja se da je autor (koliko mu je poznato) zadovoljan time i nema namjeru odgovarati na zahtjeve drugih. Ponuda se predstavlja u obliku otvorenog koda (dostupan ovoj ciljnoj grupi programera softvera). Suprotnost otvorenom kodu je zatvoreni kod. "Izvorni kod" se ne objavljuje javno pod autorskim pravima. Izdavač se zatim fokusira na sve greške (bugove) i druge tehničke probleme. Izvana pokušavaju pronaći probleme i riješiti ih putem zakrpa. Dobar primjer je operativni sistem Windows. Sve greške (bez obzira koliko nepoznate i politički motivirane) bit će istražene interno, a mogući uzroci problema bit će istraženi. Prema istraživačima, nedavni izvještaj je otkrio da je npm paket pod nazivom "lotusbail" obmanuo svoje saradnike. Usput, nije sasvim jasno kako su problemi postali toliko rašireni. Barem tako sigurnosna firma tvrdi o situaciji: hiljade korisnika su pogođene u proteklih šest mjeseci. U priči se također navodi da su uspjeli razviti WhatsApp alat koji je besprijekorno radio s originalnim proizvodom matične kompanije Meta. Otkriveno je da je alat presreo korisničke podatke i slao ih na server programera. Preporučeno je da se ne vjeruje slijepo radu trećih strana. Ponekad programeru nedostaju dodatne informacije, kao što su ažuriranja podrške i relevantni linkovi do njihovih (službenih) web stranica. U svijetu cyber kriminala često se mogu pojaviti ozbiljne situacije u kojima korisnici nepotrebno postaju žrtve krađe podataka. U ovim slučajevima ponekad se spominju problemi s kolačićima i autentifikacijom. U takvim slučajevima, ažuriranje može biti dostupno kako bi se situacija uspješno riješila. Izvor: thehackernews com

„Interferencia kockázat az npm csomagok telepítésével”

A szoftverfejlesztő közösség problémákat tapasztalhat a telepítésekkel. A fejlesztők ezt harmadik féltől származó könyvtárak használatához teszik: így adnak hozzá egy (megosztott) szkriptet egy (keretrendszer) projekthez. Ezen a tartományon belül, különösen a GitHub tartományon belül, ahol a fejlesztők összegyűlnek, hogy megosszák koncepcióikat, számos „egy adott típusú szoftver darabja” töltődik le. Ez teljes áttekintést nyújt az eredeti „forráskódról”, amelyet a licencük értelmében használhatnak. A legtöbb esetben a szerzőtől származó „forráskód” az MIT licenc alatt licencelhető, amely lehetővé teszi a fejlesztő számára, hogy szabadon módosítsa, bővítse és felhasználja azt mind nem kereskedelmi, mind kereskedelmi célokra. A felhasználó ezután elfogadja a licencfeltételeket. Más (elismert) szolgáltatók is adhatnak hasonló licencet. Az egyik követelmény, hogy a szerző adjon meg néhány információt a munkájáról, például a termék tervét, nevét, a létrehozás dátumát és egyéb részleteket. Az embereknek meg kell tudniuk bízni a koncepció „forrásában”. Ezenkívül egy ilyen platform lehetőséget kínál arra, hogy tanuljanak egymás ötleteiből, és egyesek hajlandóak saját véleményt is nyilvánítani. Amikor egy szoftverterméket hosszú ideje nem frissítettek a legújabb frissítésekkel, feltételezzük, hogy a szerző (legjobb tudomása szerint) elégedett ezzel, és nem szándékozik mások kéréseire reagálni. A kínálat nyílt forráskódú (a szoftverfejlesztők célcsoportja számára hozzáférhetővé tett) formában jelenik meg. A nyílt forráskód ellentéte a zárt forráskódú. A "forráskód" nem kerül nyilvánosságra szerzői jogvédelem alatt. A kiadó ezután a hibákra (bugokra) és egyéb technikai problémákra összpontosít. Kívülről megpróbálják felkutatni a problémákat, és javításokkal kijavítani azokat. Jó példa erre a Windows operációs rendszer hibája. Minden hibát (függetlenül attól, hogy mennyire ismeretlen és politikailag motivált) belsőleg kivizsgálnak, és a probléma lehetséges okait is megvizsgálják. A kutatók szerint egy nemrégiben készült jelentésből kiderült, hogy a "lotusbail" nevű npm csomag félrevezette a közreműködőket. Egyébként nem teljesen világos, hogyan váltak a problémák ilyen széles körben elterjedtté. Legalábbis ezt állítja a biztonsági cég a helyzetről: az elmúlt hat hónapban több ezer felhasználót érintett a probléma. A cikk azt is állítja, hogy sikerült kifejleszteniük egy WhatsApp eszközt, amely zökkenőmentesen működött az anyavállalat, a Meta eredeti termékével. Felfedezték, hogy az eszköz elfogott felhasználói fiókadatokat, és elküldte azokat a fejlesztő szerverére. Azt javasolták, hogy ne bízzanak vakon a harmadik fél munkájában. Előfordul, hogy a fejlesztőnek nincsenek további információi, például támogatási frissítések és releváns linkek a (hivatalos) weboldalukra. A kiberbűnözés világában gyakran adódhatnak súlyos helyzetek, amikor a felhasználók szükségtelenül adatlopás áldozataivá válnak. Ezekben az esetekben néha süti- és hitelesítési problémákat említenek. Ilyen esetekben frissítés érhető el a helyzet sikeres megoldása érdekében. Forrás: thehackernews com

„Risc de interferență cu instalările pachetelor npm”

Comunitatea de dezvoltare software poate întâmpina probleme cu instalările. Dezvoltatorii fac acest lucru pentru a utiliza biblioteci terțe: acesta este modul în care un script (partajat) este adăugat la un proiect (framework). În cadrul acestui domeniu, în special în domeniul GitHub unde dezvoltatorii se adună pentru a-și împărtăși conceptele, se descarcă multe „părți dintr-un anumit tip de software”. Aceasta oferă o imagine de ansamblu completă a „codului sursă” original, pe care li se permite să îl utilizeze sub licența lor. Pentru majoritatea, „codul sursă” provenit de la autor poate fi licențiat sub licența MIT, permițând dezvoltatorului să îl modifice, să îl extindă și să îl utilizeze liber atât în ​​scopuri necomerciale, cât și comerciale. Utilizatorul este apoi de acord cu termenii licenței. Și alți furnizori (recunoscuți) pot acorda o licență similară. O cerință este ca autorul să furnizeze câteva informații despre munca sa, cum ar fi designul produsului său, numele, data creării și alte detalii. Oamenii trebuie să poată avea încredere în „sursa” conceptului. Mai mult, o platformă ca aceasta oferă oportunitatea de a învăța din ideile celorlalți, iar unii oameni sunt dispuși să-și ofere propria contribuție. Când un produs software nu a fost actualizat cu cele mai recente actualizări pentru o perioadă lungă de timp, se presupune că autorul (din câte știe) este mulțumit de acest lucru și nu are intenția de a răspunde solicitărilor altora. Oferta este prezentată sub formă de Open Source (accesibilă acestui grup țintă de dezvoltatori de software). Opusul Open Source este Closed Source. „Codul sursă” nu este făcut public sub drept de autor. Editorul se concentrează apoi pe orice erori (bug-uri) și alte probleme tehnice. Din exterior, încearcă să identifice problemele și să le remedieze prin patch-uri. Un bun exemplu este cel al sistemului de operare Windows. Toate erorile (indiferent cât de necunoscute și motivate politic) vor fi investigate intern, iar posibilele cauze ale problemei vor fi investigate. Potrivit cercetătorilor, un raport recent a dezvăluit că pachetul npm numit „lotusbail” și-a indus în eroare contribuitorii. De altfel, nu este complet clar cum au devenit problemele atât de răspândite. Cel puțin, asta susține firma de securitate despre situație: mii de utilizatori au fost afectați în ultimele șase luni. Articolul mai precizează că au reușit să dezvolte un instrument WhatsApp care funcționa perfect cu produsul original al companiei-mamă, Meta. S-a descoperit că instrumentul a interceptat datele contului utilizatorului și le-a trimis către serverul dezvoltatorului. S-a recomandat să nu se acorde încredere orbește lucrărilor terților. Uneori, dezvoltatorului îi lipsesc informații suplimentare, cum ar fi actualizări de asistență și link-uri relevante către site-ul(ele) web (oficiale) al acestuia. În lumea criminalității cibernetice, pot apărea adesea situații grave în care utilizatorii devin în mod inutil victime ale furtului de date. În aceste cazuri, uneori se menționează probleme legate de cookie-uri și autentificare. În astfel de cazuri, se poate pune la dispoziție o actualizare pentru a rezolva cu succes situația. Sursa: thehackernews com

„Riziko rušení při instalaci balíčků npm“

Komunita vývojářů softwaru se může setkat s problémy s instalacemi. Vývojáři to dělají, aby mohli používat knihovny třetích stran: takto se (sdílený) skript přidává do (frameworkového) projektu. V rámci této domény, zejména domény GitHub, kde se vývojáři shromažďují, aby sdíleli své koncepty, se stahuje mnoho „kusů určitého typu softwaru“. To poskytuje kompletní přehled o původním „zdrojovém kódu“, který mohou používat na základě své licence. Pro většinu z nich může být „zdrojový kód“ pocházející od autora licencován na základě licence MIT, což vývojáři umožňuje jej volně upravovat, rozšiřovat a používat pro nekomerční i komerční účely. Uživatel poté souhlasí s licenčními podmínkami. Podobnou licenci mohou udělit i další (uznávaní) poskytovatelé. Jedním z požadavků je, aby autor poskytl určité informace o své práci, jako je design produktu, název, datum vytvoření a další podrobnosti. Lidé musí být schopni důvěřovat „zdroji“ konceptu. Platforma, jako je tato, navíc nabízí možnost učit se z nápadů ostatních a někteří lidé jsou ochotni poskytnout své vlastní vstupy. Pokud softwarový produkt nebyl delší dobu aktualizován nejnovějšími aktualizacemi, předpokládá se, že autor (podle svého nejlepšího vědomí a svědomí) je s tím spokojen a nemá v úmyslu reagovat na požadavky ostatních. Nabídka je prezentována ve formě open source (zpřístupněna této cílové skupině softwarových vývojářů). Opakem open source je closed source. „Zdrojový kód“ není zveřejňován pod autorským právem. Vydavatel se poté zaměřuje na případné chyby (bugy) a další technické problémy. Zvenčí se snaží problémy vystopovat a opravit pomocí záplat. Dobrým příkladem je operační systém Windows. Všechny chyby (bez ohledu na to, jak neznámé a politicky motivované) budou interně vyšetřeny a budou vyšetřeny možné příčiny problému. Podle výzkumníků nedávná zpráva odhalila, že balíček npm s názvem „lotusbail“ uvedl své přispěvatele v omyl. Mimochodem, není zcela jasné, jak se problémy tak rozšířily. Alespoň to o situaci tvrdí bezpečnostní firma: za posledních šest měsíců byly postiženy tisíce uživatelů. V článku se také uvádí, že se jim podařilo vyvinout nástroj WhatsApp, který bezproblémově fungoval s původním produktem mateřské společnosti Meta. Bylo zjištěno, že nástroj zachycoval uživatelská data účtů a odesílal je na server vývojáře. Bylo doporučeno slepě nedůvěřovat práci třetích stran. Vývojář někdy postrádá další informace, jako jsou aktualizace podpory a relevantní odkazy na své (oficiální) webové stránky. Ve světě kyberkriminality mohou často nastat vážné situace, kdy se uživatelé zbytečně stanou oběťmi krádeže dat. V těchto případech se někdy zmiňují problémy se soubory cookie a ověřováním. V takových případech může být k dispozici aktualizace, která situaci úspěšně vyřeší. Zdroj: thehackernews com

„Riziko interferencie s inštaláciami balíkov npm“

Komunita vývojárov softvéru môže mať problémy s inštaláciami. Vývojári to robia, aby mohli používať knižnice tretích strán: takto sa (zdieľaný) skript pridáva do (frameworkového) projektu. V rámci tejto domény, najmä domény GitHub, kde sa vývojári stretávajú, aby zdieľali svoje koncepty, sa sťahuje mnoho „kusov určitého typu softvéru“. To poskytuje kompletný prehľad o pôvodnom „zdrojovom kóde“, ktorý môžu používať na základe svojej licencie. Pre väčšinu môže byť „zdrojový kód“ pochádzajúci od autora licencovaný na základe licencie MIT, čo umožňuje vývojárovi voľne ho upravovať, rozširovať a používať na nekomerčné aj komerčné účely. Používateľ potom súhlasí s licenčnými podmienkami. Podobnú licenciu môžu udeliť aj iní (uznávaní) poskytovatelia. Jednou z požiadaviek je, aby autor poskytol určité informácie o svojej práci, ako napríklad dizajn svojho produktu, názov, dátum vytvorenia a ďalšie podrobnosti. Ľudia musia byť schopní dôverovať „zdroju“ konceptu. Okrem toho platforma, ako je táto, ponúka možnosť učiť sa od nápadov ostatných a niektorí ľudia sú ochotní poskytnúť svoj vlastný vklad. Keď softvérový produkt nebol dlhší čas aktualizovaný najnovšími aktualizáciami, predpokladá sa, že autor (podľa svojho najlepšieho vedomia a svedomia) je s tým spokojný a nemá v úmysle reagovať na žiadosti iných. Ponuka je prezentovaná vo forme open source (sprístupneného tejto cieľovej skupine softvérových vývojárov). Opakom open source je uzavretý source. „Zdrojový kód“ nie je zverejňovaný pod autorským právom. Vydavateľ sa potom zameriava na akékoľvek chyby (bugy) a iné technické problémy. Zvonku sa snaží problémy vystopovať a opraviť pomocou záplat. Dobrým príkladom je operačný systém Windows. Všetky chyby (bez ohľadu na to, aké sú neznáme a politicky motivované) budú interne vyšetrené a budú prešetrené aj možné príčiny problému. Podľa výskumníkov nedávna správa odhalila, že balík npm s názvom „lotusbail“ zavádzal svojich prispievateľov. Mimochodom, nie je úplne jasné, ako sa problémy tak rozšírili. Aspoň to o situácii tvrdí bezpečnostná firma: za posledných šesť mesiacov boli postihnuté tisíce používateľov. V článku sa tiež uvádza, že sa im podarilo vyvinúť nástroj WhatsApp, ktorý bezproblémovo fungoval s pôvodným produktom materskej spoločnosti Meta. Zistilo sa, že nástroj zachytával údaje používateľov účtov a odosielal ich na server vývojára. Odporúčalo sa slepo nedôverovať práci tretích strán. Vývojár niekedy neposkytuje ďalšie informácie, ako sú aktualizácie podpory a relevantné odkazy na svoje (oficiálne) webové stránky. Vo svete kyberkriminality môžu často nastať vážne situácie, keď sa používatelia zbytočne stanú obeťami krádeže údajov. V týchto prípadoch sa niekedy spomínajú problémy so súbormi cookie a autentifikáciou. V takýchto prípadoch môže byť k dispozícii aktualizácia, ktorá situáciu úspešne vyrieši. Zdroj: thehackernews com

»Tveganje motenj pri namestitvah paketov npm«

Skupnost razvijalcev programske opreme lahko naleti na težave pri namestitvah. Razvijalci to storijo za uporabo knjižnic tretjih oseb: tako se (skupni) skript doda v (ogrodni) projekt. Znotraj te domene, zlasti domene GitHub, kjer se razvijalci zbirajo, da bi delili svoje koncepte, se prenese veliko »kosov določene vrste programske opreme«. To zagotavlja popoln pregled izvirne »izvorne kode«, ki jo lahko uporabljajo v skladu s svojo licenco. Za večino je »izvorna koda«, ki izvira od avtorja, lahko licencirana v skladu z licenco MIT, kar razvijalcu omogoča, da jo prosto spreminja, razširja in uporablja tako v nekomercialne kot komercialne namene. Uporabnik se nato strinja z licenčnimi pogoji. Podobno licenco lahko podelijo tudi drugi (priznani) ponudniki. Ena od zahtev je, da avtor zagotovi nekaj informacij o svojem delu, kot so zasnova izdelka, ime, datum nastanka in druge podrobnosti. Ljudje morajo biti sposobni zaupati »viru« koncepta. Poleg tega platforma, kot je ta, ponuja priložnost za učenje iz idej drug drugega, nekateri ljudje pa so pripravljeni prispevati svoj prispevek. Ko programski izdelek dlje časa ni bil posodobljen z najnovejšimi posodobitvami, se domneva, da je avtor (po njegovem najboljšem vedenju) s tem zadovoljen in nima namena odgovarjati na zahteve drugih. Ponudba je predstavljena v obliki odprtokodne programske opreme (dostopna tej ciljni skupini razvijalcev programske opreme). Nasprotje odprtokodne programske opreme je zaprtokodna programska oprema. "Izvorna koda" ni javno objavljena pod avtorskimi pravicami. Založnik se nato osredotoči na morebitne napake (hrošče) in druge tehnične težave. Od zunaj poskušajo izslediti težave in jih odpraviti s popravki. Dober primer je operacijski sistem Windows. Vse napake (ne glede na to, kako neznane in politično motivirane so) bodo interno preiskane, prav tako pa bodo preiskani tudi morebitni vzroki težave. Po mnenju raziskovalcev je nedavno poročilo razkrilo, da je paket npm z imenom "lotusbail" zavajal svoje sodelavce. Mimogrede, ni povsem jasno, kako so se težave tako razširile. Vsaj tako trdi varnostno podjetje o situaciji: v zadnjih šestih mesecih je bilo prizadetih na tisoče uporabnikov. V članku je tudi navedeno, da jim je uspelo razviti orodje WhatsApp, ki je brezhibno delovalo z originalnim izdelkom matičnega podjetja Meta. Ugotovljeno je bilo, da je orodje prestrezalo uporabniške podatke računov in jih pošiljalo na strežnik razvijalca. Priporočljivo je bilo, da se ne zaupa slepo delu tretjih oseb. Včasih razvijalec nima dodatnih informacij, kot so posodobitve podpore in ustrezne povezave do svojih (uradnih) spletnih mest. V svetu kibernetske kriminalitete se pogosto lahko pojavijo resne situacije, ko uporabniki nepotrebno postanejo žrtve kraje podatkov. V teh primerih se včasih omenjajo težave s piškotki in preverjanjem pristnosti. V takih primerih je lahko na voljo posodobitev, ki uspešno reši situacijo. Vir: thehackernews com

«NPM փաթեթների տեղադրման հետ կապված միջամտության ռիսկ»

Ծրագրային ապահովման մշակման համայնքը կարող է խնդիրներ ունենալ տեղադրման հետ կապված: Մշակողները դա անում են երրորդ կողմի գրադարաններ օգտագործելու համար. այսպես է (համօգտագործվող) սկրիպտը ավելացվում (շրջանակային) նախագծին: Այս տիրույթում, մասնավորապես GitHub տիրույթում, որտեղ մշակողները հավաքվում են իրենց գաղափարները կիսելու համար, ներբեռնվում են «ծրագրային ապահովման որոշակի տեսակի մասեր»: Սա ապահովում է բնօրինակ «աղբյուրի կոդի» ամբողջական ակնարկ, որը նրանց թույլատրվում է օգտագործել իրենց լիցենզիայի համաձայն: Հեղինակի կողմից ծագող «աղբյուրի կոդը» կարող է լիցենզավորված լինել MIT լիցենզիայի համաձայն, ինչը թույլ է տալիս մշակողին ազատորեն փոփոխել, ընդլայնել և օգտագործել այն ինչպես ոչ առևտրային, այնպես էլ առևտրային նպատակներով: Այնուհետև օգտատերը համաձայնվում է լիցենզիայի պայմաններին: Այլ (ճանաչված) մատակարարները նույնպես կարող են տրամադրել նմանատիպ լիցենզիա: Մեկ պահանջն այն է, որ հեղինակը տրամադրի որոշակի տեղեկություններ իր աշխատանքի մասին, ինչպիսիք են իրենց արտադրանքի դիզայնը, անվանումը, ստեղծման ամսաթիվը և այլ մանրամասներ: Մարդիկ պետք է կարողանան վստահել հայեցակարգի «աղբյուրին»: Ավելին, նման հարթակը հնարավորություն է տալիս սովորել միմյանց գաղափարներից, և որոշ մարդիկ պատրաստ են տրամադրել իրենց սեփական ներդրումը: Երբ ծրագրային ապահովումը երկար ժամանակ չի թարմացվել վերջին թարմացումներով, ենթադրվում է, որ հեղինակը (իրենց լավագույն գիտելիքների չափով) գոհ է դրանից և մտադրություն չունի արձագանքել ուրիշների հարցումներին: Առաջարկը ներկայացված է բաց կոդով (հասանելի է ծրագրային ապահովման մշակողների այս թիրախային խմբի համար): Բաց կոդի հակառակը փակ կոդն է: «Սկզբնական կոդը» հեղինակային իրավունքի ներքո հրապարակային չի դառնում: Այնուհետև հրատարակիչը կենտրոնանում է ցանկացած սխալի (bug) և այլ տեխնիկական խնդիրների վրա: Արտաքինից նրանք փորձում են գտնել խնդիրները և շտկել դրանք թարմացումների միջոցով: Լավ օրինակ է Windows օպերացիոն համակարգի սխալը: Բոլոր սխալները (անկախ նրանից, թե որքան անհայտ և քաղաքական դրդապատճառներ ունեն) կհետաքննվեն ներքին կարգով, և կուսումնասիրվեն խնդրի հնարավոր պատճառները: Հետազոտողների կարծիքով, վերջերս հրապարակված զեկույցը ցույց է տվել, որ «lotusbail» անվամբ npm փաթեթը մոլորեցրել է իր մասնակիցներին: Ի դեպ, լիովին պարզ չէ, թե ինչպես են խնդիրները այդքան լայն տարածում գտել: Ամեն դեպքում, անվտանգության ընկերությունը դա է պնդում իրավիճակի մասին. վերջին վեց ամիսների ընթացքում հազարավոր օգտատերեր են տուժել: Հոդվածում նաև նշվում է, որ նրանց հաջողվել է մշակել WhatsApp գործիք, որը անխափան աշխատում էր Meta մայր ընկերության բնօրինակ արտադրանքի հետ։ Պարզվել է, որ գործիքը որսացել է հաշվի օգտատիրոջ տվյալները և ուղարկել դրանք մշակողի սերվերին։ Խորհուրդ է տրվել կուրորեն չվստահել երրորդ կողմի աշխատանքին։ Երբեմն մշակողը չունի լրացուցիչ տեղեկատվություն, ինչպիսիք են աջակցության թարմացումները և իրենց (պաշտոնական) կայքերի(ների) համապատասխան հղումները։ Կիբերհանցագործության աշխարհում հաճախ կարող են առաջանալ լուրջ իրավիճակներ, երբ օգտատերերը անհարկի դառնում են տվյալների գողության զոհ։ Այս դեպքերում երբեմն նշվում են թխուկների և նույնականացման խնդիրներ։ Նման դեպքերում կարող է հասանելի լինել թարմացում՝ իրավիճակը հաջողությամբ լուծելու համար։ Աղբյուր՝ thehackernews com

„Truflunarhætta við uppsetningar á npm pakka“

Hugbúnaðarþróunarsamfélagið getur lent í vandræðum með uppsetningar. Forritarar gera þetta til að nota bókasöfn þriðja aðila: þannig er (sameiginlegt) forskrift bætt við (rammaverk) verkefni. Innan þessa sviðs, sérstaklega GitHub sviðsins þar sem forritarar safnast saman til að deila hugmyndum sínum, eru margir „hlutar af tiltekinni tegund hugbúnaðar“ sóttir niður. Þetta veitir heildaryfirsýn yfir upprunalega „frumkóðann“ sem þeim er heimilt að nota samkvæmt leyfi sínu. Fyrir flesta getur „frumkóði“ sem kemur frá höfundinum verið leyfisbundinn samkvæmt MIT leyfinu, sem gerir forritaranum kleift að breyta, útvíkka og nota hann frjálslega bæði í viðskiptalegum og óviðskiptalegum tilgangi. Notandinn samþykkir síðan skilmála leyfisins. Aðrir (viðurkenndir) veitendur geta einnig veitt svipað leyfi. Ein krafa er að höfundurinn veiti upplýsingar um verk sitt, svo sem hönnun vöru sinnar, nafn, sköpunardag og aðrar upplýsingar. Fólk verður að geta treyst „uppsprettu“ hugmyndarinnar. Ennfremur býður vettvangur eins og þessi upp á tækifæri til að læra af hugmyndum hvers annars og sumir eru tilbúnir að koma með sitt eigið framlag. Þegar hugbúnaðarvara hefur ekki verið uppfærð með nýjustu uppfærslunum í langan tíma er gert ráð fyrir að höfundurinn (að því er hann best veit) sé ánægður með það og hafi ekki í hyggju að svara beiðnum frá öðrum. Tilboðið er kynnt í formi opins hugbúnaðar (aðgengilegt þessum markhópi hugbúnaðarframleiðenda). Andstæða opins hugbúnaðar er lokaður hugbúnaður. „Frumkóðinn“ er ekki gerður opinber undir höfundarrétti. Útgefandinn einbeitir sér síðan að öllum villum (bugs) og öðrum tæknilegum vandamálum. Að utan reyna þeir að rekja vandamálin og laga þau með lagfæringum. Gott dæmi er Windows stýrikerfið. Allar villur (sama hversu óþekktar og pólitískt knúnar) verða rannsakaðar innbyrðis og mögulegar orsakir vandans verða rannsakaðar. Samkvæmt vísindamönnum leiddi nýleg skýrsla í ljós að npm pakkinn sem kallast „lotusbail“ blekkti þátttakendur sína. Tilviljun er ekki alveg ljóst hvernig vandamálin urðu svona útbreidd. Að minnsta kosti er það það sem öryggisfyrirtækið fullyrðir um ástandið: þúsundir notenda höfðu orðið fyrir áhrifum síðustu sex mánuði. Í fréttinni kemur einnig fram að þeim hafi tekist að þróa WhatsApp tól sem virkaði óaðfinnanlega með upprunalegu vörunni frá móðurfyrirtækinu Meta. Í ljós kom að tólið hafði hlerað notendagögn reikningsins og sent þau á netþjón forritarans. Mælt var með að treysta ekki verkum þriðja aðila í blindni. Stundum skortir forritarann ​​viðbótarupplýsingar, svo sem uppfærslur á stuðningi og viðeigandi tengla á (opinberar) vefsíður sínar. Í heimi netglæpa geta oft komið upp alvarlegar aðstæður þar sem notendur verða að óþörfu fórnarlömb gagnaþjófnaðar. Vandamál með vafrakökur og auðkenningu eru stundum nefnd í slíkum tilfellum. Í slíkum tilfellum er hægt að gera uppfærslu aðgengilega til að leysa úr vandanum. Heimild: thehackernews com

"Störningsrisk med npm-paketinstallationer"

Programvaruutvecklingscommunityn kan uppleva problem med installationer. Utvecklare gör detta för att använda tredjepartsbibliotek: det är så ett (delat) skript läggs till i ett (ramverks-)projekt. Inom denna domän, särskilt GitHub-domänen där utvecklare samlas för att dela sina koncept, laddas många "delar av en viss typ av programvara" ner. Detta ger en fullständig översikt över den ursprungliga "källkoden", som de har tillstånd att använda under sin licens. För de flesta kan "källkod" som kommer från författaren licensieras under MIT-licensen, vilket gör det möjligt för utvecklaren att fritt modifiera, utöka och använda den för både icke-kommersiella och kommersiella ändamål. Användaren godkänner sedan licensvillkoren. Andra (erkända) leverantörer kan också bevilja en liknande licens. Ett krav är att författaren tillhandahåller viss information om sitt arbete, såsom designen av sin produkt, namn, skapandedatum och andra detaljer. Människor måste kunna lita på "källan" till konceptet. Dessutom erbjuder en plattform som denna möjligheten att lära av varandras idéer, och vissa människor är villiga att ge sina egna synpunkter. När en mjukvaruprodukt inte har uppdaterats med de senaste uppdateringarna under en längre tid antas det att författaren (såvitt de vet) är nöjd med detta och inte har för avsikt att svara på förfrågningar från andra. Erbjudandet presenteras i form av öppen källkod (tillgängligt för denna målgrupp av mjukvaruutvecklare). Motsatsen till öppen källkod är sluten källkod. "Källkoden" är inte offentlig under upphovsrätt. Utgivaren fokuserar sedan på eventuella fel (buggar) och andra tekniska problem. Utifrån försöker de spåra problemen och åtgärda dem genom patchar. Ett bra exempel är Windows operativsystem. Alla fel (oavsett hur okända och politiskt motiverade de är) kommer att undersökas internt, och de möjliga orsakerna till problemet kommer att undersökas. Enligt forskare avslöjade en färsk rapport att npm-paketet som heter "lotusbail" vilseledde sina bidragsgivare. För övrigt är det inte helt klart hur problemen kunde bli så utbredda. Åtminstone är det vad säkerhetsföretaget hävdar om situationen: tusentals användare har drabbats under de senaste sex månaderna. I artikeln står det också att de hade lyckats utveckla ett WhatsApp-verktyg som fungerade sömlöst med originalprodukten från moderbolaget Meta. Det upptäcktes att verktyget snappade upp användardata från kontot och skickade den till utvecklarens server. Det rekommenderades att inte blint lita på tredjepartsarbete. Ibland saknar utvecklaren ytterligare information, såsom supportuppdateringar och relevanta länkar till sin (officiella) webbplats(er). I cyberbrottslighetens värld kan allvarliga situationer ofta uppstå där användare i onödan blir offer för datastöld. Cookie- och autentiseringsproblem nämns ibland i dessa fall. I sådana fall kan en uppdatering göras tillgänglig för att framgångsrikt lösa situationen. Källa: thehackernews com

"Interferensrisiko med npm-pakkeinstallasjoner"

Programvareutviklingsmiljøet kan oppleve problemer med installasjoner. Utviklere gjør dette for å bruke tredjepartsbiblioteker: dette er hvordan et (delt) skript legges til et (rammeverks)prosjekt. Innenfor dette domenet, spesielt GitHub-domenet der utviklere samles for å dele konseptene sine, lastes mange "deler av en bestemt type programvare" ned. Dette gir en fullstendig oversikt over den originale "kildekoden", som de har tillatelse til å bruke under lisensen sin. For de fleste kan "kildekode" som stammer fra forfatteren være lisensiert under MIT-lisensen, slik at utvikleren fritt kan endre, utvide og bruke den til både ikke-kommersielle og kommersielle formål. Brukeren godtar deretter lisensvilkårene. Andre (anerkjente) leverandører kan også gi en lignende lisens. Et krav er at forfatteren gir litt informasjon om arbeidet sitt, for eksempel designet på produktet, navn, opprettelsesdato og andre detaljer. Folk må kunne stole på "kilden" til konseptet. Dessuten tilbyr en plattform som denne muligheten til å lære av hverandres ideer, og noen er villige til å gi sine egne innspill. Når et programvareprodukt ikke har blitt oppdatert med de nyeste oppdateringene på lenge, antas det at forfatteren (så vidt de vet) er fornøyd med dette og ikke har noen intensjon om å svare på forespørsler fra andre. Tilbudet presenteres i form av åpen kildekode (gjort tilgjengelig for denne målgruppen av programvareutviklere). Det motsatte av åpen kildekode er lukket kildekode. "Kildekoden" er ikke offentliggjort under opphavsrett. Utgiveren fokuserer deretter på eventuelle feil (bugs) og andre tekniske problemer. Utenfra prøver de å spore opp problemene og fikse dem gjennom oppdateringer. Et godt eksempel er Windows-operativsystemet. Alle feil (uansett hvor ukjente og politisk motiverte de er) vil bli undersøkt internt, og de mulige årsakene til problemet vil bli undersøkt. Ifølge forskere avslørte en fersk rapport at npm-pakken kalt "lotusbail" villedet bidragsyterne sine. Forresten er det ikke helt klart hvordan problemene hadde blitt så utbredt. I hvert fall er det det sikkerhetsfirmaet hevder om situasjonen: tusenvis av brukere har blitt rammet de siste seks månedene. Historien forteller også at de hadde klart å utvikle et WhatsApp-verktøy som fungerte sømløst med det originale produktet fra morselskapet Meta. Det ble oppdaget at verktøyet fanget opp brukerdata fra kontoen og sendte det til utviklerens server. Det ble anbefalt å ikke blindt stole på tredjepartsarbeid. Noen ganger mangler utvikleren tilleggsinformasjon, for eksempel støtteoppdateringer og relevante lenker til sine (offisielle) nettsteder. I nettkriminalitetens verden kan det ofte oppstå alvorlige situasjoner der brukere unødvendig blir ofre for datatyveri. Problemer med informasjonskapsler og autentisering nevnes noen ganger i disse tilfellene. I slike tilfeller kan en oppdatering gjøres tilgjengelig for å løse situasjonen. Kilde: thehackernews com

"Interferensrisiko med npm-pakkeinstallationer"

Softwareudviklingsfællesskabet kan opleve problemer med installationer. Udviklere gør dette for at bruge tredjepartsbiblioteker: sådan tilføjes et (delt) script til et (framework)projekt. Inden for dette domæne, især GitHub-domænet, hvor udviklere samles for at dele deres koncepter, downloades mange "stykker af en bestemt type software". Dette giver et komplet overblik over den originale "kildekode", som de har tilladelse til at bruge under deres licens. For de fleste kan "kildekode", der stammer fra forfatteren, licenseres under MIT-licensen, hvilket giver udvikleren mulighed for frit at ændre, udvide og bruge den til både ikke-kommercielle og kommercielle formål. Brugeren accepterer derefter licensbetingelserne. Andre (anerkendte) udbydere kan også give en lignende licens. Et krav er, at forfatteren giver nogle oplysninger om sit arbejde, såsom designet af deres produkt, navn, oprettelsesdato og andre detaljer. Folk skal kunne stole på "kilden" til konceptet. Desuden giver en platform som denne mulighed for at lære af hinandens ideer, og nogle mennesker er villige til at give deres eget input. Når et softwareprodukt ikke er blevet opdateret med de seneste opdateringer i lang tid, antages det, at forfatteren (så vidt de ved) er tilfreds med dette og ikke har til hensigt at svare på anmodninger fra andre. Tilbuddet præsenteres i form af Open Source (tilgængelig for denne målgruppe af softwareudviklere). Det modsatte af Open Source er Closed Source. "Kildekoden" er ikke offentliggjort under ophavsret. Udgiveren fokuserer derefter på eventuelle fejl (bugs) og andre tekniske problemer. Udefra forsøger de at opspore problemerne og løse dem gennem programrettelser. Et godt eksempel er Windows-operativsystemet. Alle fejl (uanset hvor ukendte og politisk motiverede de er) vil blive undersøgt internt, og de mulige årsager til problemet vil blive undersøgt. Ifølge forskere afslørede en nylig rapport, at npm-pakken kaldet "lotusbail" vildledte sine bidragydere. Det er i øvrigt ikke helt klart, hvordan problemerne var blevet så udbredte. Det er i hvert fald, hvad sikkerhedsfirmaet hævder om situationen: tusindvis af brugere var blevet påvirket i løbet af de sidste seks måneder. Historien angiver også, at de havde formået at udvikle et WhatsApp-værktøj, der fungerede problemfrit med det originale produkt fra moderselskabet Meta. Det blev opdaget, at værktøjet opsnappede brugerdata fra kontoen og sendte det til udviklerens server. Det blev anbefalet ikke at stole blindt på tredjepartsarbejde. Nogle gange mangler udvikleren yderligere oplysninger, såsom supportopdateringer og relevante links til deres (officielle) hjemmeside(r). I cyberkriminalitetens verden kan der ofte opstå alvorlige situationer, hvor brugere unødvendigt bliver ofre for datatyveri. Cookie- og godkendelsesproblemer nævnes undertiden i disse tilfælde. I sådanne tilfælde kan en opdatering stilles til rådighed for at løse situationen. Kilde: thehackernews com

"Häiriöriski npm-pakettien asennuksissa"

Ohjelmistokehitysyhteisöllä voi olla ongelmia asennuksissa. Kehittäjät tekevät tämän käyttääkseen kolmannen osapuolen kirjastoja: näin (jaettu) skripti lisätään (kehys)projektiin. Tämän toimialueen sisällä, erityisesti GitHub-toimialueella, jossa kehittäjät kokoontuvat jakamaan konseptejaan, ladataan useita "tietyn tyyppisen ohjelmiston osia". Tämä tarjoaa täydellisen yleiskuvan alkuperäisestä "lähdekoodista", jota heillä on lupa käyttää lisenssinsä nojalla. Useimmissa tapauksissa tekijän oma "lähdekoodi" voidaan lisensoida MIT-lisenssillä, jolloin kehittäjä voi vapaasti muokata, laajentaa ja käyttää sitä sekä ei-kaupallisiin että kaupallisiin tarkoituksiin. Käyttäjä hyväksyy sitten lisenssiehdot. Myös muut (tunnustetut) tarjoajat voivat myöntää samanlaisen lisenssin. Yksi vaatimus on, että tekijä antaa joitakin tietoja työstään, kuten tuotteensa suunnittelun, nimen, luomispäivämäärän ja muita yksityiskohtia. Ihmisten on voitava luottaa konseptin "lähteeseen". Lisäksi tällainen alusta tarjoaa mahdollisuuden oppia toistensa ideoista, ja jotkut ihmiset ovat valmiita antamaan oman panoksensa. Kun ohjelmistotuotetta ei ole päivitetty uusimmilla päivityksillä pitkään aikaan, oletetaan, että tekijä (parhaan tietämyksensä mukaan) on tyytyväinen tähän eikä aio vastata muiden pyyntöihin. Tarjonta esitetään avoimen lähdekoodin muodossa (saatavilla tälle ohjelmistokehittäjien kohderyhmälle). Avoimen lähdekoodin vastakohta on suljettu lähdekoodi. "Lähdekoodia" ei julkaista tekijänoikeuksin. Julkaisija keskittyy sitten mahdollisiin virheisiin (bugeihin) ja muihin teknisiin ongelmiin. Ulkopuolelta he yrittävät jäljittää ongelmat ja korjata ne korjauspäivitysten avulla. Hyvä esimerkki on Windows-käyttöjärjestelmä. Kaikki virheet (riippumatta siitä, kuinka tuntemattomia ja poliittisesti motivoituneita ne ovat) tutkitaan sisäisesti, ja ongelman mahdolliset syyt selvitetään. Tutkijoiden mukaan äskettäin julkaistu raportti paljasti, että npm-paketti nimeltä "lotusbail" johti kehittäjiään harhaan. Muuten, ei ole täysin selvää, miten ongelmista oli tullut niin laajalle levinneitä. Ainakin niin tietoturvayritys väittää tilanteesta: tuhannet käyttäjät olivat kärsineet viimeisten kuuden kuukauden aikana. Jutussa todetaan myös, että he olivat onnistuneet kehittämään WhatsApp-työkalun, joka toimi saumattomasti emoyhtiö Metan alkuperäisen tuotteen kanssa. Työkalun havaittiin sieppaavan käyttäjätietoja ja lähettäneen ne kehittäjän palvelimelle. Kolmannen osapuolen työhön ei suositella sokeasti luottamista. Joskus kehittäjältä puuttuu lisätietoja, kuten tukipäivityksiä ja asiaankuuluvia linkkejä (virallisille) verkkosivustoilleen. Kyberrikollisuuden maailmassa voi usein syntyä vakavia tilanteita, joissa käyttäjät joutuvat tarpeettomasti tietovarkauksien uhreiksi. Näissä tapauksissa mainitaan joskus eväste- ja todennusongelmia. Tällaisissa tapauksissa tilanne voidaan ratkaista onnistuneesti päivityksen avulla. Lähde: thehackernews com

encountered such problems

Internet & Scam

7/14/202460 min read

“Mysterious Indians with turbans are successful Fishers in Millennium”

In certain parts of the city (including disadvantaged neighborhoods and neighborhoods with various nationalities), sources say there is dissatisfaction among tenants of private homes. This concerns the rental of rooms and floors. The apartments are said to have been run - in this area - by Hindustani and Pakistanis. A man who lives with his girlfriend in a modern residential complex and who had some experience with these landlords himself, said that he encountered such problems. He called the way in which his tenants were treated not particularly reliable. Little or no maintenance was done. Nor were complaints taken seriously by these owners. He further said that a real estate agent sometimes did not act adequately to pass on complaints to the homeowners in question. The man worked in catering and delivered meals to his customers. He and his girlfriend cared for small dogs. - - - A resident of this part of town is said to have told a similar story. He said that once a man of Hindustani descent asked him on the phone who he was and what his name was. The man on the phone asked for his details so that he could later announce that the room was not intended for this candidate. It was important to the man on the phone that new tenants had some experience or the same background with the community he came from. The person found the room offered near a clothing store in the middle of this neighborhood. He contacted the advertiser directly. Because the person refused to share his details over the phone, he quickly hung up. The placed advertisement - which hung on a piece of paper on the window - was not removed after the telephone contact. This had to remain visible. - - - According to an anonymous source, Indians are said to have engaged in 'street fishing' alone or in a group in the Millenium era. During that period, people acted in such a way that this was less noticeable in public places and locations where there were many cameras in the city center. The so-called 'Phishers' of Indian origin were bearded men who wore a turban on their heads. They approached their victims on the street and claimed to be able to see their 'energy field' (aura) from a far distance. In this way they managed to respond to their emotions and other shortcomings that people probably struggled with. They demanded money because otherwise they would not get the happiness they craved. That is why it was important for them to record their personal data in advance. The last name and date of birth were the first things asked. This was necessary when receiving a certain amount in cash. If the exact amount is not handed over, this could lead to an 'undesirable gesture' to their aura. The Indians who approached certain people for money and did not receive it afterwards stopped walking and then blew into their aura. It is not known what data they received and for what purposes it was used. Another man - also of Hindustani descent - walked up to someone in 2010 and shared his story. At the man's insistence, the person had to search the Internet for the Royal family and look for (apparent) facts that the man himself had problems with. He said that they would secretly brainwash people in society and subject them to scientific research. He described some of these medical situations. During a personal meeting, he described a situation in which people pointed at the other. By this he meant the problem that had manifested itself in the world. For what reason, the man did not say. The search for the specified terms was never done by the person via the internet. This one did not understand his story. Phishers are people who approach victims directly on the street for a fixed amount of cash. Anyone who gives (falls for this chat trick) runs the risk of becoming a victim of a scam. “Street Phishing” is seen as a serious form of stalking and scams. It is suspected that this is closely related to internet hackers and postal (fraud) channels. These practices previously occurred in, among others, legal/illegal room rental and so-called mortgage debtors. However, there were stories that the cause had to be sought by the person(s) who were familiar with the handling of contracts and/or indirect intermediaries in real estate.

“Geheimzinnige Indiërs met tulband zijn geslaagde Fishers in Millennium”

In bepaalde gedeelten van de stad (o.a. in achterstandswijken en buurten met diverse nationaliteiten) zou er volgens bronnen sprake zijn van ontevredenheid onder huurders van particuliere woningen. Het gaat dan om de verhuur van kamers en etages. De appartementen zouden met name - in deze omgeving - zijn gerund door Hindoestanen en Pakistanen. Een man die samen met zijn vriendin in een modern wooncomplex woont en zelf enige ervaring met deze verhuurders had, vertelde dat hij tegen dergelijke problemen aanliep. Hij noemde de manier hoe men met zijn huurders omging niet bepaald betrouwbaar. Aan de onderhoud werd niet of nauwelijks iets aan gedaan. Evenmin werden klachten door deze eigenaren serieus genomen. Hij vertelde verder dat een makelaar soms niet adequaat handelde om klachten door te geven aan de betreffende huiseigenaren. De man deed zijn werk in de catering en bezorgde maaltijden aan zijn klanten. Samen met zijn vriendin verzorgde hij kleine hondjes. - - - Een inwoner van dit gedeelte van de stad, zou een soortgelijk verhaal hebben verteld. Hij zei dat er ooit een man van Hindoestaanse afkomst hem aan de telefoon vroeg wie hij was en hoe hij heette. De man aan de telefoon vroeg door naar zijn gegevens zodat hij naderhand kon meedelen dat de kamer niet voor deze kandidaat bestemd was. Voor de man aan de telefoon was het belangrijk dat nieuwe huurders enige ervaring of dezelfde achtergrond had met de community waarin hij vandaan kwam. De aangeboden kamer vond de persoon nabij een kledingzaak midden in deze buurt. Hij nam direkt kontakt op met de adverteerder. Omdat de persoon weigerde zijn gegevens door de telefoon te delen, hing hij vervolgens snel weer op. De geplaatste advertentie - die aan een stuk papier aan het raam hing - werd na het telefonisch kontakt niet weg gehaald. Deze moest zichtbaar blijven. - - - Indiërs zouden volgens een anonieme bron alleen of in een groepje hebben gehandeld op het gebied van ‘straat vissen’ in het Millenium tijdperk. In die betreffende periode handelde men zo dat dit minder opviel voor openbare plaatsen en die locaties waar veel camera’s in het centrum van de stad aanwezig waren. De zogenoemde ‘Phishers’ van Indiase afkomst waren bebaarde mannen die op hun hoofd een tulband droegen. Zij benaderden hun slachtoffers op straat en beweerden hun ‘energieveld’ (aura) al vanaf een verre afstand te kunnen zien. Zodoende wisten zij in te spelen op hun emoties en andere gebreken waar men waarschijnlijk mee worstelden. Zij eisten geld omdat zij anders niet het geluk zouden krijgen waarnaar zij hunkerden. Daarom was het voor hen van belang op voorhand hun persoonsgegevens te noteren. De achternaam en geboortedatum was het eerste waarnaar werd gevraagd. Dat was nodig bij het ontvangen van een bepaald bedrag in kontanten. Bij geen overhandiging van het exacte bedrag, kon dit leiden tot een ‘onwenselijk gebaar’ naar hun aura. De Indiërs die bepaalde personen benaderden voor geld en dit achteraf niet kregen, stopten met lopen en bliezen vervolgens in hun aura. Wat zij dan aan gegevens hebben ontvangen, is niet bekend voor welke doeleinden deze werd gebruikt. Een andere man - eveneens van Hindoestaanse afkomst - liep in 2010 op iemand af en deelde zijn verhaal mede. Op aandringen van de man, moest de persoon via het internet zoeken naar de Koninklijke familie en te zoeken naar (schijnbare) feiten waar de man zelf problemen mee had. Hij zei dat men in het geheim mensen in de samenleving zouden hersenspoelen en hen te laten ondergaan in wetenschappelijke onderzoeken. Hij beschreef enkelen van deze medische situaties. Bij een persoonlijke ontmoeting, schetste hij een situatie waarin men naar de ander wees. Hij bedoelde daarmee het probleem dat zich in de wereld had getoond. Om welke reden, werd niet door de man verwoord. Het zoeken naar de opgegeven termen werd nimmer door de persoon via het internet gedaan. Deze begreep zijn verhaal niet. Phishers zijn mensen die rechtstreeks op straat slachtoffers benaderen voor een vast bedrag in kontanten. Wie geeft (via deze babbeltruc erin trapt) loopt het risico een gedupeerde te worden van scam. Straat Phishing” wordt gezien als een ernstige vorm van stalking en oplichtingspraktijken. Men vermoedt dat dit nauw verband houdt met internet hackers en post (fraude) misleiding. Deze praktijken kwamen eerder voor in onder meer de legale / illegale kamerverhuur en zogenaamde hypotheek-schuldenaren. Echter, er waren verhalen bekend dat de oorzaak gezocht moest zijn naar degene(n) die bekend was met de afhandeling van kontrakten en/of indirekte bemiddelaars in het vastgoed.

„Geheimnisvolle Indianer mit Turbanen sind erfolgreiche Fischer im Millennium“

In bestimmten Teilen der Stadt (einschließlich benachteiligter Viertel und Vierteln mit unterschiedlicher Nationalität) herrscht laut Quellen Unzufriedenheit unter den Mietern von Privathäusern. Dabei handelt es sich um die Vermietung von Räumen und Etagen. Die Wohnungen sollen in dieser Gegend von Hindustani und Pakistanis betrieben worden sein. Ein Mann, der mit seiner Freundin in einer modernen Wohnanlage lebt und selbst einige Erfahrungen mit diesen Vermietern hatte, sagte, er sei auf solche Probleme gestoßen. Er bezeichnete die Art und Weise, wie seine Mieter behandelt wurden, als nicht besonders zuverlässig. Es wurden kaum oder gar keine Wartungsarbeiten durchgeführt. Beschwerden wurden von diesen Eigentümern auch nicht ernst genommen. Er sagte weiter, dass ein Immobilienmakler manchmal nicht angemessen gehandelt habe, um Beschwerden an die betreffenden Hausbesitzer weiterzuleiten. Der Mann arbeitete in der Gastronomie und lieferte Mahlzeiten an seine Kunden. Er und seine Freundin kümmerten sich um kleine Hunde. - - - Ein Bewohner dieses Stadtteils soll eine ähnliche Geschichte erzählt haben. Er sagte, dass ihn einmal ein Mann hindustanischer Abstammung am Telefon gefragt habe, wer er sei und wie sein Name sei. Der Mann am Telefon fragte nach seinen Daten, um später mitteilen zu können, dass das Zimmer nicht für diesen Kandidaten bestimmt sei. Für den Mann am Telefon war es wichtig, dass die neuen Mieter Erfahrung oder den gleichen Hintergrund mit der Gemeinde haben, aus der er stammt. Die Person fand das angebotene Zimmer in der Nähe eines Bekleidungsgeschäfts mitten in diesem Viertel. Er kontaktierte den Werbetreibenden direkt. Da die Person sich weigerte, ihre Daten am Telefon preiszugeben, legte sie schnell auf. Die platzierte Anzeige – die auf einem Zettel am Fenster hing – wurde nach der telefonischen Kontaktaufnahme nicht entfernt. Dies musste sichtbar bleiben. - - - Einer anonymen Quelle zufolge sollen Inder in der Jahrtausendwende allein oder in einer Gruppe „Straßenfischerei“ betrieben haben. In dieser Zeit haben sich die Menschen so verhalten, dass dies an öffentlichen Orten und an Orten, an denen es in der Innenstadt viele Kameras gab, weniger auffiel. Die sogenannten „Phisher“ indischer Herkunft waren bärtige Männer, die einen Turban auf dem Kopf trugen. Sie näherten sich ihren Opfern auf der Straße und behaupteten, ihr „Energiefeld“ (Aura) aus weiter Entfernung sehen zu können. Auf diese Weise gelang es ihnen, auf ihre Emotionen und andere Unzulänglichkeiten zu reagieren, mit denen die Menschen wahrscheinlich zu kämpfen hatten. Sie verlangten Geld, weil sie sonst nicht das Glück bekommen würden, nach dem sie sich sehnten. Deshalb war es ihnen wichtig, ihre persönlichen Daten vorab zu erfassen. Als erstes wurden der Nachname und das Geburtsdatum abgefragt. Dies war notwendig, wenn man einen bestimmten Betrag in bar erhielt. Wird der genaue Betrag nicht übergeben, könnte dies zu einer „unerwünschten Geste“ gegenüber der Aura führen. Die Indianer, die sich an bestimmte Menschen wandten, um Geld zu bekommen und es anschließend nicht erhielten, blieben stehen und bliesen dann in ihre Aura. Es ist nicht bekannt, welche Daten sie erhalten haben und für welche Zwecke sie verwendet wurden. Ein anderer Mann – ebenfalls hinduistischer Abstammung – ging 2010 auf jemanden zu und erzählte ihm seine Geschichte. Auf Drängen des Mannes musste die Person im Internet nach der königlichen Familie suchen und nach (offensichtlichen) Fakten suchen, mit denen der Mann selbst Probleme hatte. Er sagte, dass sie die Menschen in der Gesellschaft heimlich einer Gehirnwäsche unterziehen und sie wissenschaftlicher Forschung unterziehen würden. Er beschrieb einige dieser medizinischen Situationen. Bei einem persönlichen Treffen beschrieb er eine Situation, in der Menschen auf den anderen zeigten. Damit meinte er das Problem, das sich in der Welt manifestiert hatte. Aus welchem ​​Grund, sagte der Mann nicht. Die Suche nach den angegebenen Begriffen wurde von der Person nie über das Internet durchgeführt. Dieser verstand seine Geschichte nicht. Unter Phishern versteht man Personen, die ihre Opfer direkt auf der Straße ansprechen und gegen einen festen Bargeldbetrag vorgehen. Wer etwas gibt (auf diesen Chat-Trick hereinfällt), läuft Gefahr, Opfer einer Betrugsmasche zu werden. „Street Phishing“ gilt als schwerwiegende Form von Stalking und Betrug. Es wird vermutet, dass dies in engem Zusammenhang mit Internet-Hackern und postalischen (Betrugs-)Kanälen steht. Zu diesen Praktiken kam es bisher unter anderem bei der legalen/illegalen Zimmervermietung und bei sogenannten Hypothekenschuldnern. Es gab jedoch Geschichten, dass die Ursache bei Personen gesucht werden musste, die mit der Abwicklung von Verträgen vertraut sind, und/oder bei indirekten Vermittlern im Immobilienbereich.

“Los indios misteriosos con turbantes son pescadores exitosos en el Milenio”

En determinadas zonas de la ciudad (incluidos barrios desfavorecidos y barrios de diversas nacionalidades), las fuentes afirman que hay descontento entre los inquilinos de viviendas particulares. Se trata del alquiler de habitaciones y pisos. Se dice que los apartamentos en esta zona eran administrados por indostaníes y paquistaníes. Un hombre que vive con su novia en un moderno complejo residencial y que también tuvo alguna experiencia con estos propietarios, dijo que se había topado con este tipo de problemas. Calificó el trato a sus inquilinos como poco fiable. Se hizo poco o ningún mantenimiento. Estos propietarios tampoco tomaron en serio las quejas. Dijo además que en ocasiones un agente inmobiliario no actúa adecuadamente para transmitir las quejas a los propietarios en cuestión. El hombre trabajaba en catering y entregaba comidas a sus clientes. Él y su novia cuidaban perros pequeños. - - - Se dice que un residente de esta parte de la ciudad contó una historia similar. Dijo que una vez un hombre de ascendencia indostaní le preguntó por teléfono quién era y cómo se llamaba. El hombre que hablaba por teléfono le pidió sus datos para poder anunciar más tarde que la sala no estaba destinada a este candidato. Para el hombre que hablaba por teléfono era importante que los nuevos inquilinos tuvieran alguna experiencia o los mismos antecedentes en la comunidad de la que provenía. La persona encontró la habitación ofertada cerca de una tienda de ropa en pleno barrio. Se puso en contacto directamente con el anunciante. Como la persona se negó a compartir sus datos por teléfono, colgó rápidamente. El anuncio colocado, que colgaba de un papel en la ventana, no fue retirado después del contacto telefónico. Esto tenía que permanecer visible. - - - Según una fuente anónima, se dice que los indios se dedicaban a la "pesca callejera" solos o en grupo en la era del Milenio. Durante ese período, la gente actuaba de tal manera que esto se notaba menos en los lugares públicos y en los lugares donde había muchas cámaras en el centro de la ciudad. Los llamados 'Phishers' de origen indio eran hombres barbudos que llevaban un turbante en la cabeza. Se acercaron a sus víctimas en la calle y afirmaron poder ver su "campo de energía" (aura) desde una gran distancia. De esta manera lograron responder a sus emociones y otras deficiencias con las que la gente probablemente luchaba. Exigían dinero porque de lo contrario no obtendrían la felicidad que anhelaban. Por eso era importante para ellos registrar sus datos personales con antelación. El apellido y la fecha de nacimiento fueron lo primero que se preguntó. Esto era necesario al recibir una determinada cantidad en efectivo. Si no se entrega la cantidad exacta, esto podría provocar un "gesto indeseable" en su aura. Los indios que se acercaron a ciertas personas en busca de dinero y luego no lo recibieron, dejaron de caminar y luego soplaron en su aura. No se sabe qué datos recibieron y con qué fines se utilizaron. Otro hombre, también de ascendencia indostaní, se acercó a alguien en 2010 y le contó su historia. Ante la insistencia del hombre, la persona tuvo que buscar en Internet a la familia real y buscar hechos (aparentes) con los que el propio hombre tenía problemas. Dijo que en secreto lavarían el cerebro a las personas de la sociedad y las someterían a investigaciones científicas. Describió algunas de estas situaciones médicas. Durante un encuentro personal, describió una situación en la que las personas se señalaban entre sí. Con esto se refería al problema que se había manifestado en el mundo. Por qué, el hombre no dijo. La persona nunca realizó la búsqueda de los términos especificados a través de Internet. Éste no entendió su historia. Los phishers son personas que se acercan a las víctimas directamente en la calle para pedirles una cantidad fija de dinero. Quien da (cae en este truco del chat) corre el riesgo de ser víctima de una estafa. Street Phishing” se considera una forma grave de acoso y estafa. Se sospecha que esto está estrechamente relacionado con los piratas informáticos de Internet y los canales postales (fraude). Estas prácticas se produjeron anteriormente, entre otros, en el alquiler legal/ilegal de habitaciones y en los llamados deudores hipotecarios. Sin embargo, hubo historias de que la causa debía ser buscada por la(s) persona(s) familiarizada(s) con el manejo de contratos y/o intermediarios indirectos en el sector inmobiliario.

« De mystérieux Indiens portant des turbans sont des pêcheurs à succès du millénaire »

Dans certaines parties de la ville (y compris les quartiers défavorisés et les quartiers de diverses nationalités), des sources font état d'un mécontentement parmi les locataires de logements privés. Cela concerne la location des salles et des étages. Les appartements auraient été gérés – dans ce quartier – par des Hindous et des Pakistanais. Un homme qui vit avec sa petite amie dans un complexe résidentiel moderne et qui a lui-même eu une certaine expérience avec ces propriétaires, a déclaré avoir rencontré de tels problèmes. Il a qualifié la manière dont ses locataires étaient traités de peu fiable. Peu ou pas d'entretien n'a été effectué. Les plaintes n'ont pas non plus été prises au sérieux par ces propriétaires. Il a ajouté qu'un agent immobilier n'agissait parfois pas de manière adéquate pour transmettre les plaintes aux propriétaires en question. L'homme travaillait dans la restauration et livrait des repas à ses clients. Lui et sa petite amie s'occupaient de petits chiens. - - - Un habitant de ce quartier de la ville aurait raconté une histoire similaire. Il a déclaré qu'un jour, un homme d'origine hindoustanie lui avait demandé au téléphone qui il était et quel était son nom. L'homme au téléphone lui a demandé ses coordonnées afin de pouvoir annoncer plus tard que la salle n'était pas destinée à ce candidat. Il était important pour l'homme au téléphone que les nouveaux locataires aient une certaine expérience ou les mêmes antécédents avec la communauté d'où il venait. La personne a trouvé la chambre offerte à proximité d'un magasin de vêtements au milieu de ce quartier. Il a contacté directement l'annonceur. Comme la personne a refusé de partager ses coordonnées par téléphone, elle a rapidement raccroché. L'annonce placée - accrochée sur un morceau de papier à la fenêtre - n'a pas été retirée après le contact téléphonique. Il fallait que cela reste visible. - - - Selon une source anonyme, les Indiens se seraient livrés à la « pêche de rue », seuls ou en groupe, à l'époque du millénaire. Durant cette période, les gens agissaient de telle manière que cela était moins visible dans les lieux publics et dans les endroits où il y avait de nombreuses caméras dans le centre-ville. Les soi-disant « Phishers » d'origine indienne étaient des hommes barbus qui portaient un turban sur la tête. Ils s'approchaient de leurs victimes dans la rue et prétendaient pouvoir voir leur « champ d'énergie » (aura) de loin. De cette façon, ils ont réussi à réagir à leurs émotions et à d’autres défauts avec lesquels les gens étaient probablement confrontés. Ils exigeaient de l’argent parce que sinon ils n’obtiendraient pas le bonheur dont ils rêvaient. C’est pourquoi il était important pour eux d’enregistrer au préalable leurs données personnelles. Le nom de famille et la date de naissance étaient les premières choses demandées. Cela était nécessaire lors de la réception d'un certain montant en espèces. Si le montant exact n’est pas remis, cela pourrait conduire à un « geste indésirable » sur leur aura. Les Indiens qui s'adressaient à certaines personnes pour obtenir de l'argent et ne le recevaient pas ensuite s'arrêtaient de marcher et soufflaient alors dans leur aura. On ne sait pas quelles données ils ont reçues et à quelles fins elles ont été utilisées. Un autre homme – également d’origine hindoustanie – s’est approché de quelqu’un en 2010 et lui a raconté son histoire. Sur l'insistance de l'homme, la personne a dû rechercher sur Internet la famille royale et rechercher des faits (apparents) avec lesquels l'homme lui-même avait des problèmes. Il a dit qu'ils laveraient secrètement le cerveau des gens dans la société et les soumettraient à des recherches scientifiques. Il a décrit certaines de ces situations médicales. Lors d'une rencontre personnelle, il a décrit une situation dans laquelle les gens se montraient du doigt. Il entendait par là le problème qui s'était manifesté dans le monde. Pour quelle raison, l’homme n’a pas dit. La recherche des termes spécifiés n’a jamais été effectuée par la personne via Internet. Celui-ci n'a pas compris son histoire. Les phishers sont des personnes qui s'adressent aux victimes directement dans la rue pour obtenir une somme d'argent fixe. Quiconque donne (cède à cette astuce de chat) court le risque d'être victime d'une arnaque. Le Street Phishing » est considéré comme une forme grave de harcèlement et d’escroquerie. On soupçonne que cela est étroitement lié aux pirates informatiques et aux canaux postaux (fraudes). Ces pratiques se produisaient auparavant, entre autres, dans le domaine de la location de chambres légale/illégale et dans les soi-disant débiteurs hypothécaires. Cependant, selon certaines histoires, la cause devait être recherchée par des personnes familiarisées avec le traitement des contrats et/ou des intermédiaires indirects dans le domaine immobilier.

“I misteriosi indiani con turbante sono pescatori di successo nel Millennio”

In alcune zone della città (compresi i quartieri svantaggiati e quelli di varie nazionalità), fonti affermano che vi è insoddisfazione tra gli inquilini delle case private. Ciò riguarda l'affitto di stanze e piani. Si dice che gli appartamenti siano stati gestiti, in questa zona, da industani e pakistani. Un uomo che vive con la sua ragazza in un moderno complesso residenziale e che ha avuto lui stesso una certa esperienza con questi proprietari, ha detto di aver riscontrato questi problemi. Ha definito il modo in cui sono stati trattati i suoi inquilini non particolarmente affidabile. È stata fatta poca o nessuna manutenzione. Né le denunce sono state prese sul serio da questi proprietari. Ha inoltre affermato che un agente immobiliare a volte non ha agito in modo adeguato per trasmettere i reclami ai proprietari di case in questione. L'uomo lavorava nel catering e consegnava i pasti ai suoi clienti. Lui e la sua ragazza si prendevano cura dei cani di piccola taglia. - - - Si dice che un abitante di questa parte della città abbia raccontato una storia simile. Ha detto che una volta un uomo di origine indostana gli ha chiesto al telefono chi fosse e come si chiamasse. L'uomo al telefono ha chiesto i suoi dati per poter poi annunciare che la stanza non era destinata a questo candidato. Per l'uomo al telefono era importante che i nuovi inquilini avessero una certa esperienza o lo stesso background con la comunità da cui proveniva. La persona ha trovato la stanza offerta vicino ad un negozio di abbigliamento nel centro di questo quartiere. Ha contattato direttamente l'inserzionista. Poiché la persona si è rifiutata di condividere i suoi dati al telefono, ha riattaccato rapidamente. L'annuncio affisso, appeso su un foglio di carta alla finestra, non è stato rimosso dopo il contatto telefonico. Questo doveva rimanere visibile. - - - Secondo una fonte anonima, nell'era del Millennio gli indiani si dedicavano alla "pesca di strada" da soli o in gruppo. Durante quel periodo, le persone si comportavano in modo tale che ciò fosse meno evidente nei luoghi pubblici e nei luoghi dove c’erano molte telecamere nel centro della città. I cosiddetti 'Phishers' di origine indiana erano uomini barbuti che portavano un turbante in testa. Si avvicinavano alle loro vittime per strada e affermavano di poter vedere il loro "campo energetico" (aura) da molto lontano. In questo modo sono riusciti a rispondere alle proprie emozioni e ad altri difetti con cui le persone probabilmente lottavano. Chiedevano soldi perché altrimenti non avrebbero ottenuto la felicità che desideravano. Ecco perché era importante per loro registrare in anticipo i propri dati personali. Il cognome e la data di nascita sono state le prime cose chieste. Ciò era necessario quando si riceveva un determinato importo in contanti. Se non viene consegnato l'importo esatto, ciò potrebbe portare a un "gesto indesiderato" per la loro aura. Gli indiani che si avvicinavano a certe persone per chiedere del denaro e non lo ricevevano poi smettevano di camminare e poi soffiavano nella loro aura. Non è noto quali dati abbiano ricevuto e per quali scopi siano stati utilizzati. Un altro uomo, anche lui di origine indostana, si è avvicinato a qualcuno nel 2010 e ha condiviso la sua storia. Su insistenza dell'uomo, la persona ha dovuto cercare su Internet la famiglia reale e cercare fatti (apparenti) con cui l'uomo stesso aveva problemi. Ha detto che avrebbero segretamente fatto il lavaggio del cervello alle persone nella società e le avrebbero sottoposte alla ricerca scientifica. Ha descritto alcune di queste situazioni mediche. Durante un incontro personale, descrisse una situazione in cui le persone puntavano il dito verso l'altro. Con questo intendeva il problema che si era manifestato nel mondo. Per quale motivo, l'uomo non lo ha detto. La ricerca dei termini specificati non è mai stata effettuata dalla persona tramite Internet. Questo non ha capito la sua storia. I phisher sono persone che si avvicinano alle vittime direttamente per strada per ottenere una somma fissa di denaro. Chi dona (cade in questo trucco della chat) corre il rischio di diventare vittima di una truffa. Street Phishing” è visto come una grave forma di stalking e truffa. Si sospetta che ciò sia strettamente correlato agli hacker di Internet e ai canali postali (frode). Queste pratiche si sono verificate in precedenza, tra l'altro, nel caso dell'affitto legale/illegale di stanze e dei cosiddetti debitori ipotecari. Tuttavia, si raccontava che la causa dovesse essere ricercata da persone che avevano familiarità con la gestione dei contratti e/o intermediari indiretti nel settore immobiliare.

«Μυστηριώδεις Ινδοί με τουρμπάν είναι επιτυχημένοι ψαράδες στη χιλιετία»

Σε ορισμένα σημεία της πόλης (συμπεριλαμβανομένων των μειονεκτικών γειτονιών και των γειτονιών με διάφορες εθνικότητες), πηγές αναφέρουν ότι υπάρχει δυσαρέσκεια μεταξύ των ενοικιαστών ιδιωτικών κατοικιών. Αυτό αφορά την ενοικίαση δωματίων και ορόφων. Τα διαμερίσματα λέγεται ότι διοικούνταν - σε αυτήν την περιοχή - από Ινδουστάνους και Πακιστανούς. Ένας άντρας που ζει με την κοπέλα του σε ένα σύγχρονο συγκρότημα κατοικιών και ο οποίος είχε ο ίδιος κάποια εμπειρία με αυτούς τους ιδιοκτήτες, είπε ότι αντιμετώπισε τέτοια προβλήματα. Ο ίδιος χαρακτήρισε τον τρόπο με τον οποίο αντιμετωπίστηκαν οι ενοικιαστές του όχι ιδιαίτερα αξιόπιστος. Έγινε ελάχιστη ή καθόλου συντήρηση. Ούτε τα παράπονα ελήφθησαν σοβαρά υπόψη από αυτούς τους ιδιοκτήτες. Είπε περαιτέρω ότι ένας κτηματομεσίτης μερικές φορές δεν ενήργησε επαρκώς για να διαβιβάσει παράπονα στους εν λόγω ιδιοκτήτες σπιτιού. Ο άνδρας εργαζόταν στο catering και παρέδιδε γεύματα στους πελάτες του. Αυτός και η κοπέλα του φρόντιζαν μικρά σκυλιά. - - - Ένας κάτοικος αυτού του τμήματος της πόλης λέγεται ότι είπε παρόμοια ιστορία. Είπε ότι κάποτε ένας άνδρας Ινδουστανικής καταγωγής τον ρώτησε στο τηλέφωνο ποιος είναι και πώς τον λένε. Ο άνδρας στο τηλέφωνο ζήτησε τα στοιχεία του για να μπορέσει αργότερα να ανακοινώσει ότι η αίθουσα δεν προοριζόταν για αυτόν τον υποψήφιο. Ήταν σημαντικό για τον άνθρωπο στο τηλέφωνο ότι οι νέοι ένοικοι είχαν κάποια εμπειρία ή το ίδιο υπόβαθρο με την κοινότητα από την οποία προερχόταν. Το άτομο βρήκε το δωμάτιο που προσφέρεται κοντά σε ένα κατάστημα ρούχων στη μέση αυτής της γειτονιάς. Επικοινώνησε απευθείας με τον διαφημιστή. Επειδή το άτομο αρνήθηκε να κοινοποιήσει τα στοιχεία του μέσω τηλεφώνου, έκλεισε γρήγορα το τηλέφωνο. Η τοποθετημένη αγγελία -που κρεμόταν σε ένα χαρτί στο παράθυρο- δεν αφαιρέθηκε μετά την τηλεφωνική επικοινωνία. Αυτό έπρεπε να παραμείνει ορατό. - - - Σύμφωνα με μια ανώνυμη πηγή, οι Ινδοί λέγεται ότι ασχολούνταν με το «ψάρεμα στο δρόμο» μόνοι τους ή σε ομάδα την εποχή της Χιλιετίας. Εκείνη την περίοδο, οι άνθρωποι ενεργούσαν με τέτοιο τρόπο που αυτό ήταν λιγότερο αισθητό σε δημόσιους χώρους και τοποθεσίες όπου υπήρχαν πολλές κάμερες στο κέντρο της πόλης. Οι λεγόμενοι «Phishers» Ινδικής καταγωγής ήταν γενειοφόροι άνδρες που φορούσαν ένα τουρμπάνι στο κεφάλι τους. Πλησίασαν τα θύματά τους στο δρόμο και ισχυρίστηκαν ότι μπορούσαν να δουν το «ενεργειακό τους πεδίο» (αύρα) από μακριά. Με αυτόν τον τρόπο κατάφεραν να ανταποκριθούν στα συναισθήματά τους και σε άλλες ελλείψεις που πιθανότατα πάλευαν οι άνθρωποι. Ζητούσαν χρήματα γιατί διαφορετικά δεν θα έπαιρναν την ευτυχία που λαχταρούσαν. Γι' αυτό ήταν σημαντικό να καταγράφουν εκ των προτέρων τα προσωπικά τους δεδομένα. Το επώνυμο και η ημερομηνία γέννησης ήταν τα πρώτα πράγματα που ρωτήθηκαν. Αυτό ήταν απαραίτητο κατά τη λήψη ενός συγκεκριμένου ποσού σε μετρητά. Εάν δεν παραδοθεί το ακριβές ποσό, αυτό θα μπορούσε να οδηγήσει σε μια «ανεπιθύμητη χειρονομία» στην αύρα τους. Οι Ινδιάνοι που πλησίασαν ορισμένους ανθρώπους για χρήματα και δεν τα έλαβαν στη συνέχεια σταμάτησαν να περπατούν και μετά φύσηξαν στην αύρα τους. Δεν είναι γνωστό ποια δεδομένα έλαβαν και για ποιους σκοπούς χρησιμοποιήθηκαν. Ένας άλλος άνδρας - επίσης Ινδουστανικής καταγωγής - πήγε σε κάποιον το 2010 και μοιράστηκε την ιστορία του. Με την επιμονή του άνδρα, το άτομο έπρεπε να ψάξει στο Διαδίκτυο για τη Βασιλική οικογένεια και να αναζητήσει (φαινομενικά) γεγονότα με τα οποία ο ίδιος ο άνδρας είχε προβλήματα. Είπε ότι θα έκαναν κρυφά πλύση εγκεφάλου στους ανθρώπους της κοινωνίας και θα τους υποβάλουν σε επιστημονική έρευνα. Περιέγραψε μερικές από αυτές τις ιατρικές καταστάσεις. Κατά τη διάρκεια μιας προσωπικής συνάντησης, περιέγραψε μια κατάσταση στην οποία οι άνθρωποι έδειχναν τον άλλον. Με αυτό

εννοούσε το πρόβλημα που είχε εκδηλωθεί στον κόσμο. Για ποιον λόγο, ο άντρας δεν είπε. Η αναζήτηση για τους καθορισμένους όρους δεν έγινε ποτέ από το άτομο μέσω του διαδικτύου. Αυτός δεν κατάλαβε την ιστορία του. Phishers είναι άτομα που πλησιάζουν τα θύματα απευθείας στο δρόμο για ένα σταθερό ποσό μετρητών. Όποιος δίνει (πέφτει σε αυτό το τέχνασμα συνομιλίας) διατρέχει τον κίνδυνο να γίνει θύμα απάτης. Το Street Phishing» θεωρείται μια σοβαρή μορφή καταδίωξης και απάτης. Υπάρχει υποψία ότι αυτό σχετίζεται στενά με χάκερς του Διαδικτύου και ταχυδρομικά κανάλια (απάτης). Αυτές οι πρακτικές προηγουμένως συνέβαιναν, μεταξύ άλλων, σε νόμιμες/παράνομες ενοικιάσεις δωματίων και στους λεγόμενους ενυπόθηκους οφειλέτες. Ωστόσο, υπήρξαν ιστορίες ότι η αιτία έπρεπε να αναζητηθεί από το άτομο ή τα άτομα που ήταν εξοικειωμένα με το χειρισμό συμβάσεων ή/και έμμεσους μεσάζοντες σε ακίνητα.

„Tajemniczy Indianie w turbanach są rybakami sukcesu w Millennium”

W niektórych częściach miasta (w tym w dzielnicach znajdujących się w niekorzystnej sytuacji oraz dzielnicach różnych narodowości) źródła podają, że wśród najemców domów prywatnych panuje niezadowolenie. Dotyczy to wynajmu pomieszczeń i pięter. Mówi się, że apartamenty w tej okolicy prowadzą Hindustańczycy i Pakistańczycy. Mężczyzna, który mieszka ze swoją dziewczyną w nowoczesnym osiedlu i który sam ma pewne doświadczenia z tymi właścicielami, powiedział, że spotkał się z takimi problemami. Sposób, w jaki traktowano jego najemców, nazwał niezbyt wiarygodnym. Konserwacja była wykonywana w niewielkim stopniu lub wcale. Właściciele nie traktowali też poważnie skarg. Następnie stwierdził, że agent nieruchomości czasami nie działał odpowiednio, przekazując skargi właścicielom domów, o których mowa. Mężczyzna pracował w cateringu i dostarczał posiłki swoim klientom. On i jego dziewczyna opiekowali się małymi psami. - - - Podobną historię podobno opowiedział mieszkaniec tej części miasta. Opowiedział, że pewnego razu mężczyzna pochodzenia hindustańskiego zapytał go przez telefon, kim jest i jak się nazywa. Mężczyzna przez telefon zapytał o jego dane, aby później móc oznajmić, że pokój nie jest przeznaczony dla tego kandydata. Dla rozmówcy ważne było, aby nowi najemcy mieli pewne doświadczenie lub taką samą przeszłość w społeczności, z której on pochodził. Osoba znalazła pokój w pobliżu sklepu odzieżowego w centrum tej dzielnicy. Skontaktował się bezpośrednio z ogłoszeniodawcą. Ponieważ osoba ta nie chciała udostępnić swoich danych przez telefon, szybko się rozłączył. Zamieszczone ogłoszenie - zawieszone na kartce w oknie - po kontakcie telefonicznym nie zostało usunięte. To musiało pozostać widoczne. - - - Według anonimowego źródła, w epoce Tysiąclecia Hindusi zajmowali się „łowieniem ulicznym” samotnie lub w grupie. W tym okresie ludzie zachowywali się tak, aby było to mniej zauważalne w miejscach publicznych i lokalizacjach, gdzie w centrum miasta było dużo kamer. Tak zwani „Phisherzy” pochodzenia indyjskiego byli brodatymi mężczyznami noszącymi turban na głowach. Podchodzili do swoich ofiar na ulicy i twierdzili, że widzą ich „pole energetyczne” (aurę) z dużej odległości. W ten sposób udało im się odpowiedzieć na swoje emocje i inne braki, z którymi ludzie zapewne się zmagali. Zażądali pieniędzy, bo w przeciwnym razie nie osiągnęliby szczęścia, którego pragnęli. Dlatego ważne było dla nich wcześniejsze zarejestrowanie swoich danych osobowych. W pierwszej kolejności pytano o nazwisko i datę urodzenia. Było to konieczne w przypadku otrzymania określonej kwoty w gotówce. Jeśli nie zostanie przekazana dokładna kwota, może to spowodować „niepożądany gest” w stosunku do ich aury. Indianie, którzy zwracali się do niektórych ludzi po pieniądze i ich później nie otrzymywali, przestawali chodzić i wtedy dmuchali w ich aurę. Nie wiadomo, jakie dane otrzymali i w jakim celu je wykorzystali. Inny mężczyzna – również pochodzenia hindustańskiego – podszedł do kogoś w 2010 roku i podzielił się swoją historią. Pod naciskiem mężczyzny mężczyzna musiał przeszukać Internet w poszukiwaniu rodziny królewskiej i poszukać (pozornych) faktów, z którymi sam mężczyzna miał problemy. Powiedział, że potajemnie dokonają prania mózgu ludziom w społeczeństwie i poddadzą ich badaniom naukowym. Opisał niektóre z tych sytuacji medycznych. Podczas osobistego spotkania opisał sytuację, w której ludzie wskazywali na siebie. Miał przez to na myśli problem, który objawił się na świecie. Z jakiego powodu mężczyzna nie powiedział. Ta osoba nigdy nie szukała podanych terminów za pośrednictwem Internetu. Ten nie rozumiał jego historii. Phisherzy to ludzie, którzy zwracają się do ofiar bezpośrednio na ulicy, aby uzyskać określoną kwotę pieniędzy. Każdy, kto daje (daje się nabrać na tę sztuczkę na czacie), ryzykuje, że stanie się ofiarą oszustwa. Street Phishing” jest postrzegany jako poważna forma prześladowania i oszustw. Podejrzewa się, że jest to ściśle powiązane z hakerami internetowymi i kanałami pocztowymi (oszustwami). Praktyki te występowały już wcześniej m.in. w przypadku legalnego/nielegalnego wynajmu pokoi oraz tzw. dłużników hipotecznych. Zdarzały się jednak historie, że przyczyny musiała szukać osoba(y) zaznajomiona(-e) z obsługą umów i/lub pośrednimi pośrednikami w obrocie nieruchomościami.

„Мистериозни индианци с тюрбани са успешни рибари през хилядолетието“

В определени части на града (включително необлагодетелствани квартали и квартали с различни националности) източници твърдят, че има недоволство сред наемателите на частни домове. Става дума за отдаване под наем на стаи и етажи. Твърди се, че апартаментите са били управлявани - в този район - от хиндустанци и пакистанци. Мъж, който живее с приятелката си в модерен жилищен комплекс и който самият има опит с тези хазяи, каза, че се е сблъсквал с подобни проблеми. Той нарече начина, по който са третирани наемателите му, не особено надежден. Извършена е малка или никаква поддръжка. Оплакванията също не бяха взети на сериозно от тези собственици. Освен това той каза, че агентът по недвижими имоти понякога не действа адекватно, за да предаде оплакванията на въпросните собственици на жилища. Мъжът работел в кетъринг и разнасял ястия на своите клиенти. Той и приятелката му се грижели за малки кучета. - - - Говори се, че жител на тази част на града е разказал подобна история. Той каза, че веднъж мъж от хиндустански произход го попитал по телефона кой е и как се казва. Човекът по телефона поиска данните му, за да може по-късно да съобщи, че стаята не е предназначена за този кандидат. За мъжа по телефона беше важно новите наематели да имат известен опит или същия опит с общността, от която идва. Лицето намери предлаганата стая близо до магазин за дрехи в средата на този квартал. Той се свърза директно с рекламодателя. Тъй като лицето отказа да сподели данните си по телефона, той бързо затвори. Поставената реклама - която висеше на лист хартия на прозореца, не беше премахната след телефонния контакт. Това трябваше да остане видимо. - - - Според анонимен източник се казва, че индианците са се занимавали с "уличен риболов" сами или в група в ерата на Милениума. През този период хората действаха по такъв начин, че това да не се забелязва на обществени места и места, където има много камери в центъра на града. Така наречените „фишери“ от индийски произход бяха брадати мъже, които носеха тюрбан на главите си. Те се приближаваха до жертвите си на улицата и твърдяха, че могат да видят тяхното „енергийно поле“ (аура) от далечно разстояние. По този начин те успяват да отговорят на своите емоции и други недостатъци, с които хората вероятно са се борили. Те поискаха пари, защото иначе нямаше да получат щастието, за което жадуваха. Ето защо за тях беше важно да запишат личните си данни предварително. Фамилното име и датата на раждане бяха първите неща, които бяха зададени. Това беше необходимо при получаване на определена сума в брой. Ако не бъде предадена точната сума, това може да доведе до „нежелан жест“ към аурата им. Индийците, които се обърнаха към определени хора за пари и не ги получиха след това, спираха да ходят и след това духаха в аурата им. Не е известно какви данни са получили и за какви цели са били използвани. Друг мъж - също от хиндустански произход - отиде при някого през 2010 г. и сподели историята си. По настояване на мъжа, човекът трябваше да търси в интернет кралското семейство и да търси (очевидни) факти, с които самият мъж имаше проблеми. Той каза, че те тайно ще промият мозъците на хората в обществото и ще ги подложат на научни изследвания. Той описа някои от тези медицински ситуации. При лична среща той описва ситуация, в която хората сочат другия. С това той имаше предвид проблема, който се беше проявил в света. По каква причина, мъжът не каза. Търсенето на посочените термини никога не е било извършвано от лицето през интернет. Този не разбра историята му. Фишърите са хора, които се приближават до жертвите директно на улицата срещу фиксирана сума пари. Всеки, който дава (хваща се на този чат трик), рискува да стане жертва на измама. Street Phishing” се разглежда като сериозна форма на преследване и измами. Подозира се, че това е тясно свързано с интернет хакери и пощенски (измамни) канали. Тези практики преди са се срещали, наред с други, при законни/незаконни наеми на стаи и така наречените ипотечни длъжници. Въпреки това имаше истории, че причината трябва да се търси от лице(а), които са запознати с работата с договори и/или косвени посредници в недвижими имоти.

“Misteriozni Indijanci s turbanima uspješni su ribari u mileniju”

U određenim dijelovima grada (uključujući četvrti u nepovoljnom položaju i četvrti s različitim nacionalnostima) izvori kažu da postoji nezadovoljstvo među stanarima privatnih kuća. To se odnosi na najam soba i podova. Rečeno je da su stanove - u ovom području - vodili Hindustanci i Pakistanci. Muškarac koji sa svojom djevojkom živi u modernom stambenom kompleksu i koji je i sam imao iskustva s ovim stanodavcima, rekao je da se susreo s takvim problemima. Način na koji su postupali s njegovim stanarima nazvao je ne osobito pouzdanim. Održavanje je malo ili nimalo. Ni ti vlasnici nisu ozbiljno shvaćali pritužbe. Nadalje je rekao da agent za nekretnine ponekad nije djelovao adekvatno kako bi proslijedio pritužbe dotičnim vlasnicima kuća. Muškarac je radio u ugostiteljstvu i dostavljao obroke svojim mušterijama. On i njegova djevojka čuvali su male pse. - - - Stanovnik ovog dijela grada navodno je ispričao sličnu priču. Ispričao je da ga je jednom čovjek porijeklom Hindustanac telefonom pitao tko je on i kako se zove. Čovjek na telefonu tražio je njegove podatke kako bi naknadno objavio da soba nije namijenjena ovom kandidatu. Čovjeku na telefonu bilo je važno da novi stanari imaju neko iskustvo ili isto iskustvo sa zajednicom iz koje dolazi. Osoba je pronašla ponuđenu sobu u blizini trgovine odjećom usred ovog kvarta. Izravno je kontaktirao oglašivača. Budući da je osoba odbila podijeliti svoje podatke putem telefona, brzo je poklopio slušalicu. Postavljeni oglas - koji je visio na papiriću na prozoru - nakon telefonskog kontakta nije uklonjen. Ovo je moralo ostati vidljivo. - - - Prema anonimnom izvoru, Indijanci su se navodno bavili 'uličnim pecanjem' sami ili u grupi u eri tisućljeća. U tom razdoblju ljudi su se ponašali tako da se to manje primijeti na javnim mjestima i lokacijama gdje je bilo mnogo kamera u centru grada. Takozvani 'Phisheri' indijskog porijekla bili su bradati muškarci koji su na glavi nosili turban. Prilazili su svojim žrtvama na ulici i tvrdili da mogu vidjeti njihovo 'energetsko polje' (auru) iz velike udaljenosti. Na taj su način uspjeli odgovoriti na svoje emocije i druge nedostatke s kojima su se ljudi vjerojatno borili. Tražili su novac jer inače ne bi dobili sreću za kojom su žudjeli. Zato im je bilo važno unaprijed zabilježiti svoje osobne podatke. Prvo su se pitali prezime i datum rođenja. To je bilo potrebno prilikom primanja određenog iznosa u gotovini. Ako se ne preda točan iznos, to bi moglo dovesti do 'neželjene geste' njihove aure. Indijci koji su prišli određenim ljudima za novac, a nisu ga nakon toga dobili, stali su hodati i tada im puhali u auru. Nije poznato koje su podatke dobili i u koje su svrhe korišteni. Drugi muškarac - također hindustanskog podrijetla - prišao je nekome 2010. i podijelio svoju priču. Na čovjekovo inzistiranje, osoba je morala pretražiti na internetu kraljevsku obitelj i potražiti (prividne) činjenice s kojima je sam čovjek imao problema. Rekao je da će potajno ispirati mozak ljudima u društvu i podvrgavati ih znanstvenim istraživanjima. Opisao je neke od tih medicinskih situacija. Tijekom osobnog susreta opisao je situaciju u kojoj su ljudi upirali prstom u drugoga. Time je mislio na problem koji se očitovao u svijetu. Iz kojeg razloga, čovjek nije rekao. Pretraživanje navedenih pojmova osoba nikada nije izvršila putem interneta. Ovaj nije razumio njegovu priču. Phishers su ljudi koji prilaze žrtvama izravno na ulici za fiksni iznos gotovine. Svatko tko daje (nasjedne na ovaj trik s chatom) riskira da postane žrtva prijevare. Street Phishing” se smatra ozbiljnim oblikom uhođenja i prijevare. Sumnja se da je to usko povezano s internetskim hakerima i poštanskim (prijevarnim) kanalima. Takve su se prakse prije javljale, između ostalog, kod legalnih/nelegalnih iznajmljivanja soba i kod tzv. hipotekarnih dužnika. No, čule su se priče da su uzrok morali tražiti osoba(e) koja(e) su upoznate s poslovima oko ugovora i/ili posrednih posrednika u prometu nekretnina.

“Misteriozni Indijanci s turbanima uspješni su ribari u milenijumu”

U pojedinim dijelovima grada (uključujući ugrožena naselja i kvartove različitih nacionalnosti), izvori kažu da postoji nezadovoljstvo stanara privatnih kuća. Ovo se odnosi na iznajmljivanje soba i spratova. Navodi se da su stanove - u ovoj oblasti - vodili Hindustanci i Pakistanci. Čovek koji živi sa devojkom u modernom stambenom kompleksu i koji je i sam imao iskustva sa ovim stanodavcima, rekao je da se susreo sa takvim problemima. Način na koji su njegovi stanari tretirani je nazvao ne baš pouzdanim. Održavanje je bilo malo ili nimalo. Ovi vlasnici nisu ozbiljno shvatili pritužbe. On je dalje rekao da agent za nekretnine ponekad nije postupao na odgovarajući način kako bi proslijedio pritužbe dotičnim vlasnicima kuća. Čovjek je radio u ugostiteljstvu i dostavljao jela svojim mušterijama. On i njegova djevojka brinuli su o malim psima. - - - Sličnu priču je pričao i jedan stanovnik ovog dijela grada. Rekao je da ga je jednom čovjek hindustanskog porijekla pitao telefonom ko je i kako se zove. Čovjek na telefonu je tražio njegove podatke kako bi kasnije mogao objaviti da soba nije namijenjena ovom kandidatu. Čovjeku na telefonu je bilo važno da novi stanari imaju neko iskustvo ili isto iskustvo sa zajednicom iz koje dolazi. Osoba je pronašla ponuđenu sobu u blizini prodavnice odeće usred ovog naselja. Direktno je kontaktirao oglašivača. Pošto je osoba odbila da podeli svoje podatke preko telefona, brzo je prekinula vezu. Postavljena reklama - koja je okačena na komad papira na prozoru - nije uklonjena nakon telefonskog kontakta. Ovo je moralo ostati vidljivo. - - - Prema anonimnom izvoru, za Indijance se kaže da su se bavili 'uličnim pecanjem' sami ili u grupi u Milenijumskoj eri. U tom periodu ljudi su se ponašali tako da je to bilo manje uočljivo na javnim mjestima i lokacijama gdje je bilo mnogo kamera u centru grada. Takozvani 'phisheri' indijskog porijekla bili su bradati muškarci koji su nosili turban na glavi. Prilazili su svojim žrtvama na ulici i tvrdili da mogu da vide njihovo 'energetsko polje' (auru) sa velike udaljenosti. Na taj način su uspjeli odgovoriti na svoje emocije i druge nedostatke sa kojima su se ljudi vjerovatno borili. Tražili su novac jer inače ne bi dobili sreću za kojom su žudjeli. Zbog toga im je bilo važno da unaprijed zabilježe svoje lične podatke. Prvo su se pitali prezime i datum rođenja. To je bilo neophodno prilikom primanja određenog iznosa u gotovini. Ako se ne preda tačan iznos, to bi moglo dovesti do 'nepoželjnog gesta' prema njihovoj auri. Indijanci koji su prilazili određenim ljudima za novac, a nisu ga nakon toga dobili, prestajali su hodati i onda su im duvali u auru. Nije poznato koje su podatke dobili i u koje svrhe su korišteni. Drugi čovjek - također hindustanskog porijekla - prišao je nekome 2010. i podijelio svoju priču. Na čovjekovo insistiranje, osoba je morala pretražiti internet u potrazi za kraljevskom porodicom i tražiti (očigledne) činjenice sa kojima je sam čovjek imao problema. Rekao je da će potajno isprati mozak ljudima u društvu i podvrgnuti ih naučnim istraživanjima. On je opisao neke od ovih medicinskih situacija. Tokom ličnog sastanka, opisao je situaciju u kojoj su ljudi pokazivali na drugog. Pod tim je mislio na problem koji se manifestovao u svijetu. Iz kojeg razloga, čovjek nije rekao. Osoba nikada nije pretraživala navedene pojmove putem interneta. Ovaj nije razumio njegovu priču. Phisheri su ljudi koji prilaze žrtvama direktno na ulici za fiksni iznos gotovine. Svako ko daje (napadne na ovaj trik za ćaskanje) rizikuje da postane žrtva prevare. Street Phishing” se smatra ozbiljnim oblikom uhođenja i prevara. Sumnja se da je to usko povezano sa internet hakerima i poštanskim (prevarnim) kanalima. Ove prakse su se ranije dešavale, između ostalog, kod legalnog/ilegalnog iznajmljivanja soba i takozvanih hipotekarnih dužnika. Međutim, bilo je priča da je uzrok morala tražiti osoba(e) koja je(e) upoznata sa postupanjem ugovora i/ili indirektni posrednici u nekretninama.

«Таинственные индейцы в тюрбанах — успешные рыбаки тысячелетия»

В отдельных частях города (в том числе в неблагополучных кварталах и кварталах с представителями разных национальностей), как сообщают источники, наблюдается недовольство среди жильцов частных домов. Это касается аренды помещений и этажей. Сообщается, что квартирами в этом районе управляли хиндустанцы и пакистанцы. Мужчина, живущий со своей девушкой в ​​современном жилом комплексе и сам имевший некоторый опыт общения с этими арендодателями, рассказал, что столкнулся с такими проблемами. Он назвал отношение к его арендаторам не особенно надежным. Техническое обслуживание проводилось незначительно или вообще не проводилось. Эти владельцы также не восприняли жалобы всерьез. Он также сказал, что агент по недвижимости иногда не действовал адекватно, чтобы передать жалобы домовладельцам, о которых идет речь. Мужчина работал в сфере общественного питания и доставлял еду своим клиентам. Он и его подруга ухаживали за маленькими собачками. - - - Говорят, что житель этой части города рассказал похожую историю. Он рассказал, что однажды мужчина хиндустанского происхождения спросил его по телефону, кто он такой и как его зовут. Мужчина по телефону запросил его данные, чтобы потом сообщить, что комната не предназначена для этого кандидата. Для человека, который разговаривал по телефону, было важно, чтобы новые жильцы имели некоторый опыт или были схожи с сообществом, из которого он родом. Человек нашел предложенную комнату возле магазина одежды в центре этого района. Он связался напрямую с рекламодателем. Поскольку человек отказался сообщить свои данные по телефону, он быстро повесил трубку. Размещенное объявление, висевшее на листе бумаги на окне, после телефонного разговора не было удалено. Это должно было оставаться видимым. - - - Согласно анонимному источнику, в эпоху Миллениума индейцы занимались «уличной рыбалкой» в одиночку или группами. В тот период люди действовали таким образом, чтобы это было менее заметно в общественных местах и ​​местах, где в центре города было много камер. Так называемые «фишеры» индийского происхождения представляли собой бородатых мужчин, носивших на голове тюрбан. Они подходили к своим жертвам на улице и утверждали, что могут видеть их «энергетическое поле» (ауру) на большом расстоянии. Таким образом им удавалось реагировать на свои эмоции и другие недостатки, с которыми, вероятно, боролись люди. Они требовали денег, потому что иначе не получили бы счастья, которого так жаждали. Именно поэтому им было важно заранее записать свои персональные данные. Первым делом спросили фамилию и дату рождения. Это было необходимо при получении определенной суммы наличными. Если точная сумма не будет передана, это может привести к «нежелательному жесту» в отношении их ауры. Индийцы, которые обращались к определенным людям за деньгами и не получали их впоследствии, останавливались и затем дули в их ауру. Неизвестно, какие данные они получили и для каких целей они были использованы. Другой мужчина, тоже хиндустанского происхождения, в 2010 году подошел к кому-то и поделился своей историей. По настоянию мужчины ему пришлось искать в Интернете королевскую семью и искать (очевидные) факты, с которыми у самого мужчины были проблемы. Он сказал, что они будут тайно промывать мозги людям в обществе и подвергать их научным исследованиям. Он описал некоторые из этих медицинских ситуаций. Во время личной встречи он описал ситуацию, в которой люди указывали на другого. Под этим он имел в виду проблему, которая проявилась в мире. По какой причине мужчина не сказал. Поиск по указанным терминам никогда не осуществлялся человеком через Интернет. Этот не понял его истории. Фишеры — это люди, которые обращаются к жертвам прямо на улице за фиксированную сумму денег. Тот, кто дает (ведется на эту хитрость), рискует стать жертвой мошенничества. Уличный фишинг» рассматривается как серьезная форма преследования и мошенничества. Есть подозрение, что это тесно связано с интернет-хакерами и почтовыми (мошенническими) каналами. Ранее такая практика имела место, в частности, в отношении законной/нелегальной аренды помещений и так называемых ипотечных должников. Однако были истории о том, что причину приходилось искать лицу(ам), знакомым с оформлением контрактов, и/или косвенным посредникам в сфере недвижимости.

„Paslaptingieji indėnai su turbanais yra sėkmingi tūkstantmečio žvejai“

Kai kuriose miesto dalyse (įskaitant nepalankias sąlygas ir įvairių tautybių rajonus) šaltiniai teigia, kad privačių namų nuomininkai jaučia nepasitenkinimą. Tai susiję su kambarių ir grindų nuoma. Teigiama, kad apartamentus – šioje vietovėje – valdė hindustaniečiai ir pakistaniečiai. Su mergina šiuolaikiškame gyvenamųjų namų komplekse gyvenantis ir pats su šiais šeimininkais patirties turėjęs vyras teigė susidūręs su tokiomis problemomis. Elgesį su jo nuomininkais jis pavadino ne itin patikimu. Mažai arba visai nebuvo atlikta techninė priežiūra. Šie savininkai taip pat rimtai nevertino skundų. Jis taip pat teigė, kad nekilnojamojo turto agentas kartais nesielgdavo tinkamai, kad perduotų skundus atitinkamiems namų savininkams. Vyriškis dirbo maitinimo srityje ir pristatydavo maistą savo klientams. Jis ir jo mergina prižiūrėjo mažus šunis. - - - Teigiama, kad panašią istoriją pasakojo šios miesto dalies gyventojas. Jis pasakojo, kad kartą vienas Hindustano kilmės vyras jo telefonu paklausė, kas jis toks ir koks jo vardas. Vyriškis telefonu paprašė jo duomenų, kad vėliau galėtų pranešti, jog kambarys šiam kandidatui neskirtas. Telefonu besikalbančiam vyrui buvo svarbu, kad nauji nuomininkai turėtų tam tikros patirties ar tos pačios kilmės bendruomenėje, iš kurios jis atvyko. Asmuo aptiko siūlomą kambarį netoli drabužių parduotuvės šio rajono viduryje. Jis tiesiogiai susisiekė su reklamuotoju. Kadangi asmuo atsisakė pasidalinti savo duomenimis telefonu, jis greitai padėjo ragelį. Padėtas skelbimas – kabėjo ant lapelio ant lango – po kontakto telefonu nebuvo pašalintas. Tai turėjo likti matoma. - - - Pasak anoniminio šaltinio, indėnai Tūkstantmečio epochoje užsiiminėjo „gatvės žvejyba“ vieni arba grupėje. Tuo laikotarpiu žmonės elgėsi taip, kad tai buvo mažiau pastebima viešose vietose ir vietose, kur miesto centre buvo daug kamerų. Vadinamieji indų kilmės „phishers“ buvo barzdoti vyrai, ant galvų nešiojantys turbaną. Jie priėjo prie savo aukų gatvėje ir tvirtino, kad gali matyti jų „energijos lauką“ (aurą) iš toli. Tokiu būdu jie sugebėjo reaguoti į savo emocijas ir kitus trūkumus, su kuriais tikriausiai kovojo žmonės. Jie reikalavo pinigų, nes kitaip negaus laimės, kurios troško. Todėl jiems buvo svarbu iš anksto įrašyti savo asmens duomenis. Pirmiausia buvo klausiama pavardė ir gimimo data. To prireikė gaunant tam tikrą sumą grynaisiais. Jei tiksli suma nebus perduota, tai gali sukelti „nepageidaujamą gestą“ jų aurai. Indai, kurie kreipdavosi į tam tikrus žmones dėl pinigų, o vėliau jų negavo, nustojo vaikščioti ir tada pūtė į jų aurą. Kokius duomenis jie gavo ir kokiais tikslais jie buvo panaudoti, nėra žinoma. Kitas vyras, taip pat kilęs iš Hindustano, 2010 m. priėjo prie kažko ir pasidalijo savo istorija. Vyro primygtinai reikalaujant, asmuo turėjo internete ieškoti karališkosios šeimos ir ieškoti (akivaizdžių) faktų, dėl kurių pats vyras turėjo problemų. Jis teigė, kad jie slapta plaus visuomenės smegenis ir pateiks jiems mokslinius tyrimus. Jis apibūdino kai kurias iš šių medicininių situacijų. Asmeninio susitikimo metu jis aprašė situaciją, kai žmonės parodė į kitą. Tuo jis turėjo omenyje problemą, kuri pasireiškė pasaulyje. Dėl kokios priežasties vyras nesakė. Asmuo niekada neieškojo nurodytų terminų internetu. Šis nesuprato savo istorijos. Sukčiuotojai yra žmonės, kurie prie aukų kreipiasi tiesiai gatvėje už fiksuotą grynųjų pinigų sumą. Kiekvienas, kuris duoda (atkrenta į šį pokalbių triuką), rizikuoja tapti sukčiavimo auka. Sukčiavimas gatvėje“ yra vertinamas kaip rimta persekiojimo ir sukčiavimo forma. Įtariama, kad tai glaudžiai susiję su interneto įsilaužėliais ir pašto (sukčiavimo) kanalais. Tokia praktika anksčiau buvo taikoma, be kita ko, legalios / neteisėtos patalpų nuomos ir vadinamųjų hipotekos skolininkų atžvilgiu. Tačiau buvo pasakojimų, kad priežasties turėjo ieškoti asmuo (-iai), susipažinęs su sutarčių tvarkymu ir (arba) netiesioginiais tarpininkais nekilnojamojo turto srityje.

“Noslēpumainie indiāņi ar turbāniem ir veiksmīgi zvejnieki tūkstošgadē”

Atsevišķās pilsētas daļās (tostarp nelabvēlīgos mikrorajonos un apkaimēs ar dažādu tautību pārstāvjiem) avoti vēsta, ka privātmāju īrnieku vidū valda neapmierinātība. Tas attiecas uz telpu un grīdu nomu. Tiek ziņots, ka dzīvokļus šajā rajonā pārvaldījuši hindustānieši un pakistānieši. Vīrietis, kurš dzīvo kopā ar savu draudzeni modernā dzīvojamajā kompleksā un kuram pašam ir bijusi zināma pieredze ar šiem saimniekiem, stāstīja, ka saskāries ar šādām problēmām. Attieksmi pret viņa īrniekiem viņš nosauca par īpaši uzticamu. Apkopes veiktas maz vai nemaz. Arī šie īpašnieki sūdzības neuztvēra nopietni. Viņš arī sacīja, ka nekustamā īpašuma aģents dažkārt nerīkojās adekvāti, lai iesniegtu sūdzības attiecīgajiem māju īpašniekiem. Vīrietis strādāja ēdināšanas jomā un piegādāja maltītes saviem klientiem. Viņš un viņa draudzene rūpējās par maziem suņiem. - - - Kāds šīs pilsētas daļas iedzīvotājs stāstījis līdzīgu stāstu. Viņš stāstīja, ka reiz kāds hindustāņu izcelsmes vīrietis viņam pa telefonu vaicājis, kas viņš ir un kā viņu sauc. Vīrietis pa telefonu prasījis viņa datus, lai vēlāk varētu paziņot, ka telpa nav paredzēta šim kandidātam. Vīrietim pa tālruni bija svarīgi, lai jaunajiem īrniekiem būtu zināma pieredze vai tāda pati pieredze sabiedrībā, no kuras viņš nāca. Persona atrada piedāvāto istabu netālu no apģērbu veikala šīs apkaimes vidū. Viņš tieši sazinājās ar reklāmdevēju. Tā kā persona telefoniski atteicās dalīties ar saviem datiem, viņš ātri nolika klausuli. Ievietotais sludinājums - kas karājās uz lapiņas pie loga - pēc telefonsarunas netika noņemts. Tam bija jāpaliek redzamam. - - - Saskaņā ar anonīmu avotu teikts, ka indieši tūkstošgades laikmetā ir nodarbojušies ar "ielu makšķerēšanu" vieni vai grupā. Tajā laikā cilvēki rīkojās tā, ka sabiedriskās vietās un vietās, kur pilsētas centrā bija daudz kameru, tas bija mazāk pamanāms. Tā sauktie Indijas izcelsmes "pikšķerētāji" bija bārdaini vīrieši, kuriem galvā bija turbāns. Viņi tuvojās saviem upuriem uz ielas un apgalvoja, ka var redzēt viņu "enerģijas lauku" (auru) no liela attāluma. Tādā veidā viņiem izdevās reaģēt uz savām emocijām un citiem trūkumiem, ar kuriem cilvēki, iespējams, cīnījās. Viņi prasīja naudu, jo pretējā gadījumā viņi nesaņemtu to laimi, ko viņi alko. Tāpēc viņiem bija svarīgi iepriekš ierakstīt savus personas datus. Vispirms tika uzdots uzvārds un dzimšanas datums. Tas bija nepieciešams, saņemot noteiktu summu skaidrā naudā. Ja precīza summa netiek nodota, tas var izraisīt "nevēlamu žestu" viņu aurai. Indiāņi, kuri vērsās pie noteiktiem cilvēkiem pēc naudas un pēc tam to nesaņēma, pārstāja staigāt un pēc tam iepūta viņu aurā. Nav zināms, kādus datus viņi saņēmuši un kādiem nolūkiem tie izmantoti. Cits vīrietis — arī hindustāņu izcelsmes — 2010. gadā piegāja pie kāda un pastāstīja savu stāstu. Pēc vīrieša uzstājības personai bija jāmeklē internetā karaliskā ģimene un jāmeklē (acīmredzami) fakti, ar kuriem vīrietim pašam bija problēmas. Viņš teica, ka viņi slepeni skalos smadzenes sabiedrībā un pakļaus tos zinātniskiem pētījumiem. Viņš aprakstīja dažas no šīm medicīniskām situācijām. Personīgās tikšanās laikā viņš aprakstīja situāciju, kurā cilvēki norādīja uz otru. Ar to viņš domāja problēmu, kas bija izpaudusies pasaulē. Kāda iemesla dēļ, vīrietis neteica. Persona nekad nav meklējusi norādītos vienumus, izmantojot internetu. Šis nesaprata savu stāstu. Pikšķerētāji ir cilvēki, kuri vēršas pie upuriem tieši uz ielas par noteiktu skaidras naudas summu. Ikviens, kurš dod (iekrīt uz šo tērzēšanas triku), riskē kļūt par krāpniecības upuri. Ielu pikšķerēšana” tiek uzskatīta par nopietnu izsekošanas un krāpniecības veidu. Ir aizdomas, ka tas ir cieši saistīts ar interneta hakeriem un pasta (krāpšanas) kanāliem. Iepriekš šāda prakse cita starpā tika izmantota legālu/nelegālu telpu īrēšanu un tā saukto hipotēku parādnieku vidū. Tomēr bija stāsti, ka cēlonis bija jāmeklē personai(-ām), kas pārzina līgumu kārtošanu un/vai netiešos starpniekus nekustamo īpašumu jomā.

«Таємничі індіанці з тюрбанами – успішні рибалки тисячоліття»

У деяких частинах міста (зокрема, у неблагополучних районах і кварталах різних національностей) джерела кажуть, що серед мешканців приватних будинків є невдоволення. Це стосується оренди кімнат і поверхів. Кажуть, що квартирами в цьому районі керували індустанці та пакистанці. Чоловік, який живе зі своєю дівчиною в сучасному житловому комплексі і сам мав певний досвід спілкування з цими господарями, розповів, що стикався з такими проблемами. Поводження з його орендарями він назвав не особливо надійним. Технічне обслуговування проводилося незначно або зовсім не проводилося. Ці власники також серйозно не сприймали скарги. Він також сказав, що агент з нерухомості іноді не діяв належним чином, щоб передати скарги відповідним власникам житла. Чоловік працював у громадському харчуванні та розносив страви своїм клієнтам. Він і його дівчина доглядали маленьких собак. - - - Кажуть, що один житель цієї частини міста розповів подібну історію. Він розповів, що одного разу чоловік індустанського походження запитав його по телефону, хто він і як його звати. Чоловік по телефону попросив його дані, щоб потім повідомити, що кімната не призначена для цього кандидата. Для чоловіка, який розмовляв по телефону, було важливо, щоб нові орендарі мали певний досвід або схожі стосунки з громадою, з якої він походив. Людина знайшла запропоновану кімнату біля магазину одягу в центрі цього району. Він зв'язався безпосередньо з рекламодавцем. Оскільки людина відмовилася повідомити свої дані по телефону, вона швидко поклала трубку. Розміщену рекламу, яка висіла на аркуші паперу на вікні, після телефонного зв'язку не видалили. Це повинно було залишатися видимим. - - - Згідно з анонімним джерелом, в епоху тисячоліття індіанці нібито займалися «вуличною риболовлею» поодинці або групою. У той період люди діяли так, щоб це було менш помітно в громадських місцях і місцях, де багато камер у центрі міста. Так звані «фішери» індійського походження були бородатими чоловіками, які носили на голові тюрбан. Вони підходили до своїх жертв на вулиці і стверджували, що бачать їхнє «енергетичне поле» (ауру) на великій відстані. Таким чином їм вдалося відповісти на свої емоції та інші недоліки, з якими люди, напевно, боролися. Вони вимагали грошей, бо інакше не отримали б бажаного щастя. Тому їм було важливо заздалегідь записати свої особисті дані. Першим запитували прізвище та дату народження. Це було необхідно при отриманні певної суми готівкою. Якщо не передати точну суму, це може призвести до «небажаного жесту» для їхньої аури. Індійці, які зверталися до певних людей за грошима і не отримували їх потім, зупинялися, а потім дули в їхню ауру. Які дані вони отримали і для яких цілей використовували, невідомо. Інший чоловік - також індустанського походження - підійшов до когось у 2010 році і поділився своєю історією. За наполяганням чоловіка йому довелося шукати в Інтернеті королівську родину та шукати (очевидні) факти, з якими у самого чоловіка були проблеми. Він сказав, що вони будуть таємно промивати мізки людям у суспільстві та піддавати їх науковим дослідженням. Він описав деякі з цих медичних ситуацій. Під час особистої зустрічі він описав ситуацію, коли люди вказували на іншого. Під цим він мав на увазі проблему, яка виявилася у світі. З якої причини, чоловік не сказав. Пошук зазначених термінів особа ніколи не здійснював через Інтернет. Цей не зрозумів його історії. Фішери – це люди, які звертаються до жертв прямо на вулиці за фіксовану суму готівки. Кожен, хто дає (підпадає на цей трюк у чаті), ризикує стати жертвою шахраїв. Вуличний фішинг» розглядається як серйозна форма стеження та шахрайства. Є підозри, що це тісно пов’язане з інтернет-хакерами та поштовими (шахрайськими) каналами. Раніше така практика мала місце, зокрема, серед легальних/нелегальних орендних приміщень і так званих іпотечних боржників. Проте були історії про те, що причину потрібно було шукати особам(ам), які були знайомі з обробкою контрактів та/або непрямими посередниками в сфері нерухомості.

„Мистериозни Индијанци са турбанима су успешни рибари у миленијуму“

У појединим деловима града (укључујући угрожена насеља и квартове различитих националности), извори кажу да постоји незадовољство међу станарима приватних кућа. Ово се односи на изнајмљивање соба и спратова. Кажу да су станове - у овој области - водили Хиндустани и Пакистанци. Човек који живи са девојком у модерном стамбеном комплексу и који је и сам имао искуства са овим станодавцима, рекао је да се сусрео са таквим проблемима. Начин на који су његови станари третирани је назвао не нарочито поузданим. Одржавање је било мало или нимало. Ови власници нису озбиљно схватили притужбе. Он је даље рекао да агент за некретнине понекад није деловао адекватно да би проследио притужбе дотичним власницима кућа. Човек је радио у угоститељству и достављао оброке својим муштеријама. Он и његова девојка бринули су о малим псима. - - - Сличну причу је причао и један становник овог дела града. Рекао је да га је једном човек хиндустанског порекла питао телефоном ко је и како се зове. Човек на телефону је тражио његове податке како би касније могао да саопшти да соба није намењена овом кандидату. Човеку са телефона било је важно да нови станари имају неко искуство или исто искуство са заједницом из које долази. Особа је пронашла понуђену собу у близини продавнице одеће усред овог насеља. Директно је контактирао оглашивача. Пошто је особа одбила да подели своје податке преко телефона, брзо је прекинула везу. Постављена реклама – која је окачена на комад папира на прозору – није уклоњена након телефонског контакта. Ово је морало остати видљиво. - - - Према анонимном извору, за Индијанце се каже да су се бавили 'уличним пецањем' сами или у групи у миленијумској ери. У том периоду људи су се понашали тако да је то било мање приметно на јавним местима и локацијама где је било много камера у центру града. Такозвани 'пхисхерс' индијског порекла били су брадати мушкарци који су носили турбан на глави. Прилазили су својим жртвама на улици и тврдили да могу да виде њихово 'енергетско поље' (ауру) са велике удаљености. На тај начин су успели да одговоре на своје емоције и друге недостатке са којима су се људи вероватно борили. Тражили су новац јер иначе не би добили срећу за којом су жудели. Зато им је било важно да унапред забележе своје личне податке. Прво су се питали презиме и датум рођења. Ово је било неопходно приликом примања одређене суме у готовини. Ако се не преда тачан износ, то би могло довести до 'непожељног геста' на њихову ауру. Индијанци који су прилазили одређеним људима за новац, а нису га након тога добили, престали су да ходају и онда им дунули у ауру. Није познато које су податке добили и у које сврхе су коришћени. Други човек - такође хиндустанског порекла - пришао је некоме 2010. и поделио своју причу. На човеково инсистирање, особа је морала да претражи интернет у потрази за краљевском породицом и потражи (очигледне) чињенице са којима је сам човек имао проблема. Рекао је да ће потајно испирати мозак људима у друштву и подвргавати их научним истраживањима. Он је описао неке од ових медицинских ситуација. Током личног састанка, описао је ситуацију у којој су људи показивали на другог. Под тим је мислио на проблем који се појавио у свету. Из ког разлога, човек није рекао. Потрагу за наведеним појмовима особа никада није извршила путем интернета. Овај није разумео његову причу. Пхисхерс су људи који прилазе жртвама директно на улици за фиксни износ готовине. Свако ко даје (нападне на овај трик за ћаскање) ризикује да постане жртва преваре. Улични пхисхинг” се сматра озбиљним обликом ухођења и превара. Сумња се да је ово уско повезано са интернет хакерима и поштанским (преварним) каналима. Ове праксе су се раније дешавале, између осталог, код легалног/илегалног изнајмљивања соба и такозваних хипотекарних дужника. Међутим, било је прича да су узрок морала да траже особе које су биле упознате са руковањем уговорима и/или индиректни посредници у некретнинама.

„A turbános titokzatos indiánok sikeres halászok a millenniumban”

A város egyes részein (beleértve a hátrányos helyzetű városrészeket és a különböző nemzetiségű városrészeket) a források szerint elégedetlenség tapasztalható a magánlakások bérlői között. Ez a szobák és az emeletek bérlésére vonatkozik. A lakásokat állítólag - ezen a területen - hindusztáni és pakisztániak vezették. Egy férfi, aki a barátnőjével él egy modern lakótelepen, és akinek magának is volt némi tapasztalata ezekkel a bérbeadókkal, azt mondta, hogy ő is találkozott ilyen problémákkal. A bérlőivel való bánásmódot nem nevezte különösebben megbízhatónak. Keveset vagy egyáltalán nem végeztek karbantartást. A panaszokat sem vették komolyan ezek a tulajdonosok. Elmondta továbbá, hogy az ingatlanügynök néha nem járt el megfelelően ahhoz, hogy a panaszokat a kérdéses lakástulajdonosokhoz továbbítsa. A férfi vendéglátásban dolgozott, és ételt szállított ügyfeleinek. Barátnőjével kistestű kutyákat gondoztak. - - - Állítólag ennek a városrésznek egy lakója mesélt hasonlót. Elmesélte, hogy egyszer egy hindusztáni származású férfi megkérdezte tőle telefonon, hogy ki ő és mi a neve. A telefonáló férfi elkérte az adatait, hogy később bejelenthesse, a szobát nem ennek a jelöltnek szánták. A telefonáló ember számára fontos volt, hogy az új bérlőknek legyen valamilyen tapasztalata vagy ugyanolyan előélete a közösséggel kapcsolatban, ahonnan jött. A személy a környék közepén egy ruhaüzlet közelében találta a felajánlott szobát. Közvetlenül felvette a kapcsolatot a hirdetővel. Mivel az illető nem volt hajlandó telefonon megosztani adatait, gyorsan letette. Az elhelyezett hirdetést - amely egy papírlapon lógott az ablakon - a telefonos megkeresés után nem távolították el. Ennek láthatónak kellett maradnia. - - - Egy névtelen forrás szerint az indiánok a millenniumi korszakban egyedül vagy csoportosan foglalkoztak "utcai halászattal". Ebben az időszakban az emberek úgy jártak el, hogy ez kevésbé volt észrevehető nyilvános helyeken és olyan helyeken, ahol sok kamera volt a belvárosban. Az indiai származású, úgynevezett „adathalászok” szakállas férfiak voltak, akik turbánt viseltek a fejükön. Áldozataik felé közeledtek az utcán, és azt állították, hogy messziről látják „energiamezőjüket” (aurájukat). Ily módon sikerült reagálniuk érzelmeikre és egyéb hiányosságaikra, amelyekkel az emberek valószínűleg küszködtek. Pénzt követeltek, mert különben nem kapják meg azt a boldogságot, amire vágytak. Ezért volt fontos számukra, hogy személyes adataikat előre rögzítsék. A vezetéknév és a születési dátum volt az első, amit megkérdeztek. Erre akkor volt szükség, amikor egy bizonyos összeget készpénzben kaptak. Ha nem adják át a pontos összeget, ez „nem kívánatos gesztushoz” vezethet az aurájukban. Azok az indiánok, akik pénzért felkerestek bizonyos embereket, és utána nem kapták meg, abbahagyták a járást, majd belefújtak az aurájukba. Nem ismert, hogy milyen adatokat kaptak és milyen célokra használták fel azokat. Egy másik férfi – szintén hindusztáni származású – 2010-ben odament valakihez, és megosztotta történetét. A férfi ragaszkodására a személynek meg kellett keresnie az interneten a királyi családot, és olyan (nyilvánvaló) tényeket kell keresnie, amelyekkel magának a férfinak voltak problémái. Azt mondta, hogy titokban agymossák az embereket a társadalomban, és tudományos kutatásoknak vetik alá őket. Leírt néhány ilyen egészségügyi helyzetet. Egy személyes találkozás során leírt egy helyzetet, amikor az emberek a másikra mutattak. Ez alatt azt a problémát értette, amely a világban megnyilvánult. Hogy mi okból, a férfi nem mondta el. A megadott kifejezésekre a személy soha nem keresett az interneten keresztül. Ez nem értette a történetét. Az adathalászok olyan emberek, akik meghatározott összegű készpénzért közvetlenül az utcán keresik fel áldozatukat. Bárki, aki ad (bedől ebbe a chat-trükkbe), azt kockáztatja, hogy átverés áldozatává válik. Az utcai adathalászat” a követés és csalás súlyos formájának tekintendő. A gyanú szerint ez szorosan összefügg az internetes hackerekkel és a postai (csalási) csatornákkal. Ez a gyakorlat korábban előfordult többek között a legális/illegális szobabérlésnél és az úgynevezett jelzáloghitel-adósoknál. Voltak azonban olyan történetek, hogy az okot annak a személynek kellett keresnie, aki(k) járatosak a szerződések kezelésében és/vagy a közvetett közvetítőkben az ingatlanügyekben.

„Indienii misterioși cu turbane sunt pescari de succes în mileniu”

În anumite zone ale orașului (inclusiv cartiere defavorizate și cartiere cu diferite naționalități), sursele spun că există nemulțumiri în rândul chiriașilor locuințelor private. Aceasta se referă la închirierea de camere și etaje. Se spune că apartamentele ar fi fost conduse – în această zonă – de hindustani și pakistanezi. Un bărbat care locuiește cu iubita lui într-un complex rezidențial modern și care avea însuși ceva experiență cu acești proprietari, a spus că a întâmpinat astfel de probleme. El a numit modul în care chiriașii lui au fost tratați ca nu este deosebit de de încredere. S-a făcut puțină sau deloc întreținere. Nici plângerile nu au fost luate în serios de către acești proprietari. El a mai spus că un agent imobiliar uneori nu a acționat în mod adecvat pentru a transmite reclamațiile proprietarilor în cauză. Bărbatul lucra în catering și livra mese clienților săi. El și prietena lui aveau grijă de câini mici. - - - Se spune că un locuitor din această parte a orașului a spus o poveste similară. El a spus că odată un bărbat de origine hindustani l-a întrebat la telefon cine este și cum îl cheamă. Barbatul de la telefon i-a cerut detaliile pentru ca ulterior sa anunte ca camera nu este destinata acestui candidat. Pentru omul de la telefon era important ca noii chiriași să aibă o oarecare experiență sau același background cu comunitatea din care venea. Persoana a găsit camera oferită lângă un magazin de îmbrăcăminte din mijlocul acestui cartier. A contactat direct agentul de publicitate. Pentru că persoana a refuzat să-și împărtășească detaliile prin telefon, a închis rapid. Anunțul plasat - care atârna pe o foaie de hârtie pe geam - nu a fost îndepărtat după contactul telefonic. Acest lucru trebuia să rămână vizibil. - - - Potrivit unei surse anonime, se spune că indienii s-au angajat în „pescuitul stradal” singuri sau într-un grup în epoca Mileniului. În acea perioadă, oamenii au acționat în așa fel încât acest lucru să fie mai puțin vizibil în locurile publice și locațiile în care erau multe camere în centrul orașului. Așa-numiții „phishers” de origine indiană erau bărbați cu barbă care purtau un turban pe cap. Ei s-au apropiat de victimele lor pe stradă și au susținut că le pot vedea „câmpul energetic” (aura) de la distanță. În acest fel au reușit să răspundă emoțiilor și altor neajunsuri cu care oamenii probabil s-au luptat. Au cerut bani pentru că altfel nu ar obține fericirea la care tânjeau. De aceea a fost important pentru ei să-și înregistreze în prealabil datele personale. Numele și data nașterii au fost primele lucruri cerute. Acest lucru a fost necesar atunci când a primit o anumită sumă în numerar. Dacă suma exactă nu este predată, acest lucru ar putea duce la un „gest nedorit” pentru aura lor. Indienii care s-au apropiat de anumiți oameni pentru bani și nu i-au primit după aceea s-au oprit din mers și apoi au suflat în aura lor. Nu se știe ce date au primit și în ce scopuri au fost folosite. Un alt bărbat – tot de origine hindustani – s-a apropiat de cineva în 2010 și i-a împărtășit povestea. La insistențele bărbatului, persoana respectivă a fost nevoită să caute pe internet familia Regală și să caute fapte (aparente) cu care bărbatul însuși a avut probleme. El a spus că vor spăla în secret creierul oamenilor din societate și îi vor supune cercetării științifice. El a descris câteva dintre aceste situații medicale. În timpul unei întâlniri personale, el a descris o situație în care oamenii l-au arătat spre celălalt. Prin aceasta se referea la problema care se manifestase în lume. Din ce motiv, bărbatul nu a spus. Căutarea termenilor specificați nu a fost făcută niciodată de persoană prin internet. Acesta nu a inteles povestea lui. Phishers sunt oameni care abordează victimele direct pe stradă pentru o sumă fixă ​​de bani. Oricine dă (se îndrăgește de acest truc de chat) riscă să devină victima unei escrocherii. Street Phishing” este văzut ca o formă gravă de urmărire și înșelătorie. Se suspectează că acest lucru este strâns legat de hackerii de pe internet și de canalele poștale (fraudă). Aceste practici au avut loc anterior, printre altele, în închirierea camerelor legale/ilegale și așa-zișii debitori ipotecari. Cu toate acestea, au existat povești că cauza trebuia căutată de către persoana (persoanele) familiarizată cu gestionarea contractelor și/sau intermediarii indirecti în domeniul imobiliar.

„Tajemní indiáni s turbany jsou úspěšní rybáři v tisíciletí“

V určitých částech města (včetně znevýhodněných čtvrtí a čtvrtí různých národností) zdroje uvádějí, že mezi nájemníky soukromých domů panuje nespokojenost. Jedná se o pronájem místností a podlah. Apartmány údajně provozovali - v této oblasti - Hindustanci a Pákistánci. Muž, který žije se svou přítelkyní v moderním rezidenčním komplexu a který sám má s těmito majiteli nějaké zkušenosti, uvedl, že se s takovými problémy setkal. Způsob, jakým se zacházelo s jeho nájemníky, označil za nepříliš spolehlivý. Byla provedena malá nebo žádná údržba. Ani stížnosti tito majitelé nebrali vážně. Dále uvedl, že realitní makléř někdy nejednal adekvátně, aby předal stížnosti dotyčným majitelům domů. Muž pracoval v cateringu a rozvážel jídla svým zákazníkům. S přítelkyní se starali o malé pejsky. - - - Obyvatel této části města prý vyprávěl podobný příběh. Řekl, že se ho jednou muž hindustanského původu do telefonu zeptal, kdo je a jak se jmenuje. Muž na telefonu se zeptal na jeho údaje, aby mohl později oznámit, že místnost není určena pro tohoto kandidáta. Pro muže na telefonu bylo důležité, aby noví nájemníci měli nějaké zkušenosti nebo stejné zázemí s komunitou, ze které pocházel. Tato osoba našla nabízený pokoj poblíž obchodu s oblečením uprostřed této čtvrti. Kontaktoval přímo inzerenta. Protože dotyčný odmítl sdělit své údaje po telefonu, rychle zavěsil. Umístěný inzerát - který visel na papíře na okně - nebyl po telefonickém kontaktu odstraněn. To muselo zůstat viditelné. - - - Podle anonymního zdroje se údajně Indiáni zabývali „pouličním rybolovem“ sami nebo ve skupině v éře tisíciletí. V tomto období se lidé chovali tak, že to bylo méně patrné na veřejných místech a místech, kde bylo v centru města mnoho kamer. Takzvaní ‚Phishers‘ indického původu byli vousatí muži, kteří nosili na hlavě turban. Přibližovali se ke svým obětem na ulici a tvrdili, že jsou schopni vidět jejich „energetické pole“ (auru) z velké vzdálenosti. Dokázali tak reagovat na své emoce a další nedostatky, se kterými se lidé pravděpodobně potýkali. Požadovali peníze, protože jinak by nezískali štěstí, po kterém toužili. Proto bylo důležité, aby si své osobní údaje předem zaznamenali. Příjmení a datum narození byly první otázky. To bylo nutné při příjmu určité částky v hotovosti. Pokud nebude předána přesná částka, mohlo by to vést k „nežádoucímu gestu“ jejich aury. Indiáni, kteří přišli k určitým lidem pro peníze a poté je nedostali, přestali chodit a pak foukali do jejich aury. Není známo, jaké údaje obdrželi a k ​​jakým účelům byla použita. V roce 2010 za někým přišel jiný muž – rovněž hindustanského původu a podělil se o svůj příběh. Na mužovo naléhání musela tato osoba hledat na internetu královskou rodinu a hledat (zdánlivá) fakta, se kterými měl sám muž problémy. Řekl, že budou lidem ve společnosti tajně vymývat mozky a podrobovat je vědeckému výzkumu. Popsal některé z těchto zdravotních situací. Při osobním setkání popsal situaci, kdy lidé ukazovali na toho druhého. Tím myslel problém, který se ve světě projevil. Z jakého důvodu, muž neuvedl. Vyhledání zadaných výrazů daná osoba nikdy neprováděla přes internet. Tenhle jeho příběhu nerozuměl. Phisheři jsou lidé, kteří oslovují oběti přímo na ulici za pevně stanovenou částku v hotovosti. Každý, kdo dává (propadne tomuto chatovacímu triku), riskuje, že se stane obětí podvodu. Street Phishing“ je považován za vážnou formu pronásledování a podvodů. Existuje podezření, že to úzce souvisí s internetovými hackery a poštovními (podvodnými) kanály. K těmto praktikám dříve docházelo mimo jiné u legálních/nelegálních pronájmů pokojů a tzv. hypotečních dlužníků. Objevily se však příběhy, že příčinu musely hledat osoby, které byly obeznámeny s nakládáním se smlouvami a/nebo nepřímými zprostředkovateli v oblasti nemovitostí.

„Tajomní Indiáni s turbanmi sú úspešnými rybármi v miléniu“

V určitých častiach mesta (vrátane znevýhodnených štvrtí a štvrtí rôznych národností) zdroje hovoria, že medzi nájomníkmi súkromných domov je nespokojnosť. Týka sa to prenájmu izieb a podláh. O apartmánoch sa hovorí, že ich v tejto oblasti prevádzkovali Hindustanci a Pakistanci. Muž, ktorý býva so svojou priateľkou v modernom obytnom komplexe a sám mal s týmito majiteľmi nejaké skúsenosti, povedal, že sa s takýmito problémami stretol. Spôsob, akým sa zaobchádzalo s jeho nájomníkmi, označil za nepríliš spoľahlivý. Bola vykonaná malá alebo žiadna údržba. Títo majitelia nebrali vážne ani sťažnosti. Ďalej uviedol, že realitný maklér niekedy nekonal adekvátne, aby postúpil sťažnosti dotknutým vlastníkom bytov. Muž pracoval v cateringu a rozvážal jedlá svojim zákazníkom. S priateľkou sa starali o malých psíkov. - - - Obyvateľ tejto časti mesta údajne rozprával podobný príbeh. Povedal, že raz sa ho muž hindustanského pôvodu do telefónu opýtal, kto je a ako sa volá. Muž v telefóne sa pýtal na jeho údaje, aby mohol neskôr oznámiť, že miestnosť nie je určená pre tohto kandidáta. Pre muža v telefóne bolo dôležité, aby noví nájomníci mali nejaké skúsenosti alebo rovnaké zázemie s komunitou, z ktorej pochádza. Osoba našla ponúkanú izbu v blízkosti obchodu s oblečením uprostred tejto štvrte. Kontaktoval priamo inzerenta. Pretože osoba odmietla zdieľať svoje údaje cez telefón, rýchlo zložil. Umiestnený inzerát - ktorý visel na papieri na okne - nebol po telefonickom kontakte odstránený. Toto malo zostať viditeľné. - - - Podľa anonymného zdroja sa hovorí, že Indiáni sa v ére milénia venovali „pouličnému rybolovu“ sami alebo v skupine. V tom období sa ľudia správali tak, že to bolo menej nápadné na verejných miestach a miestach, kde bolo v centre mesta veľa kamier. Takzvaní 'Phisheri' indického pôvodu boli bradatí muži, ktorí nosili na hlavách turban. Priblížili sa k svojim obetiam na ulici a tvrdili, že ich „energetické pole“ (auru) vidia z veľkej diaľky. Dokázali tak reagovať na svoje emócie a iné nedostatky, s ktorými ľudia pravdepodobne zápasili. Požadovali peniaze, pretože inak by nedostali šťastie, po ktorom túžili. Preto bolo dôležité, aby si svoje osobné údaje vopred zaznamenali. Ako prvé sa pýtali priezvisko a dátum narodenia. To bolo potrebné pri prijímaní určitej sumy v hotovosti. Ak nebude odovzdaná presná suma, mohlo by to viesť k „nežiaducemu gestu“ ich aury. Indiáni, ktorí prišli k istým ľuďom kvôli peniazom a potom ich nedostali, prestali chodiť a potom fúkali do ich aury. Nie je známe, aké údaje dostali a na aké účely boli použité. V roku 2010 k niekomu prišiel ďalší muž – tiež hindustanského pôvodu a podelil sa o svoj príbeh. Na mužovo naliehanie musela táto osoba hľadať na internete kráľovskú rodinu a hľadať (zjavné) skutočnosti, s ktorými mal problém aj samotný muž. Povedal, že ľuďom v spoločnosti budú potajomky vymývať mozgy a podrobovať ich vedeckému výskumu. Opísal niektoré z týchto zdravotných situácií. Pri osobnom stretnutí opísal situáciu, keď ľudia ukazovali na toho druhého. Myslel tým problém, ktorý sa prejavil vo svete. Z akého dôvodu, muž neuviedol. Hľadanie zadaných výrazov daná osoba nikdy nevykonala cez internet. Tento jeho príbehu nerozumel. Phisheri sú ľudia, ktorí oslovujú obete priamo na ulici za pevnú sumu v hotovosti. Každý, kto dáva (prepadne tomuto chatovaciemu triku), riskuje, že sa stane obeťou podvodu. Street Phishing“ sa považuje za vážnu formu prenasledovania a podvodov. Existuje podozrenie, že to úzko súvisí s internetovými hackermi a poštovými (podvodnými) kanálmi. Tieto praktiky sa predtým vyskytovali okrem iného u legálnych/nelegálnych prenájmov izieb a takzvaných hypotekárnych dlžníkov. Objavili sa však príbehy, že príčinu museli hľadať osoby, ktoré boli oboznámené s narábaním so zmluvami a/alebo nepriamymi sprostredkovateľmi v oblasti nehnuteľností.

"Skrivnostni Indijanci s turbani so uspešni ribiči v tisočletju"

V nekaterih delih mesta (vključno z zapostavljenimi soseskami in soseskami z različnimi narodnostmi) viri pravijo, da obstaja nezadovoljstvo med najemniki zasebnih domov. To zadeva najem prostorov in nadstropij. Stanovanja naj bi – na tem območju – upravljali Hindustanci in Pakistanci. Moški, ki živi s svojo punco v sodobnem stanovanjskem kompleksu in ima sam nekaj izkušenj s temi najemodajalci, je povedal, da je naletel na takšne težave. Obravnavo njegovih najemnikov je označil za ne posebej zanesljivo. Vzdrževanje je bilo malo ali nič. Tudi ti lastniki pritožb niso jemali resno. Povedal je še, da nepremičninski agent včasih ni ustrezno ukrepal, da bi posredoval pritožbe zadevnim lastnikom stanovanj. Moški je delal v gostinstvu in svojim strankam dostavljal obroke. S punco sta skrbela za majhne pse. - - - Podobno naj bi povedal prebivalec tega dela mesta. Povedal je, da ga je nekoč moški hindustanskega porekla po telefonu vprašal, kdo je in kako mu je ime. Moški po telefonu je prosil za njegove podatke, da bi lahko kasneje sporočil, da soba ni namenjena temu kandidatu. Moškemu po telefonu je bilo pomembno, da imajo novi najemniki nekaj izkušenj ali enako ozadje s skupnostjo, iz katere prihaja. Oseba je ponujeno sobo našla v bližini trgovine z oblačili sredi te soseske. Obrnil se je neposredno na oglaševalca. Ker oseba ni želela povedati svojih podatkov po telefonu, je hitro odložil slušalko. Postavljenega oglasa - ki je visel na listu papirja na oknu - po telefonskem stiku niso odstranili. To je moralo ostati vidno. - - - Po navedbah anonimnega vira naj bi se Indijanci v milenijski dobi sami ali v skupini ukvarjali z 'uličnim ribolovom'. V tistem obdobju so ljudje ravnali tako, da je bilo to manj opazno na javnih mestih in lokacijah, kjer je bilo v središču mesta veliko kamer. Tako imenovani 'fišerji' indijskega izvora so bili bradati moški, ki so na glavi nosili turban. Svojim žrtvam so pristopili na ulici in trdili, da lahko vidijo njihovo 'energijsko polje' (avro) od daleč. Na ta način so se uspeli odzvati na svoja čustva in druge pomanjkljivosti, s katerimi se ljudje verjetno spopadajo. Zahtevali so denar, saj sicer ne bi dobili sreče, po kateri so hrepeneli. Zato je bilo zanje pomembno, da svoje osebne podatke zabeležijo vnaprej. Najprej sta bila vprašana priimek in datum rojstva. To je bilo potrebno pri prejemu določenega zneska v gotovini. Če ne izročijo točnega zneska, lahko to privede do 'neželene geste' njihove avre. Indijci, ki so se obrnili na določene ljudi po denar in ga kasneje niso prejeli, so prenehali hoditi in nato pihali v njihovo avro. Katere podatke so prejeli in za kakšne namene so bili uporabljeni, ni znano. Še en moški - prav tako hindustanskega porekla - je leta 2010 stopil do nekoga in delil svojo zgodbo. Na moško vztrajanje je morala oseba na internetu poiskati kraljevo družino in poiskati (navidezna) dejstva, s katerimi je imel sam moški težave. Rekel je, da bodo ljudem v družbi na skrivaj oprali možgane in jih podvrgli znanstvenim raziskavam. Opisal je nekaj teh zdravstvenih situacij. Med osebnim srečanjem je opisal situacijo, v kateri so ljudje kazali na drugega. S tem je mislil na problem, ki se je pokazal v svetu. Iz kakšnega razloga, moški ni povedal. Oseba nikoli ni iskala navedenih izrazov prek interneta. Ta njegove zgodbe ni razumel. Lažni laži so ljudje, ki pristopijo k žrtvam neposredno na ulici za fiksen znesek gotovine. Vsakdo, ki daje (pade na ta trik v klepetu), tvega, da bo postal žrtev prevare. Street Phishing« velja za resno obliko zalezovanja in prevar. Sumi se, da je to tesno povezano z internetnimi hekerji in poštnimi (prevarantskimi) kanali. Te prakse so se v preteklosti med drugim pojavljale pri zakonitem/nezakonitem najemu sob in pri tako imenovanih hipotekarnih dolžnikih. Pojavile pa so se zgodbe, da je treba vzrok iskati pri osebah, ki se spoznajo na ravnanje s pogodbami in/ali pri posrednih nepremičninskih posrednikih.

«Առեղծվածային չալմայով հնդկացիները հազարամյակի հաջողակ ձկնորսներն են»

Քաղաքի որոշ հատվածներում (ներառյալ անբարենպաստ թաղամասերը և տարբեր ազգությունների թաղամասերը), աղբյուրները նշում են, որ դժգոհություն կա մասնավոր տների վարձակալների շրջանում: Խոսքը վերաբերում է սենյակների և հարկերի վարձակալությանը։ Նշվում է, որ բնակարանները այս տարածքում տնօրինել են հինդուստանցիները և պակիստանցիները: Տղամարդը, ով իր ընկերուհու հետ ապրում է ժամանակակից բնակելի համալիրում, և ով ինքը որոշակի փորձ ուներ այդ տանտերերի հետ, ասաց, որ նման խնդիրների է հանդիպել։ Նա առանձնապես վստահելի չէ անվանել իր վարձակալների հետ վարվելու ձևը։ Սպասարկումը քիչ կամ ընդհանրապես չի կատարվել: Այս սեփականատերերի կողմից նույնպես բողոքները լուրջ չեն ընդունվել: Նա այնուհետև ասաց, որ անշարժ գույքի գործակալը երբեմն համարժեք չի գործում՝ բողոքները տվյալ տան սեփականատերերին փոխանցելու համար: Տղամարդն աշխատում էր սննդի ոլորտում և սնունդ էր հասցնում իր հաճախորդներին: Նա և իր ընկերուհին խնամում էին փոքրիկ շներին։ - - - Քաղաքի այս մասի բնակիչներից մեկը պատմում է, որ նման դեպք է պատմել: Նա պատմել է, որ մի անգամ հինդուստանցի ծագումով մի մարդ հեռախոսով իրեն հարցրել է, թե ով է նա և ինչ է նրա անունը: Հեռախոսով տղամարդը հարցրեց իր մանրամասները, որպեսզի հետո հայտարարի, որ սենյակը նախատեսված չէ այս թեկնածուի համար։ Հեռախոսով խոսող տղամարդու համար կարևոր էր, որ նոր վարձակալներն ունեն որոշակի փորձ կամ նույն նախապատմությունը այն համայնքի հետ, որտեղից նա եկել է: Անձը գտել է առաջարկվող սենյակը այս թաղամասի մեջտեղում գտնվող հագուստի խանութի մոտ: Նա ուղղակիորեն կապվել է գովազդատուի հետ: Քանի որ անձը հրաժարվել է իր մանրամասները հայտնել հեռախոսով, նա արագ անջատել է հեռախոսը: Տեղադրված գովազդը, որը կախված էր պատուհանից թղթի վրա, հեռախոսային կապից հետո չհեռացվեց։ Սա պետք է տեսանելի մնար։ - - - Ըստ անանուն աղբյուրի, ասվում է, որ հնդիկները Հազարամյակի դարաշրջանում միայնակ կամ խմբով զբաղվել են «փողոցային ձկնորսությամբ»: Այդ ընթացքում մարդիկ այնպես էին վարվում, որ դա ավելի քիչ նկատելի էր հասարակական վայրերում և այն վայրերում, որտեղ շատ տեսախցիկներ կային քաղաքի կենտրոնում։ Հնդկական ծագում ունեցող, այսպես կոչված, «ֆիշերները» մորուքավոր տղամարդիկ էին, ովքեր գլխներին չալմա էին կրում: Նրանք փողոցում մոտեցան իրենց զոհերին և հայտարարեցին, որ կարող են տեսնել իրենց «էներգետիկ դաշտը» (աուրան) հեռու հեռավորությունից: Այս կերպ նրանք կարողացան արձագանքել իրենց հույզերին և այլ թերություններին, որոնց դեմ, հավանաբար, մարդիկ պայքարում էին: Նրանք գումար էին պահանջում, քանի որ հակառակ դեպքում չէին ստանա իրենց ուզած երջանկությունը: Այդ իսկ պատճառով նրանց համար կարևոր էր նախապես գրանցել իրենց անձնական տվյալները։ Ազգանունն ու ծննդյան տարեթիվը առաջին հարցն էր: Սա անհրաժեշտ էր կանխիկ որոշակի գումար ստանալու ժամանակ։ Եթե ​​ճշգրիտ գումարը չհանձնվի, դա կարող է հանգեցնել «անցանկալի ժեստի» նրանց աուրային: Հնդկացիները, ովքեր մոտեցել են որոշ մարդկանց փողի դիմաց և դրանից հետո այն չեն ստացել, դադարեցրել են քայլել, իսկ հետո փչել նրանց աուրան։ Հայտնի չէ, թե ինչ տվյալներ են նրանք ստացել և ինչ նպատակներով են դրանք օգտագործվել։ Մեկ այլ տղամարդ, որը նույնպես ծագումով հինդուստանից է, գնաց ինչ-որ մեկի մոտ 2010 թվականին և կիսվեց իր պատմությունով: Տղամարդու պնդմամբ՝ անձը ստիպված է եղել համացանցում փնտրել թագավորական ընտանիքը և փնտրել (ակնհայտ) փաստեր, որոնց հետ տղամարդն ինքը խնդիրներ ուներ։ Նա ասաց, որ հասարակության մեջ մարդկանց ուղեղները թաքուն լվանալու են ու գիտական ​​հետազոտության են ենթարկելու։ Նա նկարագրեց այս բժշկական իրավիճակներից մի քանիսը: Անձնական հանդիպման ժամանակ նա նկարագրեց մի իրավիճակ, երբ մարդիկ մատնացույց էին անում մյուսին: Սրանով նա նկատի ուներ այն խնդիրը, որն արտահայտվել էր աշխարհում։ Թե ինչ պատճառով, տղամարդը չասաց. Նշված տերմինների որոնումը տվյալ անձի կողմից երբեք չի կատարվել ինտերնետի միջոցով: Այս մեկը չհասկացավ իր պատմությունը։ Ֆիշերներն այն մարդիկ են, ովքեր տուժողներին մոտենում են անմիջապես փողոցում՝ որոշակի գումարի դիմաց: Ամեն ոք, ով տալիս է (ընկնում է այս չաթի հնարքին) վտանգի տակ է դառնում խարդախության զոհ դառնալը: Փողոցային ֆիշինգը» դիտվում է որպես հետապնդման և խարդախության լուրջ ձև: Կասկածներ կան, որ դա սերտորեն կապված է ինտերնետ հաքերների և փոստային (խարդախության) ալիքների հետ։ Այս գործելակերպերը նախկինում տեղի են ունեցել, ի թիվս այլոց, օրինական/ապօրինի սենյակների վարձակալության և այսպես կոչված հիփոթեքային պարտապանների դեպքում: Այնուամենայնիվ, կային պատմություններ այն մասին, որ պատճառը պետք է որոներ այն անձը (անձերը), ովքեր ծանոթ էին անշարժ գույքի հետ կապված պայմանագրերի և/կամ անուղղակի միջնորդների հետ:

„Dularfullir indíánar með túrbana eru farsælir fiskimenn á árþúsundinu“

Í ákveðnum borgarhlutum (þar á meðal í bágstöddum hverfum og hverfum af ýmsu þjóðerni) segja heimildir að óánægja sé meðal leigjenda á einkaheimilum. Um er að ræða útleigu á herbergjum og gólfum. Íbúðirnar eru sagðar hafa verið reknar - á þessu svæði - af hindustani og pakistönum. Maður sem býr með kærustu sinni í nútímalegu íbúðarhúsnæði og hafði sjálfur nokkra reynslu af þessum húsráðendum sagðist hafa lent í slíkum vandamálum. Hann sagði hvernig farið var með leigjendur hans ekki sérstaklega áreiðanlega. Lítið sem ekkert viðhald var sinnt. Kærur voru heldur ekki teknar alvarlega af þessum eigendum. Hann sagði ennfremur að fasteignasali hafi stundum ekki brugðist nægilega vel við að koma kvörtunum áfram til viðkomandi húseigenda. Maðurinn vann við veitingar og afgreiddi mat til viðskiptavina sinna. Hann og kærasta hans sinntu litlum hundum. - - - Íbúi í þessum bæjarhluta er sagður hafa sagt svipaða sögu. Hann sagði að einu sinni hafi maður af hindustönskum uppruna spurt hann í síma hver hann væri og hvað hann héti. Maðurinn í símanum óskaði eftir upplýsingum um hann svo hann gæti síðar tilkynnt að herbergið væri ekki ætlað þessum umsækjanda. Það var manninum í símanum mikilvægt að nýir leigjendur hefðu einhverja reynslu eða sama bakgrunn af samfélaginu sem hann kom úr. Maðurinn fann herbergið í boði nálægt fataverslun í miðju þessu hverfi. Hann hafði beint samband við auglýsandann. Vegna þess að maðurinn neitaði að deila upplýsingum sínum í gegnum síma lagði hann fljótt á. Auglýsingin sem sett var inn - sem hékk á blað á glugganum - var ekki fjarlægð eftir símasambandið. Þetta varð að vera sýnilegt. - - - Samkvæmt ónafngreindum heimildarmanni eru Indverjar sagðir hafa stundað „götuveiðar“ einir eða í hópi á árþúsundaöldinni. Á því tímabili hegðuðu menn sér þannig að þetta var minna áberandi á opinberum stöðum og stöðum þar sem margar myndavélar voru í miðborginni. Hinir svokölluðu „phishers“ af indverskum uppruna voru skeggjaðir menn sem voru með túrban á höfði sér. Þeir nálguðust fórnarlömb sín á götunni og sögðust geta séð „orkusviðið“ (aura) þeirra úr langri fjarlægð. Þannig tókst þeim að bregðast við tilfinningum sínum og öðrum brestum sem fólk líklega glímdi við. Þeir kröfðust peninga vegna þess að annars myndu þeir ekki fá þá hamingju sem þeir þráðu. Þess vegna var mikilvægt fyrir þá að skrá persónuupplýsingar sínar fyrirfram. Eftirnafn og fæðingardagur voru það fyrsta sem spurt var um. Þetta var nauðsynlegt þegar tekið var við ákveðinni upphæð í reiðufé. Ef nákvæm upphæð er ekki afhent gæti það leitt til „óæskilegrar bending“ á aura þeirra. Indíánarnir sem leituðu til ákveðinna manna um peninga og fengu þá ekki í kjölfarið hættu að ganga og blésu svo í aura þeirra. Ekki er vitað hvaða gögn þeir fengu og í hvaða tilgangi þau voru notuð. Annar maður - einnig af hindustönskum uppruna - gekk að einhverjum árið 2010 og deildi sögu sinni. Að kröfu mannsins þurfti maðurinn að leita á netinu að konungsfjölskyldunni og leita að (augljósum) staðreyndum sem maðurinn átti sjálfur í vandræðum með. Hann sagði að þeir myndu heilaþvo fólk í samfélaginu á laun og láta það undirgangast vísindarannsóknir. Hann lýsti sumum þessara læknisfræðilegra aðstæðna. Á persónulegum fundi lýsti hann aðstæðum þar sem fólk benti á hinn. Með þessu átti hann við vandamálið sem hafði gert vart við sig í heiminum. Hvers vegna sagði maðurinn ekki. Leitin að tilgreindum hugtökum var aldrei framkvæmd af viðkomandi í gegnum internetið. Þessi skildi ekki sögu hans. Phishers eru fólk sem nálgast fórnarlömb beint á götunni fyrir fasta peningaupphæð. Allir sem gefa (falla fyrir þessu spjallbragði) eiga á hættu að verða fórnarlamb svindls. Street Phishing“ er litið á sem alvarlegt form eltingar og svindls. Grunur leikur á að þetta sé nátengt nethakkarum og póst- (svika)rásum. Þessi vinnubrögð voru áður meðal annars í löglegri/ólöglegri herbergisleigu og svokölluðum veðskuldurum. Hins vegar hafi verið sögur af því að málaflokksins hafi þurft að leita af þeim/aðilum sem kunnugir voru afgreiðslu samninga og/eða óbeinum milligöngumönnum í fasteignum.

"Mystiska indianer med turban är framgångsrika fiskare i Millennium"

I vissa delar av staden (inklusive missgynnade stadsdelar och stadsdelar med olika nationaliteter) säger källor att det finns ett missnöje bland hyresgäster i privata hem. Det handlar om uthyrning av lokaler och golv. Lägenheterna ska ha drivits – i detta område – av hindustanier och pakistanier. En man som bor med sin flickvän i ett modernt bostadskomplex och som själv hade viss erfarenhet av dessa hyresvärdar, sa att han stött på sådana problem. Han kallade det sätt på vilket hans hyresgäster behandlades för inte särskilt tillförlitligt. Lite eller inget underhåll gjordes. Inte heller klagomålen togs på allvar av dessa ägare. Han menade vidare att en fastighetsmäklare ibland inte agerade adekvat för att vidarebefordra klagomål till de aktuella villaägarna. Mannen arbetade inom catering och levererade måltider till sina kunder. Han och hans flickvän tog hand om små hundar. - - - En invånare i denna stadsdel ska ha berättat en liknande historia. Han sa att en gång frågade en man av hindustansk härkomst honom i telefon vem han var och vad han hette. Mannen i telefonen bad om hans uppgifter så att han senare kunde meddela att rummet inte var avsett för den här kandidaten. Det var viktigt för mannen i telefonen att nya hyresgäster hade någon erfarenhet eller samma bakgrund med samhället han kom ifrån. Personen hittade rummet som erbjuds nära en klädbutik mitt i det här kvarteret. Han kontaktade annonsören direkt. Eftersom personen vägrade dela med sig av sina uppgifter via telefon lade han snabbt på. Den uppsatta annonsen – som hängde på ett papper på fönstret – togs inte bort efter telefonkontakten. Detta måste förbli synligt. - - - Enligt en anonym källa ska indier ha ägnat sig åt 'gatfiske' ensamma eller i grupp under Millenium-eran. Under den perioden agerade man på ett sådant sätt att detta märktes mindre på offentliga platser och platser där det fanns många kameror i stadskärnan. De så kallade "phisharna" av indiskt ursprung var skäggiga män som bar en turban på huvudet. De närmade sig sina offer på gatan och påstod sig kunna se deras "energifält" (aura) på långt avstånd. På så sätt lyckades de svara på sina känslor och andra tillkortakommanden som folk förmodligen kämpade med. De krävde pengar för annars skulle de inte få den lycka de längtade efter. Därför var det viktigt för dem att registrera sina personuppgifter i förväg. Efternamn och födelsedatum var det första man frågade om. Detta var nödvändigt när man fick ett visst belopp kontant. Om det exakta beloppet inte lämnas över kan detta leda till en "oönskad gest" till deras aura. De indianer som gick fram till vissa personer för pengar och inte fick dem efteråt slutade gå och blåste sedan in i deras aura. Det är inte känt vilka uppgifter de fick och för vilka ändamål de användes. En annan man – också av hindustansk härkomst – gick fram till någon 2010 och delade sin historia. På mannens insisterande fick personen söka på nätet efter kungafamiljen och leta efter (skenbara) fakta som mannen själv hade problem med. Han sa att de i hemlighet skulle hjärntvätta människor i samhället och utsätta dem för vetenskaplig forskning. Han beskrev några av dessa medicinska situationer. Under ett personligt möte beskrev han en situation där människor pekade på den andre. Med detta menade han det problem som hade visat sig i världen. Av vilken anledning sa mannen inte. Sökningen på de angivna termerna gjordes aldrig av personen via internet. Den här förstod inte hans historia. Nätfiskare är människor som närmar sig offer direkt på gatan för en fast summa kontanter. Den som ger (faller för detta chatttrick) riskerar att bli offer för en bluff. Street Phishing” ses som en allvarlig form av stalking och bedrägerier. Man misstänker att detta är nära relaterat till internethackers och postkanaler (bedrägeri). Dessa praxis förekom tidigare inom bland annat laglig/olaglig lokaluthyrning och så kallade hypoteksgäldenärer. Det fanns dock historier om att orsaken måste sökas av den eller de personer som var förtrogna med hanteringen av kontrakt och/eller indirekta mellanhänder i fastigheter.

"Mystiske indianere med turban er vellykkede fiskere i tusenårsriket"

I enkelte deler av byen (inkludert vanskeligstilte nabolag og nabolag med ulike nasjonaliteter) sier kilder at det er misnøye blant leietakere av private boliger. Dette gjelder utleie av rom og etasjer. Leilighetene skal ha vært drevet – i dette området – av hindustanere og pakistanere. En mann som bor sammen med kjæresten i et moderne boligkompleks og som selv hadde litt erfaring med disse utleierne, fortalte at han møtte slike problemer. Han kalte måten leietakerne hans ble behandlet på for ikke spesielt pålitelig. Lite eller ingen vedlikehold ble utført. Heller ikke klager ble tatt på alvor av disse eierne. Han sa videre at en eiendomsmegler noen ganger ikke handlet tilstrekkelig for å videreformidle klager til de aktuelle huseierne. Mannen jobbet i catering og leverte måltider til kundene sine. Han og kjæresten passet små hunder. - - - En innbygger i denne bydelen skal ha fortalt en lignende historie. Han sa at en mann av hindustansk avstamning spurte ham på telefonen hvem han var og hva han het. Mannen på telefonen ba om sine detaljer slik at han senere kunne kunngjøre at rommet ikke var beregnet på denne kandidaten. Det var viktig for mannen på telefonen at nye leietakere hadde litt erfaring eller samme bakgrunn med samfunnet han kom fra. Personen fant rommet som tilbys i nærheten av en klesbutikk midt i dette nabolaget. Han tok direkte kontakt med annonsøren. Fordi personen nektet å dele detaljene sine over telefon, la han raskt på. Den innsatte annonsen – som hang på et papir på vinduet – ble ikke fjernet etter telefonkontakten. Dette måtte forbli synlig. - - - Ifølge en anonym kilde skal indianere ha drevet med 'gatefiske' alene eller i en gruppe i tusenårsperioden. I den perioden opptrådte folk på en slik måte at dette var mindre merkbart på offentlige steder og steder hvor det var mange kameraer i sentrum. De såkalte "phisherne" av indisk opprinnelse var skjeggete menn som hadde en turban på hodet. De nærmet seg ofrene på gaten og hevdet å kunne se deres 'energifelt' (aura) på lang avstand. På denne måten klarte de å svare på følelsene sine og andre mangler som folk sannsynligvis slet med. De krevde penger fordi de ellers ikke ville få den lykken de ønsket seg. Derfor var det viktig for dem å registrere personopplysningene sine på forhånd. Etternavn og fødselsdato var det første man spurte om. Dette var nødvendig ved mottak av et visst beløp i kontanter. Hvis den nøyaktige mengden ikke blir overlevert, kan dette føre til en "uønsket gest" til deres aura. Indianerne som henvendte seg til bestemte mennesker for penger og ikke mottok dem etterpå, sluttet å gå og blåste deretter inn i auraen deres. Det er ikke kjent hvilke data de mottok og til hvilke formål de ble brukt. En annen mann – også av hindustansk avstamning – gikk bort til noen i 2010 og delte historien sin. Etter mannens insistering måtte personen søke på Internett etter kongefamilien og lete etter (tilsynelatende) fakta som mannen selv hadde problemer med. Han sa at de i hemmelighet ville hjernevaske mennesker i samfunnet og utsette dem for vitenskapelig forskning. Han beskrev noen av disse medisinske situasjonene. Under et personlig møte beskrev han en situasjon der folk pekte på den andre. Med dette mente han problemet som hadde vist seg i verden. Av hvilken grunn, sa ikke mannen. Søket etter de angitte termene ble aldri gjort av personen via internett. Denne forsto ikke historien hans. Phishere er mennesker som henvender seg til ofre direkte på gaten for et fast beløp i kontanter. Alle som gir (faller for dette chattrikset) risikerer å bli et offer for en svindel. Street Phishing» blir sett på som en alvorlig form for stalking og svindel. Det er mistanke om at dette er nært knyttet til internett-hackere og post(svindel)kanaler. Disse praksisene forekom tidligere i blant annet lovlig/ulovlig romutleie og såkalte panteskyldnere. Det var imidlertid historier om at årsaken måtte søkes av personen(e) som var kjent med håndteringen av kontrakter og/eller indirekte mellommenn i fast eiendom.

"Mystiske indianere med turbaner er succesrige fiskere i årtusindet"

I visse dele af byen (herunder dårligt stillede kvarterer og kvarterer med forskellige nationaliteter) siger kilder, at der er utilfredshed blandt lejere af private boliger. Det drejer sig om udlejning af lokaler og etager. Lejlighederne siges at være drevet - i dette område - af hindustanere og pakistanere. En mand, der bor sammen med sin kæreste i et moderne boligkompleks, og som selv havde en vis erfaring med disse udlejere, sagde, at han stødte på sådanne problemer. Han kaldte den måde, hans lejere blev behandlet på, ikke særlig pålidelig. Lidt eller ingen vedligeholdelse blev udført. Heller ikke klager blev taget alvorligt af disse ejere. Han sagde endvidere, at en ejendomsmægler nogle gange ikke handlede tilstrækkeligt til at videregive klager til de pågældende boligejere. Manden arbejdede i catering og leverede måltider til sine kunder. Han og hans kæreste passede små hunde. - - - En beboer i denne del af byen skal have fortalt en lignende historie. Han sagde, at en mand af hindustansk afstamning engang spurgte ham i telefonen, hvem han var, og hvad han hed. Manden i telefonen bad om sine detaljer, så han senere kunne meddele, at lokalet ikke var beregnet til denne kandidat. Det var vigtigt for manden i telefonen, at nye lejere havde en eller anden erfaring eller samme baggrund med det samfund, han kom fra. Personen fandt det tilbudte værelse nær en tøjbutik midt i dette kvarter. Han kontaktede annoncøren direkte. Fordi personen nægtede at dele sine detaljer over telefonen, lagde han hurtigt på. Den indsatte annonce - som hang på et stykke papir på vinduet - blev ikke fjernet efter telefonkontakten. Dette skulle forblive synligt. - - - Ifølge en anonym kilde siges indianerne at have beskæftiget sig med 'gadefiskeri' alene eller i en gruppe i Millenium-æraen. I den periode handlede folk på en sådan måde, at det var mindre mærkbart på offentlige steder og steder, hvor der var mange kameraer i bymidten. De såkaldte 'phishere' af indisk oprindelse var skæggede mænd, som bar en turban på hovedet. De nærmede sig deres ofre på gaden og hævdede at kunne se deres 'energifelt' (aura) på lang afstand. På denne måde formåede de at reagere på deres følelser og andre mangler, som folk nok kæmpede med. De krævede penge, fordi de ellers ikke ville få den lykke, de længtes efter. Derfor var det vigtigt for dem at registrere deres personlige data på forhånd. Efternavn og fødselsdato var de første ting, der blev spurgt om. Dette var nødvendigt ved modtagelse af et bestemt beløb i kontanter. Hvis det nøjagtige beløb ikke udleveres, kan det føre til en 'uønsket gestus' til deres aura. De indianere, som henvendte sig til bestemte mennesker for at få penge og ikke modtog dem bagefter, holdt op med at gå og blæste derefter ind i deres aura. Det vides ikke, hvilke data de modtog, og til hvilke formål de blev brugt. En anden mand - også af hindustansk afstamning - gik hen til nogen i 2010 og delte sin historie. På mandens insisteren måtte personen søge på internettet efter kongefamilien og lede efter (tilsyneladende) fakta, som manden selv havde problemer med. Han sagde, at de i hemmelighed ville hjernevaske mennesker i samfundet og udsætte dem for videnskabelig forskning. Han beskrev nogle af disse medicinske situationer. Under et personligt møde beskrev han en situation, hvor folk pegede på den anden. Hermed mente han det problem, der havde vist sig i verden. Af hvilken grund sagde manden ikke. Søgningen på de angivne termer blev aldrig foretaget af personen via internettet. Denne forstod ikke hans historie. Phishere er mennesker, der henvender sig til ofrene direkte på gaden for et fast beløb i kontanter. Enhver, der giver (falder for dette chattrick), risikerer at blive offer for en fidus. Street Phishing” ses som en alvorlig form for stalking og svindel. Det er mistanke om, at dette er tæt forbundet med internethackere og postkanaler (svindel). Denne praksis forekom tidligere i blandt andet lovlig/ulovlig værelsesudlejning og såkaldte realkreditdebitorer. Der var dog historier om, at årsagen skulle søges af den eller de personer, der var fortrolige med håndteringen af ​​kontrakter og/eller indirekte mellemmænd i fast ejendom.

“Salaperäiset intiaanit turbaanin kanssa ovat menestyviä kalastajia Milleniumissa”

Tietyissä osissa kaupunkia (mukaan lukien epäsuotuisat kaupunginosat ja eri kansallisuuksia edustavat kaupunginosat) lähteet sanovat, että yksityisasuntojen vuokralaiset ovat tyytymättömiä. Tämä koskee huoneiden ja kerrosten vuokraamista. Asuntoja on kerrottu olleen - tällä alueella - hindustanilaisten ja pakistanilaisten omistuksessa. Mies, joka asuu tyttöystävänsä kanssa modernissa asuinkompleksissa ja jolla oli itsekin kokemusta näistä vuokranantajasta, kertoi kohdanneensa tällaisia ​​ongelmia. Hän kutsui tapaa, jolla hänen vuokralaisia ​​kohdeltiin, ei erityisen luotettava. Huoltoja tehty vähän tai ei ollenkaan. Nämä omistajat eivät myöskään ottaneet valituksia vakavasti. Hän sanoi lisäksi, että kiinteistönvälittäjä ei joskus toiminut riittävästi välittääkseen valituksia kyseisille asunnonomistajille. Mies työskenteli catering-alalla ja toimitti aterioita asiakkailleen. Hän ja hänen tyttöystävänsä hoitivat pieniä koiria. - - - Erään tämän kaupunginosan asukkaan kerrotaan kertoneen samanlaisen tarinan. Hän kertoi, että kerran hindustanilaista syntyperää oleva mies kysyi häneltä puhelimessa, kuka hän on ja mikä hänen nimensä on. Puhelimessa ollut mies pyysi tietojaan, jotta hän voisi myöhemmin ilmoittaa, ettei huonetta ole tarkoitettu tälle ehdokkaalle. Puhelimen miehelle oli tärkeää, että uusilla vuokralaisilla oli kokemusta tai samanlaista taustaa yhteisöstä, josta hän tuli. Henkilö löysi tarjotun huoneen vaatekaupan läheisyydestä tämän kaupunginosan keskeltä. Hän otti suoraan yhteyttä mainostajaan. Koska henkilö kieltäytyi jakamasta tietojaan puhelimitse, hän katkaisi nopeasti puhelun. Laitettua ilmoitusta - joka roikkui ikkunassa paperilla - ei poistettu puhelinyhteydenoton jälkeen. Tämän piti jäädä näkyväksi. - - - Nimettömän lähteen mukaan intiaanien sanotaan harjoittaneen "katukalastusta" yksin tai ryhmässä Millenium-aikakaudella. Tänä aikana ihmiset toimivat niin, että julkisilla paikoilla ja paikoissa, joissa keskustassa oli paljon kameroita, tätä ei havaittu. Intialaista alkuperää olevat niin kutsutut 'phishers' olivat parrakkaita miehiä, joilla oli turbaani päässään. He lähestyivät uhrejaan kadulla ja väittivät voivansa nähdä heidän "energiakenttänsä" (aura) kaukaa. Tällä tavalla he onnistuivat vastaamaan tunteisiinsa ja muihin puutteisiin, joiden kanssa ihmiset todennäköisesti kamppailivat. He vaativat rahaa, koska muuten he eivät saaneet kaipaamiaan onnea. Siksi heidän oli tärkeää tallentaa henkilötietonsa etukäteen. Ensimmäisenä kysyttiin sukunimi ja syntymäaika. Tämä oli tarpeen, kun vastaanotettiin tietty summa käteisenä. Jos tarkkaa määrää ei luovuteta, tämä voi johtaa "epätoivottuun eleeseen" heidän auralleen. Intiaanit, jotka lähestyivät tiettyjä ihmisiä saadakseen rahaa eivätkä saaneet sitä jälkeenpäin, lopettivat kävelemisen ja puhalsivat sitten auraansa. Ei tiedetä, mitä tietoja he saivat ja mihin tarkoituksiin niitä käytettiin. Toinen mies - myös hindustanilaista syntyperää - käveli jonkun luo vuonna 2010 ja kertoi tarinansa. Miehen vaatimuksesta henkilön piti etsiä Internetistä kuninkaallista perhettä ja etsiä (ilmeisiä) faktoja, joiden kanssa miehellä itsellään oli ongelmia. Hän sanoi, että he aivopesivät salaa ihmisiä yhteiskunnassa ja alistavat heidät tieteelliseen tutkimukseen. Hän kuvaili joitain näistä lääketieteellisistä tilanteista. Henkilökohtaisessa tapaamisessa hän kuvaili tilannetta, jossa ihmiset osoittivat toista. Tällä hän tarkoitti ongelmaa, joka oli ilmennyt maailmassa. Mistä syystä, mies ei kertonut. Henkilö ei koskaan etsinyt määritettyjä termejä Internetin kautta. Tämä ei ymmärtänyt tarinaansa. Tietojenkalastelijat ovat ihmisiä, jotka lähestyvät uhria suoraan kadulla kiinteää käteissummaa vastaan. Jokainen, joka antaa (ihastuu tähän chat-temppuun), on vaarassa joutua huijauksen uhriksi. Street Phishing" nähdään vakavana vainoamisen ja huijauksen muotona. Tämän epäillään liittyvän läheisesti Internet-hakkereihin ja posti (petos)kanaviin. Näitä käytäntöjä on aiemmin esiintynyt muun muassa laillisissa/laittomissa huonevuokraamoissa ja niin sanotuissa asuntolainavelallisissa. Kuitenkin oli tarinoita, että syytä oli etsittävä henkilö(t), jotka olivat perehtyneet sopimusten käsittelyyn ja/tai välillisiin välittäjiin kiinteistöalalla.